-
Husbilsklubbens årsmöte och träff år 2024 kommer att hållas i Karlstad 9-12 Maj.
Mer information och anmälan finns här: Klicka Här för Årsmötesträff 2024 -
Erbjudande på Husbilsklubben.se
Blir du ny medlem nu i Husbilsklubben.se betalar du ingen anmälningsavgift utan enbart årsavgift 100 kr.
Du sparar 150 kr på detta och erbjudandet gäller tills vidare.
Medlemskapet gäller för kalenderåret 2024.
Mer information finns här: Hur Registrerar jag mig.
Du slipper också en massa störande reklam eftersom vi är en HELT reklamfri sida.
Montera inverter, hur?
- Startad av Tanden
- Startdatum
Jag förstår inte varför Sutars säkringstabell du länkar till skall vara bättre än det verktyg Sutars tagit fram med enda syfte att räkna fram just rätt dimension på en kabel efter dess längd och rimliga förluster?
Följer man bara säkringstabellen så spelar det tydligen heller ingen roll om kabeln man skall dra i bilen är 10cm eller 100.000meter lång...
Men du menar alltså att även Sutars rekommenderar fel kabeldimension ?
Min "tro" är att om man följer deras rekommendation så får man ett tillräckligt lågt spänningsfall för att utrustningen skall kunna fungera samtidigt som man helt eliminerar risken för överhettning av kabeln.
Högt spänningsfall = stora förluster = risk för hög värme
Lågt spänningsfall = små förluster = ingen eller låg värme
Var det inte så?
Det är väl rimligen därför det inte finns något om värme i dessa kalkyler. Har man koll på spänningsfallet så har man koll på förlusterna och möjlig värmeutveckling.
Följer man bara säkringstabellen så spelar det tydligen heller ingen roll om kabeln man skall dra i bilen är 10cm eller 100.000meter lång...
Men du menar alltså att även Sutars rekommenderar fel kabeldimension ?
Min "tro" är att om man följer deras rekommendation så får man ett tillräckligt lågt spänningsfall för att utrustningen skall kunna fungera samtidigt som man helt eliminerar risken för överhettning av kabeln.
Högt spänningsfall = stora förluster = risk för hög värme
Lågt spänningsfall = små förluster = ingen eller låg värme
Var det inte så?
Det är väl rimligen därför det inte finns något om värme i dessa kalkyler. Har man koll på spänningsfallet så har man koll på förlusterna och möjlig värmeutveckling.
Västkustcamparen
HBK Medlem
Men på riktigt, menar du att 4.3 mm2 är tillräckligt för 125 A??
För det blir resultatet om du matar in 0.2 m kabellängd.....
Den kalkylen du hänvisar till gäller spänningsfallet, inget annat
Det har jag aldrig hävdat så det kan jag inte svara på. Kan inte se att frågan handlat om ditt exempel heller.
Frågan är väl om om Sutars m.fl. har fel och hur det i så fall kan förklaras.
Men om man har koll på spänningsfallet så har man väl koll på förlusterna och då även möjlig värmeutveckling. Är det inte så?
Frågan är väl om om Sutars m.fl. har fel och hur det i så fall kan förklaras.
Men om man har koll på spänningsfallet så har man väl koll på förlusterna och då även möjlig värmeutveckling. Är det inte så?
Västkustcamparen
HBK Medlem
Sutars har nog inte fel, MEN återigen, beräkningen du hänvisar till tar INTE hänsyn till kabelarean avseende strömtåligheten, enbart spänningsfallet.
Den tabell jag hänvisade till finns under rubriken Säkerhet. Det kanske kan vara en ledtråd.......?
Ok, då kan man rimligen alltså följa deras rekommendation vid en vanlig installation med vanliga kablar?
Förlåt min envishet men visst är det så att om man har koll på spänningsfallet vid en given ström så har man koll på förlusterna och då även möjlig värmeutveckling ?
Förlåt min envishet men visst är det så att om man har koll på spänningsfallet vid en given ström så har man koll på förlusterna och då även möjlig värmeutveckling ?
Bäckis1843
HBK Medlem
Resistansen (R) = (Resistivitet x Längd) / Area.
Resistiviteten för koppar = 0,018 ohm
U=I x R
Beräknad ström multiplicerat med resistansen i kabeln (beräknas ovan) ger spänningsfallet i kabeln.
Därvid ska siktas på så lågt spänningsfall som möjligt.
Att köra med t.ex. 2x16mm2 är oftast inte bättre än 1x32 (finns egentligen inte).
Det beror på att vid minsta lilla skillnad mellan de två kablarna (längden eller pressningen av kabelskor) får kablarna olika resistans och man får då högre ström i den kabeln med lägst resistans.
Resistiviteten för koppar = 0,018 ohm
U=I x R
Beräknad ström multiplicerat med resistansen i kabeln (beräknas ovan) ger spänningsfallet i kabeln.
Därvid ska siktas på så lågt spänningsfall som möjligt.
Att köra med t.ex. 2x16mm2 är oftast inte bättre än 1x32 (finns egentligen inte).
Det beror på att vid minsta lilla skillnad mellan de två kablarna (längden eller pressningen av kabelskor) får kablarna olika resistans och man får då högre ström i den kabeln med lägst resistans.
Kuren
FD HBK Medlem
Ja har en inverter 2000 w till den va det med dubbla .korta kablar.. det betyder för mig att invertern kan koppas till 2 batterier 10 kvm kablar va det .ja det behövs minst 150 amp batteri . För driva en inverter på 2000 w
Nä det behövs att batteriet kan ge 150 Amp, inget annat
Edit: Ett 25 ah lithium kan ge 150 amp en kort stund, inte bra för batteriet men det klarar det. Däremot kan ett 150 LiFePo4 AH ge 150 amp i en timme utan att det tar ngn skada. Ska du ta ut 150 amp ur ett blysyra behöver du minst 300 AH för att det inte ska ta skada och i realiteten 600 AH eftersom blybatterier lider av peukerteffekten.
Edit 2: Skulle du använda blysyra 2000W, 220V så kan du inte använda en Mocca Master med 12 koppars behållare (ca 1650 W) utan att invertern slår av pga låg strömstyrka med ett bly/syra. Ett 100 Ah LiFePo4 skulle däremot klara det och ha energi kvar till hustruns hårtork.
Senast ändrad:
En sak som jag inte förstår.... Det är att de tillverkare av en inverter som jag känner till skickar med kablar som stämmer bra överens med alla beräkningstabeller på internet.
Och nu påstår någon att de har fel....
Många hb och båtägare pratar väl om bla Victron.... Så jag sökte upp datablad för 1200w Victron inverter.....
Svaret ser ni själva härunder.... Frågan är nu om en här på hbk har rätt och alla tillverkare av inverter har fel beräkning på kabeldiam. ...
Tyvärr fick jag inte med hela bilden på en PrtScr.... Men den som orkar kan själv söka på Victron hemsida
Och nu påstår någon att de har fel....
Många hb och båtägare pratar väl om bla Victron.... Så jag sökte upp datablad för 1200w Victron inverter.....
Svaret ser ni själva härunder.... Frågan är nu om en här på hbk har rätt och alla tillverkare av inverter har fel beräkning på kabeldiam. ...
Tyvärr fick jag inte med hela bilden på en PrtScr.... Men den som orkar kan själv söka på Victron hemsida
Hur som så hellre för stort än för litet som frugan sa, stort går att anpassa sig till iaf.En sak som jag inte förstår.... Det är att de tillverkare av en inverter som jag känner till skickar med kablar som stämmer bra överens med alla beräkningstabeller på internet.
Och nu påstår någon att de har fel....
Många hb och båtägare pratar väl om bla Victron.... Så jag sökte upp datablad för 1200w Victron inverter.....
Svaret ser ni själva härunder.... Frågan är nu om en här på hbk har rätt och alla tillverkare av inverter har fel beräkning på kabeldiam. ...
Tyvärr fick jag inte med hela bilden på en PrtScr.... Men den som orkar kan själv söka på Victron hemsida
Visa bilaga 222324
Helt riktigt, många har inte förstått att det krävs en mycket stor batteribank att driva en kraftig inverter ifall man väljer blybatterier,
kontra t.ex LiFeSO4-batterier.
Jag brukar visa detta enkla men tydliga test på skillnaden hos dessa batterityper, sen får man dimenssionera batteribanken efter valet man gjort.
Kabeldimensionering ska lösa ett flertal uppgifter som har att göra med kortslutning, överbelastning, spänningsfall och utlösningsvillkor varav en i tråden på ett förtjänstfullt sätt har redogjort för dem som blir viktiga i detta fall där vi inte har farliga spänningar och TN-jordning som måste fungera. Överbelastningsskyddet avser det viktiga skyddet mot kabelbrand och brand där kabeln är förlagd.
