Amstel i Grekland

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Nu har det hänt!
Vi fick campingmögel!
Det finns två saker man får akta sig för när man ligger/står stilla för länge, skeppsmask och mögel! Inte ens en långpromenad för några dagar sedan, 16 km fram och tillbaka, till och inne i Gytheio, hjälpte. Och då skall ni veta att 16 km är ganska långt, för oss i alla fall. Det är sant som tysken säger, han har övervintrat varje år på campingen här, ”Vintern i Grekland varar från 15 dec till 15 jan!” Helt riktigt, för några dagar sedan började våren, många växter får både blommor och skott. Det bli varmare i solen för varje dag. Nätterna är inte lika kalla längre! Och då kommer även möglet. Vi, i alla fall jag, blir orolig och vill rulla på hjulen igen. Så efter 18 dagar på camping, rev vi förtältet i tisdags, tvättade och städade husbilen och oss själva och lämnade Mani Beach Camping. Först till Skala för att storhandla på Carrefour och Lidl och sedan till Ariana där Peter håller på och lär både tyskar och greker hur man fångar de stora fiskarna. Vi blir särskilt hjärtligt välkomna av Wovi. Stranden vid Ariana är ett mycket fint ställe att stå med husbilen, här finns dock bara plats för ett femtal husbilar och de grekiska fiskarna behöver också lite plats att parkera men de är oftast borta på morgonen. Här är vackert och lugnt, havet är inbjudande men tyvärr lite för kallt nu, ca.17gr.C. Dagen efter har Peter lektion med sina lärjungar, emedan vi gärna ser oss omkring i trakten och Peter tycker att vi absolut måste se Gerakas hamnen. Gerakas Port är ett litet välskyddat, pittoreskt, fiskeläge. Så grekiskt så det skriker ljusblått om ’t. Vi står längst ut på hamn- och vändplanen. Vi sitter länge i solen, myser av vyn och lugnet. Promenerar runt i denna pittoreska by som har lite drag av gränderna i Fiskebäckskil, fast på grekiska då. När skymningen faller, seglar ett tiotal fiskebåtar, en efter en, stora som små, ut för att pröva sin lycka. Vi lär nog stå kvar här för natten. Det finns tre restauranger som ser ut att hålla öppet, endast för oss??? Det finns inga andra gäster, som vi kan se! Vi kan inte gå på alla tre och vi skall vidare imorgon till Monemvasia. Vilken skall vi välja?

På våg igen! Stina, Bonnie & Julian

 

[c-galm]

Sv: Amstel i Grekland

Hej igen. Har inte varit inne på länge eftersom vi har det svårt med internet i Marocko. Läst gårdagens inlägg, och den vägen över till Monemvassia är fantastisk. Fortsätt sedan därefter gärna vägen upp mot Livadi, som ligger mitt över sundet till ön Spetses.

Hälsningar från Atlantica Park Agadir - Marocco
C-G & Irene

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

den vägen över till Monemvassia är fantastisk. Fortsätt sedan därefter gärna vägen upp mot Livadi, som ligger mitt över sundet till ön Spetses.

Livadi ligger på ön Spetsas som är 7x4km. Har du varit där med husbil?
Från Monemvasia går inga färjor någonstans så här års! Till Spetsas går endast färja från Kosta (Kranidi). Kortaste vägen från Monemvasia till Kosta går via Tripolis och Nafplio, bara 250 km norrut. Även kustvägen Leonidio - Astros har vi kört. För att inte tala om Sparti - Leonidio (inget jag kan rekommendera). Jag betvivlar inte att det är vackert på Spetsas men jag har redan hittat Peloponnesos vackraste husbilsparkering (ställplats), säger alla jag talat med i alla fall! Vi var där igår och idag, Gerakas Port Nu kan vi börja snacka Guldkorn. Dock inget för husbilar större än 8m och 4T.
Idag står vi för fjärde gången på Monemvasia. Imorgon är vi på väg söderut mot Neapoli och Elafonisos. Dagen har varit en riktig Svensk högsommar dag, varmt så man svettas.
Julian

 

[SirMcLain]

Sv: Amstel i Grekland

Tack för er berättelse. Nu börjas det diskuteras inom familjen om det är Grekland som gäller nästa år.

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Tack för er berättelse. Nu börjas det diskuteras inom familjen om det är Grekland som gäller nästa år.

Tycker jag absolut ni skall göra! Grekland är som gjort för "plåtisar", önskar själv att jag hade en nu. Våran husbil är aningen för stor, i vårt tycke. Antalet platser dit man kan komma fram till och få stå kvar en längre tid utan att stå i vägen, ökar markant med en något mindre husbil. Men det visste ni väl redan! Därmed inte sagt att större husbilar inte får plats i Grekland. Tvärtemot, här finns mera plats för husbilar än någon annanstans i (EU-)Europa men det lägre vägsystemet utefter kusterna där alla fina "guldkorn" finns, är lämpligare för lite mindre bilar. Detta gäller självklart inte det högre vägsystemet (motorvägar, motortrafikleder), som är av god kvalitet.
Det bästa med Grekland är ändå den värme, vänlighet och hjälpsamhet man dagligen möter trots att många Greker har det svårt just nu och hela Grekland befinner sig i någon slags kollektiv depression. De är värda ett bättre öde än det politiska maktspelet som pågår och som ingen vet vart det kommer att leda. Vi sympatiserar och trivs bra med Grekerna. Landet är otroooligt vackert!
Julian

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Fallet är nedlagd!
Amstel åker hem och meddelar Freddy att han kan känna sig blåst på både pengarna och paraplyt!

Lite O.T. Beklagar!

Det grekiska TV-programmet, ”Veckans Brott” kom igår med ett nytt reportage.
Ölmagnatens dotter Charlene, en av världens rikaste kvinnor var inte alls nöjd med att Amstel hade lagt ner fallet, mycket vill ha mer, fan vill ha fler, eller helvetet blir aldrig fullt! Hon bestämde att skicka iväg Amstel igen, ta tillbaka paraplyet, plocka hem de fyrtio miljoner € och eftersom hon hade fått reda på att den svenske agenten (MK), höll på att planera en ny kidnappning, denne gång av henne själv, så skulle MK likvideras fortast möjligt. Så Amstel åkte ut på ett nytt ”mission impossible” men först fick han träna Bonnie att lura den intelligenta(?) Clyde på paraplyet.
Den svenske agenten, MK, lämnar alltid en massa spår efter sig i form av fiskfjäll och trasslat lina så att hitta honom var den enklare delen av uppdraget. Han blev minsann förvånad när han upptäckte Amstel alldeles utanför sitt hemliga gömställe. Clyde blev överväldigat av att återse Bonnie och glömde sitt intellektuella uppdrag. För Bonnie var det nu en enkel match, att lura av Clyde paraplyet. Hon har lärt sig hur killar tänker och var de har sin hjärna.
Svårare var det med lösensumman som sannolikt finns i Turkiet. MK och Clyde väntar på ”avkylning” innan de vågar sätta sina sex fötter i det landet igen. Nu har Amstel även tagit udden av MKs viktigaste drag och manipulerat den enda fungerande linan. Eftersom de nu inte har några drag som nappar längre, lade MK och Clyde benen på ryggen när de insåg sitt tilltrasslade läge. Tillsammans med en Turkisk contraagent, som får sin utbildning hos MK, stack de upp över berget för att sänka den turkiska ubåten som de tror har lösensumman ombord. MKs lärjunge är en erfaren dykare och det är därför han blir utbildad av MK för att dyka efter pengarna i den sjunkna ubåten. Amstel å sin sida måste först bringa paraplyet i säkerhet innan han vågar sig till Turkiet för att leta efter pengarna och kan därför inte heller fullfölja likvidationen, ännu. Alla drag har minsann tilltrasslat läget ordentligt. Enligt TV-programmet väntas nu ett nytt drag på en ny lina av MK. Fortsättning lär följa.

 

[fjr1300]

Sv: Amstel i Grekland

sitter just nu i spanien,ångrar att vi inte valde grekland istället,men nästa år blir det grekland.

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Tiden går fort när man har rolig!
Onsdag 29/1
I går var jag hos frisören i Gefyra, helputsning av huvudet, för 10€ kan jag inte göra det själv. Jag vet inte ens vad det kostar i Sverige för jag brukar göra det själv. Stina var hos frisören igår för 13€, i Sverige betalar hon fyra gånger så mycket.
I dag är det alltså dags att resa vidare efter en hel vecka på Monemvasia. Vägen till Neapolis är otrooooligt vacker. Mycket upp och ner, skarpa kurvor och smalt genom byarna men det var mödan värd. Flera stopp med vackra utsikter gjorde att det tog dubbelt så lång tid som beräknat. Vi kom till Neapolis efter kl. 14.00 och då är allt stängt, vi fick inte uträttat våra ärenden, internet sim-kort och en spinnfiskerulle.
Mitt i stan på en bilparkering vid strandpromenaden ställde vi oss och stannade där även för natten. Vi borde ha lärt oss, detta gör vi inte ostraffat! Parkerande/startande bussar, vrålet från motorcyklar och högljudda ungdomar som har roligt efter cafébesök gör att lugnet aldrig inträffar mer en några timmar under hela natten. Vi trodde att Neapolis var en liten landsortsstad i vintersömn! Så fel, det är en trevlig och livlig stad med lite puls, även så här års.
Torsdag 30/1
Vi struntade i våra ärenden och valde att flytta bilen till ett lugnare ställe på morgonen för att äta frukost. Därefter fortsatte vi till Agios Nikolaos som liksom några andra småbyar här omkring, alla har gratis kommunalt WiFi. Även hamnområdet i Neapolis har det. Därför hade jag heller inte bråttom med simkortet.
Efter Ag.Nikolaos kom vi till en mycket charmig liten fiskeby Profetia Ilias. Där fanns en parkeringsplats och en vändplan men vi åt bara lunch och ville inte stå kvar där utan att kunna fråga om vi fick parkera där över natten, tavernan var stängd och det syntes inte en människa. Vi kände att vi gjorde för mycket intrång hos de få boenden i denna lilla byn. Utan att kunna fråga någon, valde vi alltså att köra vidare till den sydligaste spetsen av Lakonia. Till Cap Zovolo kommer man bara till fots, Agios Marina är så nära man kan komma sydspetsen med husbil. Här finns även de förstenade palmerna och andra vackra stenformationer att beskåda. Naturen är orörd, mäktig och vacker. Vi hittar även många vackra ängar som påminner oss om sommaren i Sverige. Även de sista solstrålarna för denna vecka får vi njuta här. På parkeringen nedanför Agios Marina där vi skall stanna för natten, möter vi Bärbel und Bernd från Tyskland som vi träffade redan i Monemvasia. Vi hade en sen och mycket trevlig kväll men natten var orolig, vädret blev allt sämre och vi var lite oroliga för, om det skulle börja regna, då hade det kunnat bli svårt att komma därifrån. De sista 10 kilometrarna är dålig grusväg med vattenpölar, vintertid kan det medföra vissa problem för en del husbilar. Dock känner vi oss lugnade av Bärbel und Bernds Mercedes Vario 814 4x4, en terrängbil som kan ge oss assistans om vi skulle behöva.
Fredag 31/1
Efter Agios Marina besöker vi de små fiskebyarna Korakas och Palaiokastro innan vi landar i Neapoli för att handla och äta middag. I Neapoli träffar vi även Peter (Muskatten) som har lurat in mig på hans stora intresse, sportfiske. Vi handlar ett nytt Internet-simkort hos Wind och en fiskerulle i sportfiskeshoppen. Vi stannar på en strandparkering i utkanten av Neapoli. Vädret börjar nu bli sämre och ett riktigt stormoväder är på väg in.
Lördag 1/2
Bärbel & Bernd åker vidare norrut till Kokkinia. Peter och vi åker tillbaka till Palaiokastro för att fiska. Detta lilla fiskeläge har många fina platser att stå med husbil, både vid stranden och vid hamnen. Vi fiskar mest hela dagen i en styv kuling och bara 10 gr. C.
Inget fiskeväder direkt och vi får heller inte mer än en liten firre. Så var det med dom fiskehistorierna! Peter står för middagen idag, en mycket god mustig soppa, som smakar oss väl. Vinden utvecklar sig nu till full storm men vi står något i lä av ett berg. Sent på kvällen tar vi in långreven på ballongen och får en havsål. Peter berättar att några mycket stora fiskar måste ha tagit fyra av sardinerna med krok och allt. Linorna är bevisligen avbitna men jag vet inte hur mycket jag skall tro på de stora fiskarna. Den dag jag får en stor fisk, lär ni få reda på det! Just nu har vi värsta stormen hittills under vår Greklands resa.
Hela bilen rister och gungar trots att vi står i lä. Skickar jag bilder med nu kommer de bara att blåsa bort! Skall försöka imorgon.
Hälsningar från Stina, Bonnie, Peter, Wovi och Julian

