Sv: Små dikter av diverse slag
Kanske bor jag i slummen
och är en lite dum en
men inte visste jag att sådant fanns
att människor kan sakna både vett och sans
Det hände hos oss, där jag bor idag
ett dåd av det mest vettlösa slag
en nyinflyttad granne med en stor hund av någon sort
släpptes från kopplet av sin husse, husse fel ord, jag menar en lort
på tio sekunder försvann en aktad granne ifrån våran ort
Ludde, den vackraste pudeln här
bets ihjäl på fem sekunder ungefär
det gick fasansfullt snabbt och geschwint
om framtidens samhälle det kan ge oss en hint
Alla som såg det hända ringde etthundratolv omedelbart
när jag tittade ut genom fönstret var allting klart
Lailas kära livspartner sen nio år, allas vår Ludde en älskad och vacker hund
togs från oss bryskt och brutalt av någon sorts människa utan tanke och misskund
ett barn av tiden och Hollywood, vad vet jag, som en gång fick lära mig
att respektera allt och alla utanför min egen tankes sfär, i och för sig kanske något beskäftigt
i denna hemska stund tror jag dock att det jag lärde då var helt rätt och ”häftigt”
”Häftigt” och andra uttryck med dagens språk kan ge oss en aning om vad som komma skall
för mig låter det nästan som om människans tid på jorden snart är all
ty sakna vi respekt för inte bara dom fria djuren utan även dom domesticerade sådana
så tycker i alla fall jag att vi befinner oss på någon sorts lutande bana
När djurens rätt bestämmes av det girigaste och mest gemena djuret på jorden
nämligen människan, så blir väl resultatet av rovdriften nånting helt annat än dom orden
som för många är en ledstjärna när det gäller människans rätt att nyttja dom ”själlösa kreaturen”
för att vi, ”Guds vackraste skapelse” på just denna planet som knappt kan stava till ordet naturen
fritt ska få skövla och härja och förstöra och för all framtid få föröda
det samhälle som byggdes av våra förfäder med mycken möda
Det kom många poliser eftersom alla goda grannar ringde dit
två bilar och mängder av ”byråkrater” som i verklig eller spelad nit
för oss dumskallar via någon sorts menlös och psykologisk språklig smörja
förklarade att vad vi egentligen borde ägna oss åt var att innerligen sörja
och vad som varit har kan ingen ändra eller göra något åt någonsin
helt plötsligt var det vi och inte banditerna som var ”svin”
När människans sämsta krafter släpps loss, jag pratar om kyrkan och militären
så vägrar i alla fall jag att ställa upp i den hären
Jag är så förbannad så jag tappar både vett och sans när jag detta skriver
jag blir så trött, så trött när allt som egentligen borde hos människan skapa någon sorts iver
körs över av dagens viktigaste budord: roffa, lura, smäda, bedraga och härska närmast in absurdum
när det i stället borde vara så att på denna jord för finns det plats för alla, t.o.m. för mig som är så dum