Om man vill ha 1500 W och verkningsgraden är rimligt satt så handlar det om att mata in upp mot 150 A beroende på hur stort batteri man har. Om man accepterar totalt 2% tapp i verkningsgrad så handlar det om 0.24 V vid 12 V. Spänningsfallet med 77 mm² hamnar ungefär här med dessa cirka 150 A om kabeln är 7 m totalt. Man kan givetvis ha högre förluster om man gillar sådana. Börjar det bli väsentligt mer får man väl problem med för låg spänning och frånkoppling. Är kabeln 0.5 m är detta givetvis ett mindre problem.
"Förlåt min envishet men visst är det så att om man har koll på spänningsfallet vid en given ström så har man koll på förlusterna och då även möjlig värmeutveckling ?" Värmeförlusterna beror linjärt på längden, och temperaturdifferensen mellan omgivningen och kabeln i stora drag linjärt på effekten och omvänt linjärt på kabelns mantelyta som beror linjärt på längden. Därmed blir temperaturdifferensen oberoende av längden, såvida inte spänningsfallet sänker strömmen markant, men då har man verkligen dimensionerat fel på föregående punkt. Spänningsfallet beror linjärt på längden. Det intressanta är kabelns temperatur, alltså temperaturdifferensen till omgivningen. Så det relevanta svaret är nej eftersom det är temperaturen och inte värmeeffekten som är intressant. Spänningsfallet är alltså inte tillräcklig information för att dimensionera kablar även om man möjligen skulle kunna önska det för att man tycker att det förenklar livet. Min känsla är att med någorlunda långa kabellängder så blir spänningsfallet det som ger minsta möjliga area, speciellt i 12 V-system, men inte med korta kablar som inte är fritt förlagda.
Värmeeffekten beror på strömmen i kvadrat. Den värmeöverförande ytan beror på diametern linjärt, alltså kvadratroten ur tvärsnittsytan. Detta ger att arean som behövs för en viss temperaturdifferens på kabeln är proportionell mot strömmen upphöjt till 1,5. Temperaturen begränsas vanligen till 70°C på kabeln och hur stor ström den då tål beror helt på förläggningssätt. Typiska tumregler, även om de bara stämmer ibland, är att man kan ha 10 A vid en area på 1,5 mm² för koppar. Om vi då vill 15 gånger mer ström än så, 150/10, så behövs 15^1.5 = 58 gånger så stor area på kabeln, i detta fall 87 mm². Värmeöverföringen beror helt på förläggningssätt och detta måste beräknas med hjälp av de rutiner och tabeller som nämns i tråden och avser normalt två ledare i VP-rör nog i lite lagom isolerad vägg, utan att jag har tabellen här. Mätningar som har gjorts visar att detta är på gränsen till att inte överstiga 70°C på kabeln vid rumstemperatur i omgivningen, speciellt som typiska diazed-särkingar kan belastas med kanske 13 A i evig tid utan att lösa ut. Dessutom är det klart livslängdssänkande för kabeln att uppehålla sig på gränsen långa tider.
Detta är helt självklara rutiner vid kabeldimensionering och inget som varken Victron eller någon annan på nätet kan trolla bort med en enda siffra. Det är här det skrämmande kommer in, att det kan bli brand på grund av bristande kunskaper om kabeldimensionering. Två kablar vid sidan om varandra i ett förvaringsutrymme med kläder ilastade låter likt förutsättningarna med VP-rör i lite isolering och inte orimligt i en husbil. Man kan ju också klamma kablarna med bra avstånd mellan dem hela vägen under bilen, bara köra i minusgrader och aldrig använda sin omvandlare mer än en kort stund i taget. Då kan man ha mycket mindre areor, om spänningsfallskravet är uppfyllt, men det tråkiga i den kråksången är att nästa ägare eller användare kanske är oklar över en del av förutsättningarna och eldar upp bilen.
Det är alltså lämpligt att skaffa sig rätt kunskap om man inte har den, reda ut sina förutsättningar och därefter börja bestämma sig för vilka kabelareor man ska ha.
Om man vill ha 1500 W och verkningsgraden är rimligt satt så handlar det om att mata in upp mot 150 A beroende på hur stort batteri man har. Om man accepterar totalt 2% tapp i verkningsgrad så handlar det om 0.24 V vid 12 V. Spänningsfallet med 77 mm² hamnar ungefär här med dessa cirka 150 A om kabeln är 7 m totalt. Man kan givetvis ha högre förluster om man gillar sådana. Börjar det bli väsentligt mer får man väl problem med för låg spänning och frånkoppling. Är kabeln 0.5 m är detta givetvis ett mindre problem.
"Förlåt min envishet men visst är det så att om man har koll på spänningsfallet vid en given ström så har man koll på förlusterna och då även möjlig värmeutveckling ?" Värmeförlusterna beror linjärt på längden, och temperaturdifferensen mellan omgivningen och kabeln i stora drag linjärt på effekten och omvänt linjärt på kabelns mantelyta som beror linjärt på längden. Därmed blir temperaturdifferensen oberoende av längden, såvida inte spänningsfallet sänker strömmen markant, men då har man verkligen dimensionerat fel på föregående punkt. Spänningsfallet beror linjärt på längden. Det intressanta är kabelns temperatur, alltså temperaturdifferensen till omgivningen. Så det relevanta svaret är nej eftersom det är temperaturen och inte värmeeffekten som är intressant. Spänningsfallet är alltså inte tillräcklig information för att dimensionera kablar även om man möjligen skulle kunna önska det för att man tycker att det förenklar livet. Min känsla är att med någorlunda långa kabellängder så blir spänningsfallet det som ger minsta möjliga area, speciellt i 12 V-system, men inte med korta kablar som inte är fritt förlagda.
Värmeeffekten beror på strömmen i kvadrat. Den värmeöverförande ytan beror på diametern linjärt, alltså kvadratroten ur tvärsnittsytan. Detta ger att arean som behövs för en viss temperaturdifferens på kabeln är proportionell mot strömmen upphöjt till 1,5. Temperaturen begränsas vanligen till 70°C på kabeln och hur stor ström den då tål beror helt på förläggningssätt. Typiska tumregler, även om de bara stämmer ibland, är att man kan ha 10 A vid en area på 1,5 mm² för koppar. Om vi då vill 15 gånger mer ström än så, 150/10, så behövs 15^1.5 = 58 gånger så stor area på kabeln, i detta fall 87 mm². Värmeöverföringen beror helt på förläggningssätt och detta måste beräknas med hjälp av de rutiner och tabeller som nämns i tråden och avser normalt två ledare i VP-rör nog i lite lagom isolerad vägg, utan att jag har tabellen här. Mätningar som har gjorts visar att detta är på gränsen till att inte överstiga 70°C på kabeln vid rumstemperatur i omgivningen, speciellt som typiska diazed-särkingar kan belastas med kanske 13 A i evig tid utan att lösa ut. Dessutom är det klart livslängdssänkande för kabeln att uppehålla sig på gränsen långa tider.
Detta är helt självklara rutiner vid kabeldimensionering och inget som varken Victron eller någon annan på nätet kan trolla bort med en enda siffra. Det är här det skrämmande kommer in, att det kan bli brand på grund av bristande kunskaper om kabeldimensionering. Två kablar vid sidan om varandra i ett förvaringsutrymme med kläder ilastade låter likt förutsättningarna med VP-rör i lite isolering och inte orimligt i en husbil. Man kan ju också klamma kablarna med bra avstånd mellan dem hela vägen under bilen, bara köra i minusgrader och aldrig använda sin omvandlare mer än en kort stund i taget. Då kan man ha mycket mindre areor, om spänningsfallskravet är uppfyllt, men det tråkiga i den kråksången är att nästa ägare eller användare kanske är oklar över en del av förutsättningarna och eldar upp bilen.
Det är alltså lämpligt att skaffa sig rätt kunskap om man inte har den, reda ut sina förutsättningar och därefter börja bestämma sig för vilka kabelareor man ska ha.
Västkustcamparen
HBK Medlem
Tack!
Bra beskrivet precis som västkustcamparen gjorde....
Men jag förstår inte varför ni i era förklaringar pratar om flera meter kabel
HVAC's förklaring gäller ju på en 7 meters kabel...
Jag tror att de flesta här på hbk använder medföljande kablen till sin inverter.. Som då är under 0.5 meter...
Hade ni förklarat lika bra om en kabel på max 0.5 meter då hade jag haft 100% förtroende för vad ni två skrivit...
