Sv: Reklam
Ålen borde alla låta bli. Det håller på att bli utrotad.
Upprörd SirMcLain
Så vill vi rädda den akut hotade ålen | Naturskyddsföreningen
Den europeiska ålen är en unik art med en speciell livscykel. Den fortplantar sig på flera tusen meters djup i Sargassohavet - 700 mil från Sverige. Ålyngel, så kallade glasålar, följer sedan med golfströmmen till Europa och Nordafrika för att under cirka 20 år växa till sig i söt- eller brackvatten. När de uppnått könsmogen ålder kallas de blankål och de vandrar då tillbaka till Sargassohavet för att leka, fortplanta sig, och sedan dö.
99 procent har försvunnit
Ålen är klassad som akut hotad och har varit rödlistad i ArtDatabanken sedan 2005. På mindre än 60 år har mer än 99 procent av det glasålsbestånd som tidigare kunnat mätas vid Europas kuster försvunnit. Det Internationella Havsforskningsrådet, ICES, råder till att snarast införa totalt fiskestopp och att störningar som vandringshinder och föroreningar ska reduceras till ett minimum, då ålens tillväxt nu befinner sig på den lägsta nivån någonsin.
Fisket på ål fortsätter
Trots att ålens drastiskt minskade bestånd har varit känt sedan 70-talet har fisket fortsatt i hela Europa. Först 2007 antog EU en återhämtningsplan för arten. Planen innebär att medlemsstaterna ska skapa möjligheter för att minst 40 procent av de ålar som normalt sett skulle finnas utan mänskliga påverkan fritt kan ta sig ut i havet. Målet i planen är en politisk kompromiss och forskare är eniga om att det inte är tillräckligt ambitiöst för att rädda arten. I Sverige har ålplanen lett till ett förbud mot fritidsfiske och ett reducerat yrkesfiske. Men fortfarande bedrivs ett riktat fiske efter ål i svenska hav. Detta är särskilt stötande eftersom många av de ålar som fångas i södra Sverige har räddats genom åtgärder i andra länder runt Östersjön.
Få ålar klarar sig undan turbindöden
Ungefär 300 000 blankålar per år dör eller skadas när de vandrar genom turbinerna. Det motsvarar ungefär 70-90 procent av de vandrande ålarna. Där kläms de fast mot gallren eller strimlas sönder av turbinbladen. Ofta måste ålarna ta sig förbi flera vattenkraftverk under vandringen, vilket ytterligare minskar sannolikheten att ålen överlever. Möjligheten att ålen faktiskt når havet vid utvandring har beräknats ligga på cirka 4 procent i genomsnitt.
I Sverige har man valt att frivilligt låta vattenkraftbolagen bestämma vilka åtgärder de vill ta för att minska turbindöden. Eftersom åtgärder i själva kraftverken är dyra, till exempel bygge av fiskvägar, har bolagen valt att satsa sina pengar på att sätta ut ålyngel samt att betala ålfiskare för att transportera vuxna ålar förbi kraftverken. Men forskning har visat att utplanterade ålar ofta inte hittar tillbaka till Sargassohavet för att fortplanta sig.
För att ålen inte ska försvinna helt från haven anser vi att:
Allt riktat fiske på ål ska stoppas i Sverige och EU.
Ett totalt förbud av ålfiske är av stor vikt för ålens överlevnad, eftersom alla blankålar från Östersjöregionen vandrar ut längs Sveriges kust. Om inte fisket stoppas i Sverige och Danmark är andra länders åtgärder för ålarna förgäves.
Vattenkraftsbolagen tar sitt ansvar för ålen.
Kraftbolagen ska ha lagliga krav på sig att skapa vandringsvägar för både upp och nedströmsvandrande ål för att undvika turbindödligheten och underlätta vandringen. Turbindrift bör även minskas eller stoppas under perioder med stor blankålsvandring.
Ålyngelutsättningarna stoppas.
Forskning har visat att utplanterade ålar ofta inte hittar tillbaka till Sargassohavet för att fortplanta sig. För att utsättningar ska kunna anses som en bevarandeåtgärd krävs det att det finns ett överskott på glasyngel någonstans. Det gör det inte idag. Det krävs också att fisket efter glasålar är skonsamt, vilket det oftast inte är idag då många av de känsliga ålynglen dör i trålen. Det krävs även att ålar inte sätts i ovanför ett vattenkraftverk, men det händer ofta idag, inte minst i andra länder som kompensation för de ålar som dör i turbinerna. Sist men inte minst krävs det att de utsatta ålarna inte utsätts för fiske, vilket de i dagsläget gör om de sätts ut i Östersjön.
Sverige driver på för ett totalt ålfiskestopp på EU nivå.
Under 2013 kommer EU-kommissionen att utvärdera förvaltningsplanerna för ål i medlemsländerna och föreslå förändringar i EUs plan. Sverige bör aktivt stödja ett totalt ålfiskestopp i hela EU.
Det här gör Naturskyddsföreningen för ålen:
Ställer krav på svenska och europeiska beslutsfattare.
Genom dialog, remissvar, kampanjer, öppna brev, debattartiklar och analyser påverkar och ställer vi krav på politiker och beslutsfattare för att förändra ålpolitiken. Genom vårt samarbete med andra Europeiska miljöorganisationer skapar vi också ett politiskt tryck på EU-nivå.
Vi har räddat 9000 ålar från matborden.
Under två år har vi haft en insamling för att kunna köpa upp skånska ålfiskares fiskerättigheter. Hittills har vi ingått avtal med fyra ålfiskare och räddat minst 9000 ålar från matborden. Insamlingen har också bidragit till vårt politiska havsarbete.
El märkt med Bra Miljöval hjälper ålen.
De elbolag som väljer att leverera el med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning avsätter pengar i en miljöfond. Ur denna fond betalas varje år cirka 8 miljoner kronor till åtgärder för att öka den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Ål är en särskilt prioriterad art.
Driver juridiska processer mot vattenkraftexploatering.
Våra miljöjurister driver och hjälper till i ett flertal principiellt viktiga processer mot vattenkraftexploatering. Naturskyddsföreningen har också drivit på och sitter med som experter i Vattenverksamhetsutredningen som tillsattes 2012. Utredningen arbetar med översyn av reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken.