-
Erbjudande på Husbilsklubben.se
Blir du ny medlem nu i Husbilsklubben.se betalar du ingen anmälningsavgift utan enbart årsavgift 100 kr.
Du sparar 150 kr på detta och erbjudandet gäller tills vidare.
Medlemskapet gäller för kalenderåret 2024.
Mer information finns här: Hur Registrerar jag mig.
Du slipper också en massa störande reklam eftersom vi är en HELT reklamfri sida.
Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
- Startad av Relax
- Startdatum
Knut
FD HBK Medlem
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Det er her snakk om batteriets virkningsgrad, men for superkapasitorer (SK) er største tapet i ledningene og evt. spenningsregulering som kan være meget enkel.
Et annet bruksområde for disse SK er som lagring i forbindelse med vindmøller og solpaneler. En trenger ingen ladekontroll bare ikke spenningen blir for høy og SK kan lades helt ut uten skade. Normal levetid 10 til 15 år og noen millioner ladesykluser. Brukes allerede i noen hybridbiler for å jevne ut belastningskurven for motoren.
Det som reduserer effektiviteten i litium batterier er overvåkningen som begrenser strømmen både inn og ut. Selve cellene har nesten ingen indre motstand og svært begrenset kjemisk tap, men de tåler ikke overladning.
Overladning er hovedårsaken til at LiIon batterien i laptops og mobiltlf har så kort levetid som vi opplever i dag. Om ladekontrollen hadde klart å kutte ut ladningen med en gang batteriet var fullt og ikke statet ladning igjen før ved 95% så ville vi erfart opp mot 10 års levetid på disse batteriene. Faktisk hadde IBM slik ladekontroll i sine ThinkPad maskiner for 10 år siden - en slik maskin hadde jeg med orginalbatteriet i nesten 10 år før LCD backlight var utslitt, maskinen hadde fortsatt over 3 timer batteritid (ikke galt med 4 timer når den var ny).
Begrensende faktor for elbiler er lagringen av energi, selv de beste batteriene i dag lagrer under 10% så mye energi pr. kg i forhold til bensin / diesel. Løsningen i Chevrolet Volt, Opel Ampera og Holden Ampera med elektrisk drift - batteri (eventuellt SK) og en mindre motor-generator er etter min mening den løsningen som utnytter det beste fra begge sider: høy energitetthet i det fossile drivstoffet med lavt tap i overføringen til drift og optimal utnyttelse av drivstoffet. At denne arkitekturen også egner seg for andre energikilder i fremtiden hjelper bra på.
Hydrogen som energibærer er en mulighet, men pr. i dag et energitapet ved produksjon av ren hydrogen noe for stort. Kan være en løsning for vindkraft på steder som ikke er koblet til elnettet, lage H2 av overproduksjonen av el når det blåser og via brenselscelle / inverter lage el når det ikke blåser. Forsøksannlegg for dette finnes.
Det er her snakk om batteriets virkningsgrad, men for superkapasitorer (SK) er største tapet i ledningene og evt. spenningsregulering som kan være meget enkel.
Et annet bruksområde for disse SK er som lagring i forbindelse med vindmøller og solpaneler. En trenger ingen ladekontroll bare ikke spenningen blir for høy og SK kan lades helt ut uten skade. Normal levetid 10 til 15 år og noen millioner ladesykluser. Brukes allerede i noen hybridbiler for å jevne ut belastningskurven for motoren.
Det som reduserer effektiviteten i litium batterier er overvåkningen som begrenser strømmen både inn og ut. Selve cellene har nesten ingen indre motstand og svært begrenset kjemisk tap, men de tåler ikke overladning.
Overladning er hovedårsaken til at LiIon batterien i laptops og mobiltlf har så kort levetid som vi opplever i dag. Om ladekontrollen hadde klart å kutte ut ladningen med en gang batteriet var fullt og ikke statet ladning igjen før ved 95% så ville vi erfart opp mot 10 års levetid på disse batteriene. Faktisk hadde IBM slik ladekontroll i sine ThinkPad maskiner for 10 år siden - en slik maskin hadde jeg med orginalbatteriet i nesten 10 år før LCD backlight var utslitt, maskinen hadde fortsatt over 3 timer batteritid (ikke galt med 4 timer når den var ny).
Begrensende faktor for elbiler er lagringen av energi, selv de beste batteriene i dag lagrer under 10% så mye energi pr. kg i forhold til bensin / diesel. Løsningen i Chevrolet Volt, Opel Ampera og Holden Ampera med elektrisk drift - batteri (eventuellt SK) og en mindre motor-generator er etter min mening den løsningen som utnytter det beste fra begge sider: høy energitetthet i det fossile drivstoffet med lavt tap i overføringen til drift og optimal utnyttelse av drivstoffet. At denne arkitekturen også egner seg for andre energikilder i fremtiden hjelper bra på.
Hydrogen som energibærer er en mulighet, men pr. i dag et energitapet ved produksjon av ren hydrogen noe for stort. Kan være en løsning for vindkraft på steder som ikke er koblet til elnettet, lage H2 av overproduksjonen av el når det blåser og via brenselscelle / inverter lage el når det ikke blåser. Forsøksannlegg for dette finnes.
F
F.d. 29876
Guest
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Hej Knut,
Fråga:
Om man använder 1000 Wh el för att framställa vätgas och sen använder den vätgasen för att framställa el med en bränslecell, hur mycket el får man då ut?
Kan det bli mer än 200 Wh?
Och att också tänka på; Vätgasen ska lagras och fraktas. Hur skall man lagra den?
Om under högt tryck (300 bar), behövs det också el för kompressorn.
Mvh Bengt
Hej Knut,
Fråga:
Om man använder 1000 Wh el för att framställa vätgas och sen använder den vätgasen för att framställa el med en bränslecell, hur mycket el får man då ut?
Kan det bli mer än 200 Wh?
Och att också tänka på; Vätgasen ska lagras och fraktas. Hur skall man lagra den?
Om under högt tryck (300 bar), behövs det också el för kompressorn.
Mvh Bengt
Knut
FD HBK Medlem
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Bengt - jeg har ikke tallene her, men du er inne på de vesentligste problemene i dag. Fremstillingen er energikrevende så derfor er det endast et alternativ for lagring der det ikke er kablet inn til hovednettet. Lagring og transport er det neste kostbare problemet, de steder det eksperimenteres med hydrogenbiler produseres hydrogenet lokalt og pumpes inn på lagringstanken før det overføres til bilene. Tviler selv på at denne syklus kan ha mer effektivitet enn 50% selv om hydrogen til el er godt over 80%.
Beste elektrolyseprosses under utvikling har et mål på 75% energieffektivitet - når dette oppnås oppnår prosessen en totaleffektivitet bedre enn forbrenningsmotorer.
Denne høytrykk elektrolysen skjer ved over 2000 bar.
Bengt - jeg har ikke tallene her, men du er inne på de vesentligste problemene i dag. Fremstillingen er energikrevende så derfor er det endast et alternativ for lagring der det ikke er kablet inn til hovednettet. Lagring og transport er det neste kostbare problemet, de steder det eksperimenteres med hydrogenbiler produseres hydrogenet lokalt og pumpes inn på lagringstanken før det overføres til bilene. Tviler selv på at denne syklus kan ha mer effektivitet enn 50% selv om hydrogen til el er godt over 80%.
Beste elektrolyseprosses under utvikling har et mål på 75% energieffektivitet - når dette oppnås oppnår prosessen en totaleffektivitet bedre enn forbrenningsmotorer.
Denne høytrykk elektrolysen skjer ved over 2000 bar.
Uppsalaanders
HBK Medlem
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Många har ju solceller på husbilstaket. Tillräckligt stora solceller kan ju driva bilen.
Det fungerar ju på den här bilen. Men okej, solen lyser lite starkare i södra Florida där jag tog den här bilden.
OBS: Det här är ett skämt, bli inte arg på mig för att ni tror att jag är så dum att jag tror att det går att driva en husbil med solceller.
Många har ju solceller på husbilstaket. Tillräckligt stora solceller kan ju driva bilen.
Det fungerar ju på den här bilen. Men okej, solen lyser lite starkare i södra Florida där jag tog den här bilden.
OBS: Det här är ett skämt, bli inte arg på mig för att ni tror att jag är så dum att jag tror att det går att driva en husbil med solceller.
Senast ändrad:
JanneW
HBK Medlem
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
fanns ju många kommentarer om vart elen ska komma från, så det här var bara en ur mängden...
men jag skulle tro att om vi stänger alla borriggar, rafinaderier, och andra förädlingsanläggningar så får vi el över så det räcker och blir över till att åka runt i bilar och fordon.
Helt klart en utopi för dit kommer vi aldrig.... men visst skulle elen räcka mer än väl
fanns ju många kommentarer om vart elen ska komma från, så det här var bara en ur mängden...
men jag skulle tro att om vi stänger alla borriggar, rafinaderier, och andra förädlingsanläggningar så får vi el över så det räcker och blir över till att åka runt i bilar och fordon.
Helt klart en utopi för dit kommer vi aldrig.... men visst skulle elen räcka mer än väl
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Genomsnittsbilisten kör ca 1500 mil per år, förbrukning ca 1L per mil blir 1500 Liter per bil och år. Vi har ca 4 miljoner bilar i Sverige tror jag? Hur många Kw motsvarar det?
