Sv: Små dikter av diverse slag
Enkel domedagsprofetia eller ”Kunskapens” pris
Mot många djur här på klotet
är människan det största hotet
arterna försvinner i rasande fart
snart finns inte många kvar, det blir inte rart
när kolföreningarna har dödat alla våra vänner
många tänker så, bland dom människor jag känner
Snart får vi förmånen att leva i splendid isolation bland all plast och oljan
medicinarna med alla sina gifter ser till att människan överlever men ej koljan
När det så småningom blir ännu tydligare vad rovdriften har ställt till med, begriper kanske menigheten
att det är lättare sagt än gjort att få tillbaka allt det som gjorde livet värt att leva, då sitter vi fast i smeten
Av jordens skönhet finns då ej längre det minsta spår, allt är förött och plundrat av skapelsens krona, människan
Den förr så vackra planeten Tellus klarar ej att återfå sin forna glans trots all vetenskap och kunskap! Se människan, Maskinmänniskan!