Blir du ny medlem nu i Husbilsklubben.se betalar du ingen anmälningsavgift utan enbart årsavgift 100 kr.
Du sparar 150 kr på detta och erbjudandet gäller tills vidare.
Medlemskapet gäller för kalenderåret 2025.
Mer information finns här: Hur Registrerar jag mig.
Du slipper också en massa störande reklam eftersom vi är en HELT reklamfri sida.
Japp en extern smart Victron IP22 med en utgång på 30AHar laddare på runt 30 amp ?
Eftersom det blir mer jobb att läsa av båda Daly Bms'ar och sen addera värden, så läser jag bara SoC från victron's smart shunt...Peter, hur upplever du att den gör ev. reset till 100% SoC med ditt värde på "Charged voltage" ?
Jag har kollat lite i manualen. Kan det vara att du behöver göra en manuell synkronisering. I manualen står det att shunten kan tappa SoC värdet när den har varit bortkopplad tex under en längre tid.Peter, hur upplever du att den gör ev. reset till 100% SoC med ditt värde på "Charged voltage" ?
Jag har kollat lite i manualen. Kan det vara att du behöver göra en manuell synkronisering. I manualen står det att shunten kan tappa SoC värdet när den har varit bortkopplad tex under en längre tid.
Det står att samma sak behöver göras första gången när batteriet tas i drift. Förutsättningen är att batteriet är fulladdat innan man gör en manuell synk.
Se i manualen. 5.7.2, 7.1.10 och 7.10.12.
Förlåt att jag gav dig inte vad du frågade efter...Peter, hur upplever du att den gör ev. reset till 100% SoC med ditt värde på "Charged voltage" ?
Här kan du höra varför man bör ha en victron smart shunt om man har som jag har mer än ett Lithiumbatteri i parallell.Så länge Daly inte registrerar laddning så fungerar heller inte balanseringen, så var det på min i alla fall.
Sen är det väl lite märkligt att man måste ha victron shunt för att ha koll, då är ju BMS:en inte bra..
Jag har under 3 års tid följt alla skriverier om LiFePO4-batterierna angående både hemmabyggen och installationer av fabriksfärdiga batterier.
Som väntat är givetvis kunskapsnivån väldigt varierande bland inläggen i trådarna. Själv är jag en pensionerad elektronikkonstruktör men ändå ingen stor expert i ämnet men har konstruerat många typer av batteriladdare i livet och har därigenom även fått en god insikt hur olika batterityper fungerar under varierande omständigheter. Arbetet har gällt både utrustning för industriellt bruk och fritidsanvändning.
Vill med detta inlägg bifoga en tabell och ett diagram över hur mitt eget 280 Ah LiFePO4-projekt fungerar vid uppladdning av ett nästintill tomt batteri. Batteriet har en i grunden väldigt flak uppladdningskurva vilket är utmärkande för LiFePO4-batterier. Inre resistansen i batteriet är låg se tabellen. Laddning har utförts med labbaggregat inställt på 10,0 A konstant ström och notera, ingen BMS är inkopplad under laddningsprocessen.
Skillnaden i cellspänning är nästan oväntat låg, faktiskt under 5 mV hela vägen upp till 13,6 V vilket tyder på att cellerna i leveransen var väl matchade. Med konstant ström ökar laddningsgraden linjärt upp till 13,6 V och spänningsökningen är låg för varje timme.
Sista timmen stiger dock spänningen snabbt från 13,6 V till 14,6 V bara för att då lagra 10,0 Ah ytterligare. I slutet överskrids t.o.m. batteriets märkkapacitet om jag antar att den initiala laddningsgraden vid starten av laddningsförloppet var 10,0 Ah vilket torde vara en ganska god gissning.
Notera då följande viktiga fakta: 10 Ah av 280 Ah utgör bara 3,57 % av lagrad energi. Dvs batteriet var faktiskt laddat till 96,4 % vid näst sista mätningen då batterispänningen endast var 13,6 V.
Den andra viktiga observationen var att spänningsavvikelserna mellan cellerna ökade betydligt under den branta delen av laddningskurvan och det är under denna fas balanseringsfunktionen blir viktig med en BMS ansluten. En helt logisk och väntad utveckling då skillnaden i lagringsförmågan mellan cellerna framträder med all tydlighet.
Min slutsats är, med även över 20 års erfarenhet som konstruktör av flygplanselektronik, prioritera säkerheten i alla lägen. Kämpa inte för de sista amperetimmarna. En kontinuerlig laddningsspänning på 13,5 till 13,8 V räcker fint och ger bra säkerhet. En tidsbegränsad boostspänning på 14,6 V med LiFePO4-inställning är givetvis ok men är i första hand inte tänkt att ske flera gånger per dygn.
Tack, du har som vanligt kloka synpunkter muskatten. Hur vi använder HB:n varierar kraftigt. Vi har även ett virrvarr av olika utrustning i bilarna och det är fullständigt omöjligt att se en gyllene lösning för att optimera användandet av vår kostsamma LiFePO4-batterier. Vi har därtill en situation där många som du och jag själv installerat många solceller på taket för att om möjlig optimera fri-campandet. En utveckling som torde öka ordentligt med ökade elkostnader och möjligtvis elbrist i framtiden.
Taken på våra husbilar är som gjorda för installation av många solceller och en klok installation bör därför prioritera solenergin framför uttaget från laddstolpe eller generator. Nu finns normalt ingen kommunikationsförbindelse mellan elektronikboxen, DC-Bostern och solcellsregulatorn så vilka principer kan man relativt enkelt välja?
Den första enkla lösningen blir att välja en något högre underhållsspänning från solcellsregulatorn än vad DC-boostern och elektronikblocket ger. Då undviks kommunikationsbehovet mellan kraftkällorna. Möjligheterna för att fixa detta beror givetvis på installerad utrustning som i mitt faller är följande:
Elektronikblock Nordelectronica NE350 230 VAC ger 13,5 V i gel-läget
DC-Boostern Nordelectronica NE325 40 DC -DC Booster ger 13,5 V i gel-läget
Solcellsregulatorn MPPT 100/30 Float voltage 13,8 VDC custom setting.
Observera att prioritetsordningen ovan reducerar också i viss mån bränsleförbrukningen under resorna. Man vill inte att generatorn belastas maximalt under körning och solcellsregulatorn är i viloläge...