Grovt förenklat förstås (för att undvika decimaldiskussioner)?
Genomsnittsbilisten kör ca 1500 mil per år, förbrukning ca 1L per mil blir 1500 Liter per bil och år. Vi har ca 4 miljoner bilar i Sverige tror jag? Hur många Kw motsvarar det?
Grovt förenklat förstås (för att undvika decimaldiskussioner)?
Senast ändrad:
JanneW
HBK Medlem
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
energiinnehållet i 1L vanlig bensin är typ 8.9kWh om jag inte mins helt fel.
ett kärnkraftverk levererar typ 60-80TWh/år ser det ut som om man googlar lite.
Någon som har järnkoll på alla nollorna i denna uträkning kan väll göra ett försök.... jag fixar det inte
energiinnehållet i 1L vanlig bensin är typ 8.9kWh om jag inte mins helt fel.
ett kärnkraftverk levererar typ 60-80TWh/år ser det ut som om man googlar lite.
Någon som har järnkoll på alla nollorna i denna uträkning kan väll göra ett försök.... jag fixar det inte
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
1 liter diesel~10 kWh och 1 liter bensin~9 kWh.
1 liter diesel~10 kWh och 1 liter bensin~9 kWh.
Senast ändrad:
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
re: knarrevik
Vid förbränning i en värmare får du ut den energin, men betydligt mindre i form av förflyttningsarbete med ett fordon. Och det är väl den jämförelsen som efterfrågas.
aake
re: knarrevik
Vid förbränning i en värmare får du ut den energin, men betydligt mindre i form av förflyttningsarbete med ett fordon. Och det är väl den jämförelsen som efterfrågas.
aake
Knut
FD HBK Medlem
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Husker jeg rett at det er ca 25% som kommer til hjulene av drivstoffets energi ved bensindrift og ca 30% ved diesel.
Husker jeg rett at det er ca 25% som kommer til hjulene av drivstoffets energi ved bensindrift og ca 30% ved diesel.
F
F.d. 29876
Guest
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Hej,
En liter diesel ger 10 kWh.
I en bil blir verkningsgraden 30%.
10kWh/l x 1500 l/år x 4000000 bilar x 0.3 verkningsgrad = 18000000000 kWh/år = 18 TWh/år.
Forsmarks tre reaktorer levererade 2009 tillsammans 21.9 TWh.
Mvh Bengt
Genomsnittsbilisten kör ca 1500 mil per år, förbrukning ca 1L per mil blir 1500 Liter per bil och år. Vi har ca 4 miljoner bilar i Sverige tror jag? Hur många Kw motsvarar det?
Grovt förenklat förstås (för att undvika decimaldiskussioner)?
Hej,
En liter diesel ger 10 kWh.
I en bil blir verkningsgraden 30%.
10kWh/l x 1500 l/år x 4000000 bilar x 0.3 verkningsgrad = 18000000000 kWh/år = 18 TWh/år.
Forsmarks tre reaktorer levererade 2009 tillsammans 21.9 TWh.
Mvh Bengt
Senast redigerad av en moderator:
Relax
HBK Medlem
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Bränsleverkningsgraden för en bensinmotor ligger fn på ca 30% och iör en dieselmotor på drygt 40%! Varför skulle fö "överföringen till hjulen" vara sämre på en diesel jämfört med en bensinare?
F
F.d. 29876
Guest
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Hej,
Med 40% verkningsgrad ger en beräkning enligt mitt föregående inlägg hela 24 TWh/år.
Räknar man sen med verkningsgrader för laddarna, batterierna och elmotorerna blir det ju ännu mer.
Forsmarksreaktorerna räcker inte till!
Sveriges totala kärnkraft 2009 var 50 TWh.
Mvh Bengt
Hej,
Med 40% verkningsgrad ger en beräkning enligt mitt föregående inlägg hela 24 TWh/år.
Räknar man sen med verkningsgrader för laddarna, batterierna och elmotorerna blir det ju ännu mer.
Forsmarksreaktorerna räcker inte till!
Sveriges totala kärnkraft 2009 var 50 TWh.
Mvh Bengt
Senast redigerad av en moderator:
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Hur man än räknar kommer det att bli ytterst kostsamt att förse en framtida elbilspark med laddningsel om det skall ske med två hål i väggen. Framför allt skulle det ta många år (20-50?) att bygga nya kärnreaktorer samt att förstärka och dimensionera det svenska elnätet.
Jag tror mer på nuvarande koncept med elhybridsfordon med komplettering av solpaneler som åtminstone sommartid kan bidra med laddning av batterierna.