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Inte nog att det stormade hela natten med vindbyar ca.30m/s, tidigt på morgonen började det ösregna. Efter frukost tog jag cykeln för att rekognisera vår väg tillbaka till Neápoli. Det finns två vägar till Paleokastro. Den långa som är mycket branta serpentiner uppåt, går bra ner men inte upp i regnet. Den korta som är en grusväg som slingrar sig 2km utefter kusten på höjden, flera ras både i havet och uppifrån berget och vattendrag som rinner över vägen. Men det skulle nog gå bra! Vi tycker det är tråkigt att lämna Peter och Wovi redan men vi har ingen lust att sitta inlåsta i Paleokastro på obestämd tid. Vi sa adjö till våra vänner och kom välbehållna fram till Neápoli. Vi fortsatte till utefter den vackra västkusten till Kokkinia.
Imorgon skall vi tanka gas och handla på Carrefour och Lidl i Skala. Sedan skall vi ner i nästa "finger" Mani. Här i Kokkinia blåser det inte och det är upphåll! Solen kanske kommer tillbaka imorgon. Eftersom det nu är vindstilla laddar jag upp gårdagens bilder.
Hälsningar från Stina, Bonnie och Julian


Neápolis

Många ställen med free WiFi

Lunch i Profetia Ilia

Hamnen i Prof. Ilia

Förstenade palmer

Vacker orörd natur

Vår natthamn

Vårängar

Det är vår i Grekland

Katten fick en firre efter dagens fiske

 

[c-galm]

Sv: Amstel i Grekland

Härliga minnen.
Efter Gythion, tänker ni fortsätta upp mot Kalamata?

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Efter Gythion, tänker ni fortsätta upp mot Kalamata?

Kalamata gjorde vi redan i december! Vi hoppade över Mani av olika anledningar och skall i stället göra den i medurs-riktning under kommande vecka. Vi skall alltså hela vägen ner till sydspetsen av Mani. På väg norrut igen kommer vi från Areopoli att åka till Nafplio igen och därefter till Korinthos. Vi har en plan! och en tidtabell men tiden börjar rinna iväg. Om 5 veckor tar vi färjan till Italien. Många platser kvar att besöka! Nästa år tar vi norra Grekland på våren.
Julian
PS Även Gytheion har Free (kommunalt) WiFi

 

[Björn R]

Sv: Amstel i Grekland

Vi anländer Lefkas den första April. Ups, missar vi er igen? Undrar Björn

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Vi anländer Lefkas den första April. Ups, missar vi er igen? Undrar Björn

Sorry! 1:a april är vi hemma på Orust igen och det är inget skämt, det är ett löfte jag gav Stina i ett obetänksamt ögonblick!
Julian

 

[c-galm]

Sv: Amstel i Grekland

Fundera på ett besök i grottorna Pirgo Dirou, om dom har öppet så här års.