Så snälla försök att förklara för oss som inte har en 7 meters kabel varför det fungerar med en klenare kabel som är max 0.5 meter lång..
Eller har jag helt missuppfattat er förklaring
Värmeutvecklingen är ju pr löpmeter, så din 0,5m får samma temp som en 7,0m. Men någonstans börjar det ju att spela roll om man har en rejäl klump att skruva fast kabeln i, biten närmast den extra värmeavledningen hålls ju svalare (snillen spekulerar...)
Jag tycker det verkar som att diskussionen hamnat i ren teori och helt lämnat praktiken och det konkreta fallet med matningen av Invertern.
Jag har svårt att se att Skyllermarks/Sutars m.fl. andra proffs på detta skulle vara helt fel ute med sina tydliga guider och dimensioneringstabeller för hur man skall dra sitt elsystem. Dom har hållit på länge med detta. Överallt annars man läser är det också spänningsfallet som i huvudsak är viktigt vid kabeldimensioneringen.
Logiken säger mig då att så länge man följer deras guider och dimensionerar kabeln så att man kan hålla spänningsfallet på den låga nivå som föreslås så blir det per automatik inga som helst värmeproblem med dom kablar som normalt används i båt/bilel och i det klimat som råder.
Västkustcamparen, du nämnde i ett tidigare inlägg att man förutom att beräkna spänningsfallet även måste göra en beräkning för att se till att kabeln inte blir för varm. Hur räknar man då ut det för att se till att man håller sig inom gränsen det pratas om?
Som exempel räkna gärna på 1 meter (2x0,5m) 25mm2 vanlig kopparkabel, 12V, 120A ström och med ett konstaterat spänningsfall på 0,1V.
Räcker den dimensionen eller blir den för varm? Hur kommer man fram till det?
Jag vet att jag och min logik är envis men i mitt huvud har jag mycket svårt att se värmeutveckling som ett problem i ett standardkablage i en bil och som är dimensionerat för att endast ge 0,1V i spänningsfall vid full last. Någonstans ifrån måste ju energin som värmer upp kabeln så mycket komma ifrån.
"hela internet" kan ju inte ha fel och det här med brunna kablar trots följt diverse guider borde vara ett känt problem i så fall.
Jag har svårt att se att Skyllermarks/Sutars m.fl. andra proffs på detta skulle vara helt fel ute med sina tydliga guider och dimensioneringstabeller för hur man skall dra sitt elsystem. Dom har hållit på länge med detta. Överallt annars man läser är det också spänningsfallet som i huvudsak är viktigt vid kabeldimensioneringen.
Logiken säger mig då att så länge man följer deras guider och dimensionerar kabeln så att man kan hålla spänningsfallet på den låga nivå som föreslås så blir det per automatik inga som helst värmeproblem med dom kablar som normalt används i båt/bilel och i det klimat som råder.
Västkustcamparen, du nämnde i ett tidigare inlägg att man förutom att beräkna spänningsfallet även måste göra en beräkning för att se till att kabeln inte blir för varm. Hur räknar man då ut det för att se till att man håller sig inom gränsen det pratas om?
Som exempel räkna gärna på 1 meter (2x0,5m) 25mm2 vanlig kopparkabel, 12V, 120A ström och med ett konstaterat spänningsfall på 0,1V.
Räcker den dimensionen eller blir den för varm? Hur kommer man fram till det?
Jag vet att jag och min logik är envis
men i mitt huvud har jag mycket svårt att se värmeutveckling som ett problem i ett standardkablage i en bil och som är dimensionerat för att endast ge 0,1V i spänningsfall vid full last. Någonstans ifrån måste ju energin som värmer upp kabeln så mycket komma ifrån."hela internet" kan ju inte ha fel och det här med brunna kablar trots följt diverse guider borde vara ett känt problem i så fall.
Gör man en beräkning på Sutars hemsida förr laddning.. Hoppas det fungerar lika vid laddning och urladdning...Jag tycker det verkar som att diskussionen hamnat i ren teori och helt lämnat praktiken och det konkreta fallet med matningen av Invertern.
Jag har svårt att se att Skyllermarks/Sutars m.fl. andra proffs på detta skulle vara helt fel ute med sina tydliga guider och dimensioneringstabeller för hur man skall dra sitt elsystem. Dom har hållit på länge med detta. Överallt annars man läser är det också spänningsfallet som i huvudsak är viktigt vid kabeldimensioneringen.
Logiken säger mig då att så länge man följer deras guider och dimensionerar kabeln så att man kan hålla spänningsfallet på den låga nivå som föreslås så blir det per automatik inga som helst värmeproblem med dom kablar som normalt används i båt/bilel och i det klimat som råder.
Västkustcamparen, du nämnde i ett tidigare inlägg att man förutom att beräkna spänningsfallet även måste göra en beräkning för att se till att kabeln inte blir för varm. Hur räknar man då ut det för att se till att man håller sig inom gränsen det pratas om?
Som exempel räkna gärna på 1 meter (2x0,5m) 25mm2 vanlig kopparkabel, 12V, 120A ström och med ett konstaterat spänningsfall på 0,1V.
Räcker den dimensionen eller blir den för varm? Hur kommer man fram till det?
Jag vet att jag och min logik är envis
"hela internet" kan ju inte ha fel och det här med brunna kablar trots följt diverse guider borde vara ett känt problem i så fall.
Så får du detta svar....
Jag läste kanske snabbt, men du verkar fortfarande inte beakta kabelns överlastskydd utan bara spänningsfallet. Det du påstår om att lågt spänningsfall innebär att kabeln inte blir för varm är helt fel. Det blir inte rätt för att du skriver det flera gånger heller. Jag förklarar varför det blir så ovan. Räkna på 1 cm kabel och räkna sedan på 1 km och jämför. I vissa lägen, väl inom vad man kan ha i en husbil, så blir det ena kravet dimensi0onerande, i andra lägen det andra. Du måste givetvis välja förläggningssätt och det är den värsta förläggninspunkten som gäller. Går kabeln fritt 5 m och genom isolering 1 dm så är det isolering som gäller.Jag tycker det verkar som att diskussionen hamnat i ren teori och helt lämnat praktiken och det konkreta fallet med matningen av Invertern.
Jag har svårt att se att Skyllermarks/Sutars m.fl. andra proffs på detta skulle vara helt fel ute med sina tydliga guider och dimensioneringstabeller för hur man skall dra sitt elsystem. Dom har hållit på länge med detta. Överallt annars man läser är det också spänningsfallet som i huvudsak är viktigt vid kabeldimensioneringen.
Logiken säger mig då att så länge man följer deras guider och dimensionerar kabeln så att man kan hålla spänningsfallet på den låga nivå som föreslås så blir det per automatik inga som helst värmeproblem med dom kablar som normalt används i båt/bilel och i det klimat som råder.
Västkustcamparen, du nämnde i ett tidigare inlägg att man förutom att beräkna spänningsfallet även måste göra en beräkning för att se till att kabeln inte blir för varm. Hur räknar man då ut det för att se till att man håller sig inom gränsen det pratas om?
Som exempel räkna gärna på 1 meter (2x0,5m) 25mm2 vanlig kopparkabel, 12V, 120A ström och med ett konstaterat spänningsfall på 0,1V.
Räcker den dimensionen eller blir den för varm? Hur kommer man fram till det?
Jag vet att jag och min logik är envis
"hela internet" kan ju inte ha fel och det här med brunna kablar trots följt diverse guider borde vara ett känt problem i så fall.
Teori och modeller är ett väldigt bra hjälpmedel för att förklara fysiska fenomen så att man slipper prova allt. Jag kan tänka mig att (nu kommer det en massa förutsättningar) om man vill ha sin omvandlare nära batteriet i en välventilerad låda och förlägger kablarna fritt där det inte inbjuds utan snarare motbjuds till att packa saker som kan isolera så funkar en del av de quickfixsiffror som man hittar, till exempel i Victrons produktblad. Dock är det illa om inte Victorn skriver vilka förutsättningarna är. För mig låter det inte alls orimligt att ha omvandlaren på annan plats än batterierna och att det kan finnas packutrymme som kan användas på vägen.
En slutsats av detta är att jag alltid har tyckt att elektrikermonopolet i Sverige är tveksamt, men man måste kanske omvärdera detta.
Min tid att sitta och kolla externa hemsidor är slut, men var vi inte överens om att detta bara berörde ett av de krav som måste uppfyllas vid dimensionering av kabel och att överbelastningsskyddet inte beaktades? Västkustcampa får hjälpa till om hen kollade denna modell. Hur som helst så ska alla kriterier uppfyllas, inget får vara ouppfyllt.