Har varit många gånger på Råå camping vilken ägs av Nordic camping, för min bror bor i Helsingborg. Denna gång kom vi till campingen, för att vara i min brors närhet, för att han är döende i cancer.
Det var Helsingborgs dagar denna helg (23 – 26 juli) när vi kom och det var fullbokat. Vi kom på fredag (24 juli), och med hjälp av en trevlig tjej i receptionen, fick vi en tillfällig plats, vilken vi skull byta på söndag, när det flesta har lämnat campingen och vi bokade en annan plats. På lördagen 25 juli var vi hos min bror hela dagen och kom trötta till husbilen vid 21.30. Intill oss fanns en villavagn, där en hund skällde hela tiden. Vi trodde att det var någon av gäster som lämnat hunden själv och gott till festivalen. Vid 00.30 skällde hunden fortfarande, nu ännu ilsknare. I takt med det steg ilska hos oss campare runt omkring. Alla undrade vems hund var och varför har han blivit lämnat ensam så längre!
Det fanns ingen i reception som man kunde fråga, det gick inte att hitta någon telefon nummer att ringa till om det behövdes. Vi kontaktade folk i restaurangen, och där fick vi veta att det är personalens hund. Efter en stund kom en kvinna och gick in i vagnen. Alla som stått där omkring och varit irriterade, undrade varför hon lämna hunden ensam så längre, att det skulle vara tyst efter 23.00. Hon fräser ifrån sig, att hon kan göra vad hon vill och att hundar skäller och det fick vi finna oss i. Hon var kraftigt berusad. Det blev sagda fler irriterande ord. Folk som varit samlade, började dra sig tillbaka till sina vagnar, klockan hade blivit runt 01 på natten. Efter en stund kommer ett gäng, på 4 - 5 personer, alla kraftig berusade.
En kraftigt berusad man, började skrika vid vår husbil, för vi var närmaste grannar, att hans fru sitter i villavagnen och gråter, och han vill spöa upp min man, för vad har han sagt till henne? (andra hade vid det läget gått). Han fortsätter att skrika besinningslöst, helt okontrollerat. Nästa hot var, att han som föreståndare hade rätt att slänga ut oss. Det andra i gänget, väldigt berusade personer hejade på honom. Vi ville inte lämna område, klockan hade blivit lång över 01.00. Min man sa att han hade druckit vin och fick inte köra. Nu blev manen fruktansvärt otrevlig, farlig och hotfull, för som föreståndare hade han rätt att slänga ut oss, sa han, Nu hade situation blivit väldigt farlig, så jag ringde till polisen. Efter en stund kom polisen och bevaknings firma till camping. Trotts polisen och bevaknings firmas närvaro, hotade dom oss och trakasserade, så polisen sa går ni inte undan, åker ni med oss.
Hade det inte varit för min bror som är så sjuk, skulle vi lämnat campingen, men nu var vi tvungna att stanna, han hade inte många dagar kvar här i livet. Och nu började en systematisk terror.
På söndagen, hotade mannen oss med att han ringt polisen för att slänga ut oss, att han ringt bärgningsbilen, att han tryckt på en knapp och spärrat oss på alla campingar i hela Sverige!
Varje gång han kom, hade han några kompisar med sig, vilka skulle bekräfta det han sa. Vi bad personalen i receptionen (det var mannens fru) att få platsen som vi bokat och betala för den, men det fick vi inte, för hon vill att vi skall lämna campingen. Vi flyttade till den platsen ändå. Dag efter dag, fick en anställd köra föreståndaren förbi vår husbil för att se vad vi gjorde. Själv kunde han inte köra för han var berusad hela tiden. Varje dag fick vi flytta från den ena platsen till den andra. Till oss sa man i reception att alla platser var bokade. När jag pratade med några campare, sa dom att det var bara att komma in, det behövdes inte bokas. Terror fortsatte hela tiden som vi tillbringade på campingen och det blev en och halv vecka.
Efter mycket besvär, fick vi kontakt med VD, vilken hade svårt att tro på vår berättelse. Inte ens efter att han läst rapport från polis eller bevaknings firma, har han bet om ursäkt eller visat någon intresse att hjälpa oss. Jag kan inte förstå hur människor som jobbar på service platser bete se så!
Allt det här låter som en mardröm men det var på riktigt.
Det som smärtar mig mest är att vi blev så illa behandlad och störda under vår stora sorg, när jag och min man behövde all kraft för att ägna oss åt min bror, och det bara på grund av att vi bad föreståndarparet ta hand om sin skällande hund. På en vanlig, skötsam camping skulle den som betedde sig sa fått en uppmaning att skärpa sig, men i det här fallet är det föreståndare som är boven i dramat. Vad vi fått höra av andra campare så är det mer regel ett undantag att han hotar besökare. Han var grovt berusad varje gång vi såg honom under den tiden vi varit där.