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Vi har sett väldigt mycket av sydöstra Lakonia och skall nu utforska Mani lite närmare, det vackraste landskapet av Peloponnesos, säger de som vet. Mani är alltså det mittersta, längsta fingret i Peloponnesos som liknar en hand ”Så här års har även Gudarna lämnat Mani!” sade expediten i telebutiken. Väl, vädret börjar bli bättre så vi gör ett försök i alla fall. Efter Kokkinia, Skala och Gytheio skulle vi träffa Bärbel & Bernd som hade stått vid stranden i Kamares men där hade vi redan varit i december så vi bestämde att övernatta på betongkajen i vackra Skoutari Port, dit våra tyska vänner kommer dagen efter. Sedan kör vi den östra krokiga kustvägen, upp och ner över bergen men den är relativ lättkört. Stundtals är det smalt men det har vi vant oss vid, nu efter tre månader, asfalten är oftast godtagbar.
Naturen blir bara vildare och vackrare ju längre söderut vi kommer på Mani, längst söderut ligger Kasides och vägen dit är otroooolig vacker och vi stannar ofta i några typiska Mani-byar, Kotronas, Flonochori, Kokkala, m.fl. Den senare har en liten strand av enbart kritvita, runda stenar, i varierande storlek från höns- till strutsägg. Lägg därtill det azurblåa kristallklara vattnet och man längtar att få hoppa i. Solen skiner från en klarblå himmel men vi vet att det är bara 17gr. i vattnet. Vi kör förbi Marmaris och Porto Kagio, dem tar vi på väg tillbaka, och fortsätter till vägs ände, Kasides. Eftersom det fina vädret håller i sig, passar vi på att samma dag, vandra leden till fyren på Capo Tainaro. Det tar två timmar i den svåra terrängen över berget, men det är väl värt mödan. Nu har vi varit på Peloponnesos sydligaste spets, Cape Tenaro, som ligger endast 40 km nordligare än Europas sydligaste fastlandspunkt vid Gibraltar. Vid Kasides finns även ”Döda Oraklets Kapell” och grottan som leder till ”Hades undre värld” (ingången till helvetet).
Lite längre bort, vid ännu en vit marmor-kullersten badstrand, finns rester av ett badhus med vackra mosaiker. Överhuvudtaget finns här runt omkring, många rester av urgammal bebyggelse och tidig civilisation. Vi stannar här två dagar innan vi åker vidare till Porto Kagio för lunch och Gerolimenas för middag och övernattning. Mani är precis så fantastiskt vacker som det har berättats för oss och vi har tur med vädret. Sol varje dag!
I dag kom vi, efter omvägar till ytterligare några små fina fiskebyar, till Paralia Dyros eller ”Dinosaurieäggstranden” som någon har döpt den till. Här finns alla storlekar av vita runtslipade stenar och de största är som dino.-ägg. På gångavstånd ligger en av världens vackraste grottor Diros Cave, som man åker i och genom med båt. Det får vänta tills imorgon! I dag har vi 20 gr. i skuggan, nästan 30 i solen, 17 i havet, de vita kullerstenen lyser genom det kristallklara vattnet, det är som en magnet och dragningskraften blir för stor. Jag dyker i! Den där grottan kan nog få vänta flera dagar. Det är svensk högsommar igen, på södra Peloponnesos!
Hälsningar, Stina Bonnie & Julian

 

[c-galm]

Sv: Amstel i Grekland

Håller med fullständigt, och visst storleken har betydelse ibland.
Detta inlägg skall höra till ditt svar 24/1 om planering för nästa år.

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Det är så fint på Paralia Dyros att vi ville stå kvar här några dagar till. I går åkte vi bort till närmaste by, Pyrgos Dirou, för att tömma tankar, fylla vatten och handla proviant för flera dagar i den lokala Supermarket. Här finns även en keramikaffär som vi inte bara kunde gå förbi. Ni som har varit i Grekland vet att de sluttande takåsarna avslutas med en vacker keramikfigur som täcker nockpannans öppning (kupa). Ibland avslutas alla nedersta takpannekupor med en figur (se bilderna). Vindskivor och hängrännor ser man sällan.
Klart att vi måste ha med oss några sådana keramikfigurer hem till Sverige. Förra året i Portugal kunde vi inte låta bli att ta med oss en hel keramikskorsten, så vad är väl några vackra figurer jämfört med skorstenen. Nu vet jag att Charlie B kommer att säga att jag aldrig kommer att sälja mitt hus, men jag ser det som ett bra försäljningsargument! Vem vill inte ha ett hus med portugisisk skorsten och grekiska nockpanneutsmyckningar?
Vilket ord alltså! Jag vet inte vad det heter, är det någon som kan detta?
Nåväl tillbaka till dinosaurieäggstranden där vi trivs väldigt bra, kan det ha med åldern att göra? Så jädra gamla är vi väl ändå inte!
Vi har härliga temperaturer både på natten och på dagen. Man fryser inte och man svettas inte, det kan väl knappast bli bättre! Visst, det är lite för kallt att ligga för länge i havet men igår har även Stina badat. Bonnie är en riktig kruka men å andra sidan är hon ju badvakt så vi kan inte begära för mycket av henne. I morgon skall vi vidga vyerna igen och hälsa på Michael från Friesland som själv fick plocka ut motorn, för reparation av sin Hanomag veteranhusbil, på parkeringen i Karavostasi / Nea Itilo ca. 2 mil norrut.
Hälsningar från Stina, Bonnie och Julian



Här är lugnt och stilla

Rådhuset i Gytheio

Takpanneutsmyckning

Nockpanneavslutning

Vårt senaste förvärv till huset på Orust

Badvakt i arbete

De grekiska kvinnorna har fått nog

Vår parkering vid dino-äggstranden

Från havet

 

[robert]

Sv: Amstel i Grekland

Hej Amstel!

