Sv: Tänka till "innan"
Det finns nog lika många utredningsresultat om etanol som det finns företag som antingen tjänar eller förlorar på dess användning.
Här är en redogörelse från Naturvårdsverket, som jag hoppas är neutrala.
Hur miljövänligt är etanol?
Etanolens klimat- och miljöegenskaper sett över hela livscykeln varierar stort, det vill säga det finns ”bra” och ”dålig” etanol ur miljö- och klimatsynpunkt. Skälet till att den mesta etanolen är klimatmässigt dålig är att drivkrafterna på många andra håll i världen är något annat än klimathänsyn, såsom till exempel försörjningstrygghet och jordbrukspolitik.
Den bra etanolen har en plats bland andra biodrivmedel i den omställning från fossila till förnybara bränslen som måste till för att klara klimatmål och andra miljömål. Biodrivmedel är definitivt inte den enda lösningen på transporternas klimatpåverkan. Det absolut viktigaste är lägre specifik bränsleförbrukning hos fordonen, oavsett vilket bränsle de använder.
Energieffektivitet och påverkan på klimat och miljö varierar starkt mellan dagens olika biodrivmedel i ett livscykelperspektiv. Det är därför viktigt att välja de biodrivmedel som har högst energieffektivitet och minst påverkan på klimat och miljö såväl nationellt som internationellt.
Ur ett livscykelperspektiv (om man bland annat beaktar aspekter som grödans förmåga att tillgodogöra sig solenergi, använd insatsenergi, avsättning av bi- och restprodukter, alternativ användning av marken och så vidare) är till exempel etanol från sockerrör producerad i Brasilien betydligt mer fördelaktig jämfört med till exempel etanol från majs producerad i USA. Etanol från sockerrör från Brasilien är, framför allt från nyare produktionsanläggningar, energieffektiva och har relativt liten påverkan på miljön (förutsatt miljömässigt bra markberedning och markanvändning). Majsetanol är relativt energikrävande och produktionen i USA har ofta fossilt insatsbränsle.
Den etanol vi använder för E85 i Sverige idag (2007) är till cirka 90 procent baserad på sockerrör från Brasilien och till cirka 10 procent baserad på sulfitmassa från Sverige (ref. Svensk Etanolkemi AB).
Livsmedelspriser och etanol.
Det finns en rad faktorer som påverkar livsmedelspriserna, där flertalet enligt många bedömare har avsevärt större påverkan på livsmedelspriserna än den ökade odlingen av grödor till etanol. Till exempel ökad efterfrågan på mat i världen, höjda oljepriser och torka.
Ökade livsmedelspriser kan vara både bra och dåligt för fattiga i utvecklingsländerna. En stor del av de riktigt fattiga är bönder som kan tjäna på höjda priser, givet att inkomsterna tillfaller även dem och inte bara hamnar på mellanhänder och stora bolag. Ökade priser kan därför enligt många bedömare vara önskvärt i ett långsiktigt helhetsperspektiv, något som är nödvändigt för att åstadkomma den landsbygdsutveckling som är starkt eftersatt på många håll.
Klimateffekten av en övergång till etanoldrift.
Detta varierar stort mellan olika typer av etanol. Det finns etanol som snarast är värre än bensin, och det är framför allt amerikansk majsetanol från fabriker där man använder fossil energi för destillationen och där processen i övrigt är ineffektiv. Sådan etanol används inte i Sverige där vi har etanol av klimatskäl till skillnad från USA där det mest handlar om försörjningstrygghet.
Svensk spannmålsetanol är av samma skäl bra ur klimatsynpunkt – man har sett till att bygga smarta processer där energieffektiviteten hålls så hög som möjligt. Den mesta etanolen i Sverige fås från brasilianskt rörsocker, och dessa fabriker har en mycket effektiv process.
Om den svenska etanolen har en ”klimatverkningsgrad” på cirka 80 procent, det vill säga att klimatpåverkan per liter är 80 procent lägre än för bensin, så har brasilianska etanolen oftast ett värde på över 90 procent. Och ibland upp emot 100 procent (det finns inga exakta värden – det beror på varje enskild odling, varje enskild fabrik, samt hur man väljer att räkna).
En faktor som har uppmärksammats mycket på senare tid är utsläppen av klimatgaser vid förändrad markanvändning, det vill säga att obrukade marker ger ifrån sig klimatgaser när man börjar bearbeta den. Dessa effekter är till en del med i de ”klimatverkningsgrader” som anges ovan, men ny forskning visar att de troligen har större betydelse än vad man tidigare har trott. Skillnaden när de nya rönen inkluderas i beräkningarna är dock sannolikt begränsad. Detta är också i huvudsak ett framtida eventuellt problem. Hittills har odlingarna mest skett på gammal jordbruksmark, till exempel på gamla kaffeplantager i Brasilien respektive befintlig åkermark i Sverige.
Vid en framtida verklig storskalig nyuppodling – om till exempel flera tiotals procent av dagens fossilanvändning ska ersättas med biodrivmedel – då skulle detta bli ett stort problem. Till saken hör att det i de flesta världsdelar fortfarande finns mycket stora arealer tidigare jordbruksmark som idag faktiskt inte används. Det är frågan om tiotals miljoner hektar i till exempel Ukraina.
Dåliga arbetsförhållanden.
Dåliga arbetsförhållanden är inte bra var de än förekommer och vilka produkter som än produceras. Vi har inte funnit några belägg för att de är sämre på sockerrörsplantager som levererar till etanolframställning jämfört med sockerrörsplantager som levererar till framställning av socker, alkohol till dryck, eller något annat.
Dåliga arbetsförhållanden är dock något som behöver uppmärksammas och att krav ställs på olika sätt. Ett sätt att påverka är att införa ett certifieringssystem på internationell nivå. I ett sådant bör såväl sociala- som miljöaspekter beaktas. Detta är också på gång för biobränslen inom EU. Samma krav bör i princip gälla för alla typer av bränslen och även andra produkter.
/Leif
.