Gösta Evén
HBK Medlem
Dag 103 torsdag 6 / 2
Jag kör iväg vid åttatiden eftersom det då har blivit ljust.
Målet är Agadir före lunch. Denna gång tänker jag bara köra på den stora N 1 vägen. Som går inne i landet. När jag körde söderut gjorde jag det utefter kusten. Stor och stor? Det är en fil i varje riktning. Ofta är asfalten lite trasig i ytterkanten. Det händer att jag måste "gå ut" i gruset vid ett lastbilsmöte.
Landskapet är mycket kuperat med höga långa uppför - och nerförsbackar. Ibland med hårnålskurvor. Så hastigheten blir ojämn.
Vid fm fikat stannar jag utmed en trottoar i utkanten av en stad.
När jag sitter inne i bilen med mitt the och smörgås ser jag ett gäng tjejer som kommer emot bilen. De vinkar framför vindrutan, jag svarar naturligtvis. Sen vinkar de även vid bodelsdörren när de går förbi.
Sen kommer de tillbaka och knackar på dörren. Jag öppnar och hälsar på franska. Frågar sen om de kan engelska. De kan de, eftersom de får undervisning i skolan. Vi pratar en stund. Sen frågar en tjej om de får komma in och titta. Vilket jag inte kan neka.
Det är ju bra att de vågar fråga efter saker som de är nyfikna på. Det är ju inget som jag tror att flickor vågar i detta muslimska land. Jag är väl gammalmodig och har fördomar. Vad som framgår i svenska media så är ju flickor och kvinnor på "undantag" här.
Det blir en 8 / 9 st tonårstjejer som trängs i min smala "korridor". De verkar vara mest förvånade över att det finns en dusch. De tycker att jag har det fint. Sen tackar de och går. Det är ju skoldag så det blir en snabbvisit.
Jag kör vidare, men blir osäker om vägen. Så vid en poliskontroll stannar jag och frågar om jag är på rätt väg mot Agadir. Vilket jag är, får jag till svar.
Vid södra infarten till Agadir är det en massa poliser överallt. Vid varannan lyktstolpe står en och försöker få lite skugga.
Så många poliser har jag inte sett samtidigt någon gång.
Jag kör in på den kommunal campingen. Stannar vid rec för att gå och leta reda på en lämplig plats. Det är i stort sett fullt. Men jag hittar en liten plätt ungefär där jag stod för några veckor sedan.
Efter lunch går jag och skriver in mig. Hälsar på några bekanta långliggare.
Mailar sedan till Caravanhallen om mitt nya bekymmer. Ringer Lottie och säger var jag nu är och varför jag inte kunde ringa igår kväll som vi hade bestämt. Vill ju inte att Lottie skall behöva vara orolig.
Sen em går jag runt och hälsar på andra bekanta. Ett gäng svenskar sitter och pratar. Jag blir bjuden att sitta ner. Blir där någon timme. Alltid trevligt att tala sitt modersmål, som omväxling.
Idag körde jag 21,0 mil.
Jag kör iväg vid åttatiden eftersom det då har blivit ljust.
Målet är Agadir före lunch. Denna gång tänker jag bara köra på den stora N 1 vägen. Som går inne i landet. När jag körde söderut gjorde jag det utefter kusten. Stor och stor? Det är en fil i varje riktning. Ofta är asfalten lite trasig i ytterkanten. Det händer att jag måste "gå ut" i gruset vid ett lastbilsmöte.
Landskapet är mycket kuperat med höga långa uppför - och nerförsbackar. Ibland med hårnålskurvor. Så hastigheten blir ojämn.
Vid fm fikat stannar jag utmed en trottoar i utkanten av en stad.
När jag sitter inne i bilen med mitt the och smörgås ser jag ett gäng tjejer som kommer emot bilen. De vinkar framför vindrutan, jag svarar naturligtvis. Sen vinkar de även vid bodelsdörren när de går förbi.
Sen kommer de tillbaka och knackar på dörren. Jag öppnar och hälsar på franska. Frågar sen om de kan engelska. De kan de, eftersom de får undervisning i skolan. Vi pratar en stund. Sen frågar en tjej om de får komma in och titta. Vilket jag inte kan neka.
Det är ju bra att de vågar fråga efter saker som de är nyfikna på. Det är ju inget som jag tror att flickor vågar i detta muslimska land. Jag är väl gammalmodig och har fördomar. Vad som framgår i svenska media så är ju flickor och kvinnor på "undantag" här.
Det blir en 8 / 9 st tonårstjejer som trängs i min smala "korridor". De verkar vara mest förvånade över att det finns en dusch. De tycker att jag har det fint. Sen tackar de och går. Det är ju skoldag så det blir en snabbvisit.
Jag kör vidare, men blir osäker om vägen. Så vid en poliskontroll stannar jag och frågar om jag är på rätt väg mot Agadir. Vilket jag är, får jag till svar.
Vid södra infarten till Agadir är det en massa poliser överallt. Vid varannan lyktstolpe står en och försöker få lite skugga.
Så många poliser har jag inte sett samtidigt någon gång.
Jag kör in på den kommunal campingen. Stannar vid rec för att gå och leta reda på en lämplig plats. Det är i stort sett fullt. Men jag hittar en liten plätt ungefär där jag stod för några veckor sedan.
Efter lunch går jag och skriver in mig. Hälsar på några bekanta långliggare.
Mailar sedan till Caravanhallen om mitt nya bekymmer. Ringer Lottie och säger var jag nu är och varför jag inte kunde ringa igår kväll som vi hade bestämt. Vill ju inte att Lottie skall behöva vara orolig.
Sen em går jag runt och hälsar på andra bekanta. Ett gäng svenskar sitter och pratar. Jag blir bjuden att sitta ner. Blir där någon timme. Alltid trevligt att tala sitt modersmål, som omväxling.
Idag körde jag 21,0 mil.
