Blir du ny medlem nu i Husbilsklubben.se betalar du ingen anmälningsavgift utan enbart årsavgift 100 kr.
Du sparar 150 kr på detta och erbjudandet gäller tills vidare.
Medlemskapet gäller för kalenderåret 2025.
Mer information finns här: Hur Registrerar jag mig.
Du slipper också en massa störande reklam eftersom vi är en HELT reklamfri sida.
Om man skall köpa färdigpacketerat så har ju Lintron två andra varianter på 150 och 200Ah som är gjorda för att passa under stolen. De kostar ca 15-20 tusen kronor. Har läst i någon annan tråd att det kanske inte är ok att lägga batterierna på sidan men det vet säkert andra bättre. Jag funderar ju på lösa celler för att bygga själv.LIONTRON LX Smart BMS 12.8V 150Ah - LISMART12150LX.pdf är en variant som jag funderar på om den får plats liggande. Blir väl att meka lite med fäste, iofs
Max höjd 190 mm är ett problem men om du väljer 8st av tex LiitoKala:s 100Ah celler och parallellkopplar varannan (4s2p) så får du ett paket med måtten 193x280x135. Tot 200Ah. Om du i stället väljer 8st 90Ah, tot 180Ah, blir paketet lite lägre, ca 175mm. Finns många varianter att välja på hos Alibaba och Aliexpress.
Det diskuteras flitigt på diverse LFP-forum om huruvida man kan montera prismatiska LiFePO4 celler liggande men det är svårt att få någon klar uppfattning. GWL lämnar däremot klara besked beträffande Winston: Blog - Winston | shop.GWL.eu
Skall kolla på dessa. Tack!Max höjd 190 mm är ett problem men om du väljer 8st av tex LiitoKala:s 100Ah celler och parallellkopplar varannan (4s2p) så får du ett paket med måtten 193x280x135. Tot 200Ah. Om du i stället väljer 8st 90Ah, tot 180Ah, blir paketet lite lägre, ca 175mm. Finns många varianter att välja på hos Alibaba och Aliexpress.
Det diskuteras flitigt på diverse LFP-forum om huruvida man kan montera prismatiska LiFePO4 celler liggande men det är svårt att få någon klar uppfattning. GWL lämnar däremot klara besked beträffande Winston: Blog - Winston | shop.GWL.eu
De Winston-cellene jeg installerte liggende i 2013 fungerer fortsattGWL har givit olika besked vid olika tillfällen. Fyra år efter ovanstående inlägg gav de ett annat . Vad skall man tro på?
I en annan tråd diskuterades om BMS:ens från- och tillkoppling av batteriet via reläer, och om/hur man kan behålla laddarnas försörjning av bodelen trots att BMS utlöser över- eller underladdningsskydden, dvs HVD = High Voltage Disconnect och LVD = Low Voltage Disconnect (eller för den delen temperaturskyddet) och öppnar relät för detta.
I ett "torrsim" inför kommande projekt har jag funderat på möjliga lösningar med hjälp av dioder, och (mellan)landat i två olika alternativ. Det är mycket möjligt att det finns bättre lösningar. Föreslå gärna sådana, eller påpeka ev. tankefel. Ännu är det bara funderingar och ingenting jag undersökt djupare eller testat. Storleken på ev. backströmmar genom dioderna är en öppen fråga, kanske finns det en risk för att batteriskyddet urholkas av sådana.
Den ordinarie laddningsstyrningen är inte med i bilderna nedan. Har man ingen annan lösning att tillgå kan man naturligtvis lägga ett ytterligare relä i serie med relät för HVD, och styra detta med en End Of Charge signal baserat på %SOC eller vad man nu vill.
Reläerna är ritade i öppet läge, men de är naturligtvis slutna vid normal drift.
Alternativ 1. Parallella reläer i serie med varsin diod.