Vi är vana campare, har haft husbil i 10 år, har varit på många campingar, varit i flera länder, men aldrig upplevt något sådant.
Det var Helsingborgs dagar denna helg (23 – 26 juli) när vi kom och det var fullbokat. Vi kom på fredag (24 juli), och med hjälp av en trevlig tjej i receptionen, fick vi en tillfällig plats, vilken vi skull byta på söndag, när det flesta har lämnat campingen och vi bokade en annan plats. På lördagen 25 juli var vi hos min bror hela dagen och kom trötta till husbilen vid 21.30. Intill oss fanns en villavagn, där en hund skällde hela tiden. Vi trodde att det var någon av gäster som lämnat hunden själv och gott till festivalen. Vid 00.30 skällde hunden fortfarande, nu ännu ilsknare. I takt med det steg ilska hos oss campare runt omkring. Alla undrade vems hund var och varför har han blivit lämnat ensam så längre!
Det fanns ingen i reception som man kunde fråga, det gick inte att hitta någon telefon nummer att ringa till om det behövdes. Vi kontaktade folk i restaurangen, och där fick vi veta att det är personalens hund. Efter en stund kom en kvinna och gick in i vagnen. Alla som stått där omkring och varit irriterade, undrade varför hon lämna hunden ensam så längre, att det skulle vara tyst efter 23.00. Hon fräser ifrån sig, att hon kan göra vad hon vill och att hundar skäller och det fick vi finna oss i. Hon var kraftigt berusad. Det blev sagda fler irriterande ord. Folk som varit samlade, började dra sig tillbaka till sina vagnar, klockan hade blivit runt 01 på natten. Efter en stund kommer ett gäng, på 4 - 5 personer, alla kraftig berusade.
En kraftigt berusad man, började skrika vid vår husbil, för vi var närmaste grannar, att hans fru sitter i villavagnen och gråter, och han vill spöa upp min man, för vad har han sagt till henne? (andra hade vid det läget gått). Han fortsätter att skrika besinningslöst, helt okontrollerat. Nästa hot var, att han som föreståndare hade rätt att slänga ut oss. Det andra i gänget, väldigt berusade personer hejade på honom. Vi ville inte lämna område, klockan hade blivit lång över 01.00. Min man sa att han hade druckit vin och fick inte köra. Nu blev manen fruktansvärt otrevlig, farlig och hotfull, för som föreståndare hade han rätt att slänga ut oss, sa han, Nu hade situation blivit väldigt farlig, så jag ringde till polisen. Efter en stund kom polisen och bevaknings firma till camping. Trotts polisen och bevaknings firmas närvaro, hotade dom oss och trakasserade, så polisen sa går ni inte undan, åker ni med oss.
Hade det inte varit för min bror som är så sjuk, skulle vi lämnat campingen, men nu var vi tvungna att stanna, han hade inte många dagar kvar här i livet. Och nu började en systematisk terror.
På söndagen, hotade mannen oss med att han ringt polisen för att slänga ut oss, att han ringt bärgningsbilen, att han tryckt på en knapp och spärrat oss på alla campingar i hela Sverige!
Varje gång han kom, hade han några kompisar med sig, vilka skulle bekräfta det han sa. Vi bad personalen i receptionen (det var mannens fru) att få platsen som vi bokat och betala för den, men det fick vi inte, för hon vill att vi skall lämna campingen. Vi flyttade till den platsen ändå. Dag efter dag, fick en anställd köra föreståndaren förbi vår husbil för att se vad vi gjorde. Själv kunde han inte köra för han var berusad hela tiden. Varje dag fick vi flytta från den ena platsen till den andra. Till oss sa man i reception att alla platser var bokade. När jag pratade med några campare, sa dom att det var bara att komma in, det behövdes inte bokas. Terror fortsatte hela tiden som vi tillbringade på campingen och det blev en och halv vecka.
Efter mycket besvär, fick vi kontakt med VD, vilken hade svårt att tro på vår berättelse. Inte ens efter att han läst rapport från polis eller bevaknings firma, har han bet om ursäkt eller visat någon intresse att hjälpa oss. Jag kan inte förstå hur människor som jobbar på service platser bete se så!
Allt det här låter som en mardröm men det var på riktigt.
Det som smärtar mig mest är att vi blev så illa behandlad och störda under vår stora sorg, när jag och min man behövde all kraft för att ägna oss åt min bror, och det bara på grund av att vi bad föreståndarparet ta hand om sin skällande hund. På en vanlig, skötsam camping skulle den som betedde sig sa fått en uppmaning att skärpa sig, men i det här fallet är det föreståndare som är boven i dramat. Vad vi fått höra av andra campare så är det mer regel ett undantag att han hotar besökare. Han var grovt berusad varje gång vi såg honom under den tiden vi varit där.
Vi är vana campare, har haft husbil i 10 år, har varit på många campingar, varit i flera länder, men aldrig upplevt något sådant.