Nu undrar vi var ni har tagit vägen?
Så tyst härinne...
Hoppas allt är okej?
Eller så solar och badar ni på Kreta eller?
Hoppas ni har det bra, och att bilen är hel, den ska ju hålla hela vägen hem till Orust!

Från ett soligt(jaja, ibland i alla fall) Göteborg idag, hälsningar från Robert och Anette

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

Sorry Robert, men förklaringen är fullständigt odramatiskt, lättja! Tack för påstötningen!
Tiden går, lata dagar växlas med händelserika eller äventyrliga dagar. De lata dagarna är självklart förenade med vackert, soligt väder. Trots flera goda dagar med fint väder på Dinoäggstranden, reste vi vidare. Den lillla vackra staden Areopoli är lätt att stanna kvar i men vi skulle till pärlan Karavostasi. Restaurangen där håller sig med en stor gratis parkering och vatten för husbilar, utan förpliktelser men maten är så bra och atmosfären så stämningsfull att vi tappade lusten att laga något själv. Mani är helt fantastiskt vacker och speciell. Tre dagar stannade vi i Karavostasi sedan fick vi bråttom och åkte rakt norrut mot Nafplio för att inhandla souvenirer till barnen. Två dagar på Karathona Beach och sedan Ancient Theatre i Epidavros. I mitten på teatern sjöng jag Joe Cockers ”With a little help from my friends” för Stina och några entusiastiska Japaner. Vilken akustik alltså! Då kommer det en kvinnlig vakt och säger hövligt ”It’s not allowed to sing here, Sir!” Jag tittar förvånat på henne och svarar lika hövligt ”I’m so very sorry, but don’t you hear, I’m not singing? I’m crying!” Hon kunde i alla fall skratta. Efter att ha tittat på alla ”stenar” åkte vi vidare till Palaiá Epidhavros för nattparkeringen. Nästa dag till det för benen, mycket tröttsamma kastellet Archaia Korinthos, dagen efter till Korinthkanalen som vi såg från alla håll och från alla broar. Otroooooligt bygge! Norra kusten av Peloponnesos var inte särskild inspirerande tills vi kom till Diakopto där bergståget går till Kalavrita. Tåget var av senaste, moderna modell och hunden fick inte följa med. Shit happens! Vi parkerade för natten vid kommunhuset och det gick bra sa borgmästaren (tror jag, han såg ut sådan). Free kommunal WiFi och vi åt självklart på någon av byns många restauranger. Dagen efter styrde vi till den fantastiska stranden vid Diakopto där någon kringboende jordbrukare kommer med en hel säck med apelsiner, mandariner och citroner. De är så snälla och vänliga, Grekerna. Vi har stått här i tre dagar vid strandduschen &-kranen men igår började det regna och tvättkorgen är väldigt full. Inga öppna campingar här! Vi får lösa det på något sätt. Vilken dag som helst kommer vi att lämna Peloponnesos i riktning Igoumenitsa. Förtjänar vi verkligen att ha det så bra?
Hälsningar från Stina, Bonnie och Julian

 

[Amstel]

Sv: Amstel i Grekland

För att lösa tvättproblemet enklast möjligt bestämde vi att åka snabbaste vägen till Aginara Beach Camping i Glifa nära Killini på västra Peloponnesos. Ca. 150 km, i huvudsakligen regn, det tog ca. 3 timmar. Aginara är en trevlig camping, den är billig (12€/dag, all incl.), godtagbar standard och vi vet vad vi får. Dessutom hade vi lovat ägaren, Angelika, att hälsa på henne när vi var på väg hem. Vi var ensamma gäster där, gjorde tre tvättmaskiner samma dag och hade tur med vädret så tvätten var torr dagen efter. Tre dagar stannade vi och hade mycket sol och ingen regn. Angelika skämde bort oss med färska ägg och olika hemgjorda marmelad/syltburkar. Vi älskar stranden och solnedgången på Aginara. Fjärde dagen började regnet igen och vi tyckte att det räckte nu med Peloponnesos för vår del. Vi sa adjö till Angelika och lovade att komma tillbaka nästa år. Vi lovade även att skicka hit alla svenska HBKare som tar sig ner till västra Peloponnesos. På grund av regn i november hoppade vi över den vackra naturparken Kalogria, så vi besökte den nu istället i ösregn och stod på Kalorgria beachparkeringen en natt. För naturälskare och vandrare men även badare, är Kologria området ett måste. Väl i Patras tog vi oss över med färjan Rio-Antirrio, för 11€, bron kostar 17€ (tror jag?). Den 1 mars kl. 17.00 lämnade vi Peloponnesos som har gett oss så mycket intryck och minnen i fyra månader. Det kändes lite vemodigt men vi kommer snart tillbaka! Tanken var att få några fina bilder på bron, från färjan, men vädret är inte med oss längre. Vi kände till en bra plats att stå, Paralia Limnopoula vid Kato Vasiliki. Här finns mycket plats för många husbilar med utsikt mot bron. En mycket fin plats, så vi stannade där två dagar till för att vi hade svårt att släppa blicken från Peloponnes. En dag med sol och så var det roliga slut. I regnet körde vi den mycket vackra vägen till Ioannina och den lika vackra nya motorvägen (för 6€) till Igoumenitsa. Med tanke på väderutsikterna ville vi lämna Grekland omgående, fick en biljett till Brindisi (7 timmar) för 190€ och sex timmar senare hade vi lämnat Grekland med lite vånda. Hade det inte varit för vädret, hade vi stannat tio dagar till. Lika ovanligt som det är med den milda vintern i Sverige är det ovanligt med så mycket kyla och regn efter den 15 februari i Grekland. Obs, vi har inte någon gång tidigare klagat på vädret i Grekland under hela vår vistelse. Och innan jag glömmer det, vi älskar Grekland och Grekerna.
Turen med färjan är en historia för sig men jag skall dra den kort: Rederiet, Italienska Grimaldi Lines, ville att hunden skulle förvaras i en ”kennel”. Väl på färjan visade sig kenneln vara en bur på övre väderdäck, ute, bredvid fartygets bullrande skorsten. ”Glöm det!” sa vi till en steward. Vi har betalat plats för Bonnie inne, inte ute! Hunden skall vara i husbilen annars kan ni lasta av husbilen igen och vi skall ha pengarna tillbaka + ersättning! Capisci?” Ingen ifrågasatte! Husbilen stod på nedre väderdäck, däck fyra, som är öppet i aktern. Därifrån kommer man enkelt till samlingsplatserna vid nödfall. Så vi valde att alla tre stanna i husbilen och hade en förträfflig nattsömn, men det visste inte besättningen!
Kl.08.30 körde vi av färjan och åkte till Alberobello för att se på Trullihusen. Det var en turistfälla av stora mått och vi har aldrig någonstans sett så många husbilsförbudsskyltar någonstans. Vilken ofantlig kontrast till Grekland! Trullibyn är mycket tillrättalagt och husen mest inredda till souvenirbutiker. Bara husbilsparkeringen kostade 8€ för tre timmar. Betydligt mer originella hus står utanför Alberobello, på landsbygden och alla vackra gärdsgårdsmurarna är minst lika sevärda. Vi hittade en förnämlig ”Sosta Camper” i Castellana Grotte, gratis. Nästa dag besökte vi trevliga Bari och vandrade runt i mysiga smågränder mest halva dagen och köpte ett 4G-Internet simkort, 3GigaByte/månat för 8€ hos Tre3. Italien har billiga Internet simkort.
Stina tyckte att det var väldigt stressigt i Italien, så snart vi har kommit iland hörs det polissirener nästan jämnt. ”Vi har sett många poliser i Grekland men har du nånsin hört en polissiren i Grekland?” frågar hon och jag svarar: ”Hur låter dom?” Apropå kontraster!
Här skulle det handla om ”Amstel i Grekland” och nu börjar det likna ”Amstel i Italien”, som är en helt annan historia. Idag står vi vid foten av Gargano Nationalparken, vid Manfredonia. Vi kommer att hasta oss genom Italien på fem dagar, rusa över Alperna, blyfoten genom Tyskland, hälsa på många släkt och vänner i Holland i en vecka och därefter se till att vi är hemma den 29 mars. All social gemenskap gör att jag inte får tid att skriva något mer här, ni vet väl hur holländare är, pratar mycket, dricker mera och festar mest! Jag skall skriva en resumé om erfarenheterna från denna resa, senare och lägga in en massa trevliga husbilsplatser. Tills dess, soliga hälsningar från Vieste från Stina, Bonnie och Julian. Ciao!