Hur man än räknar kommer det att bli ytterst kostsamt att förse en framtida elbilspark med laddningsel om det skall ske med två hål i väggen. Framför allt skulle det ta många år (20-50?) att bygga nya kärnreaktorer samt att förstärka och dimensionera det svenska elnätet.
Jag tror mer på nuvarande koncept med elhybridsfordon med komplettering av solpaneler som åtminstone sommartid kan bidra med laddning av batterierna.
I
Ice-Man
Guest
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
1 Nm3 biogas (97% metan) 9,67 kWh
1 Nm3 Naturgas 11,0 kWh
1 liter bensin 9,06 kWh
1 liter diesel 9,8 kWh
1 liter E85 6,6 kWh
1 Nm3 biogas (97% metan) 9,67 kWh
1 Nm3 Naturgas 11,0 kWh
1 liter bensin 9,06 kWh
1 liter diesel 9,8 kWh
1 liter E85 6,6 kWh
Senast redigerad av en moderator:
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Dagsfärsk artikel om frågan, från BBC-news:
BBC News - Detroit's Big Three car firms face electric challenges
aake
Dagsfärsk artikel om frågan, från BBC-news:
BBC News - Detroit's Big Three car firms face electric challenges
aake
Relax
HBK Medlem
Sv: Snabb och hoppfull utveckling av elbilar, vad tycks?
Världens förmodligen första fungerande elbil, konstruerades av Magnus Volk ca 1880. Som så ofta är det svårt peka ut ett bestämt datum för det första fordonet som drevs av elektricitet och vem som gjorde vad men Brittiska National Motor Museum rankar Volks fordon som världens första användbara elbil.
Sultanen Abdül-Hamid den andre var envåldshärskare över Turkiet i slutet av 1800-talet och var en av världens första elbilskunder. En elbil levererades till hovet i Konstantinopel år 1888, motorn var på en enda hästkraft. Man vet inte hur långt den gick på en laddning men det kan inte ha varit särskilt långt – några kilometer, kanske en mil. Sultanen insåg värdet av uppfinningen och han inte bara beställde en självgående vagn av Manus Volk – han skickade också en medalj till honom.
Sedan gick det ”fort”! Camille Jenatzy slog världsrekord för elbilar 1899 och passerade hundrakilometersvallen, elbilen han körde kallades Aldrig nöjd. Världens nu snabbaste elbil Buckeye Bullet har en toppfart på 515 kilometer i timmen.
Runt 1915 gick proppen ur för elbilarna, billig olja, kort räckvidd och den moderna startmotorn sägs knäckt elbilen. När vägarna sedan blev bättre, folk fick mer pengar och ville köra mellan städerna, var elbilarna hopplösa förlorare. Bensinbilarna konkurrerade snabbt ut elbilarna. Folk ville ha Ford, Daimler, Mercedes, Peugeot, Rolls-Royce, De Dion… De hade alla en sak gemensam – de drevs av explosionsmotorer.
1938 var förmodligen sista året som man kunde köpa en bil av märket Detroit Electric, tillverkningen hade förmodligen slutat långt tidigare.
Världens förmodligen första fungerande elbil, konstruerades av Magnus Volk ca 1880. Som så ofta är det svårt peka ut ett bestämt datum för det första fordonet som drevs av elektricitet och vem som gjorde vad men Brittiska National Motor Museum rankar Volks fordon som världens första användbara elbil.
Sultanen Abdül-Hamid den andre var envåldshärskare över Turkiet i slutet av 1800-talet och var en av världens första elbilskunder. En elbil levererades till hovet i Konstantinopel år 1888, motorn var på en enda hästkraft. Man vet inte hur långt den gick på en laddning men det kan inte ha varit särskilt långt – några kilometer, kanske en mil. Sultanen insåg värdet av uppfinningen och han inte bara beställde en självgående vagn av Manus Volk – han skickade också en medalj till honom.
Sedan gick det ”fort”! Camille Jenatzy slog världsrekord för elbilar 1899 och passerade hundrakilometersvallen, elbilen han körde kallades Aldrig nöjd. Världens nu snabbaste elbil Buckeye Bullet har en toppfart på 515 kilometer i timmen.
Runt 1915 gick proppen ur för elbilarna, billig olja, kort räckvidd och den moderna startmotorn sägs knäckt elbilen. När vägarna sedan blev bättre, folk fick mer pengar och ville köra mellan städerna, var elbilarna hopplösa förlorare. Bensinbilarna konkurrerade snabbt ut elbilarna. Folk ville ha Ford, Daimler, Mercedes, Peugeot, Rolls-Royce, De Dion… De hade alla en sak gemensam – de drevs av explosionsmotorer.
1938 var förmodligen sista året som man kunde köpa en bil av märket Detroit Electric, tillverkningen hade förmodligen slutat långt tidigare.