Om HVD öppnar kan batteriet fortfarande ge ström till bodelen genom LVD men dioden vid LVD stoppar ytterligare laddning.
Om LVD öppnar kan batteriet laddas genom HVD men dioden vid HVD stoppar urladdning.
Nackdel: spänningsfall över dioderna. Borde inte vara ett problem för laddningen om laddarna har avkänningsledningar kopplade till batteriet, men mellan batteri och förbrukare blir det ett litet tapp.
Visa bilaga 205630
Alternativ 2. Reläer i serie, parallellt med dioder.
Om HVD öppnar kan batteriet fortfarande ge ström till bodelen genom LVD och diod B, som stoppar ytterligare laddning.
Om LVD öppnar kan batteriet laddas genom HVD och diod A, som stoppar ytterligare urladdning.
Fördel: vid normal drift (reläer slutna) flyter strömmen inte genom dioderna, dvs inget extra spänningsfall.
Visa bilaga 205632
Möjlig praktisk lösning av alternativ 2: En konventionell batteriseparator?? Sådana finns för ganska höga strömmar. Exempel:
Visa bilaga 205634
Kopplingsmässigt ser det ut att kunna fungera men det blir en del kopplande. Sen undrar man ju lite vilken lösning med dioder man skall ha om det börjar röra sig om 50-100A eller mer ? Blir det hanterbart?
Jag vet inte om det finns så många fler BMS än BMS123 som vi använder och som har den här lösningen med relästyrning. Har man inte redan en BMS med den lösningen så är det rimligen enklast att köpa en där den här typen av lösning/funktion redan är integrerad i BMSen.
Fler här har ju använt BMSer från t.ex. Aliexpress som fixar detta och jag har nu beställt en som klarar 100A. Kostnaden ca 8-900:- med moms och tull.
Den kopplas bara mellan - på batteriet och - på bilen. Inga reläer eller annat. Allt ovan sköter sig automagiskt (enligt uppgift).
Diodebroer for generatorer i biler finnes som klarer flere hundre A. Det sitter 3 dioder i hver av de to broene, en + bro og en - bro. Normalt er de enkelte diodene koblet til hver sin fas på 3-fas viklingene i generatoren. For denne bruk kan en godt koble alle 3 i parallell Selve broen er og kjøling for diodene.
Enkeltvis så finnes det løse dioder av power schottky type som lett klarer et par hundre A alene, men søk etter de med lav maks spenning for det finnes slike dioder for flere kV og da koster de mange tusen kroner stykket.
Men tilbake til serie eller parallell koblingene. Om en benytter serie løsningen oppnår en også at bodelen kjører på strøm fra laderen så lenge laderen er i gang da kilden med høyest spenning vinner. Ulempen med dette er at for å få batteriet fullt så trenger en litt høyere spenning fra laderen.
Så hva skjer om en benytter seriekobling av releet for forbruk og parallell for ladning? Så lenge batteriet lades er det i praksis som begge parallell, men i det bms stenger ladereleet vil spenningen fra batteri bli lavere enn fra lader og vil ikke forbruke strøm fra batteriet før laderen stenges av. Faktisk har en her en meget optimal løsning. Litt mer fiklete å sette opp. Så hvilken type relee? NO eller NC? Forbruksreleet NO slik at det ikke trekker strøm når batteriet kobles fra og ladereleet NC slik at det ikke trekker strøm når batteriet trenger ladning.
Är den inte lite overkill?I en annan tråd finns några inlägg om vilka balanseringsströmmar olika BMS klarar. På min kandidatlista står sedan tidigare REC Active BMS som jag tycker ser mer gedigen ut än en del andra alternativ. Jag ser nu i manualen att den hanterar 2 - 2,5 A balansering per cell, och med den kapaciteten skulle den alltså ligga bra till på den topplistan, om jag förstått rätt?
Den är inte billig, typ 500€ inkl. lite kringprylar.
Visa bilaga 205709