Sv: Plåtisar
Italienleif
Behöver du överhuvud en husbil? Om du varken bor eller äter i bilen går det rimligen bra med en personbil.
Även vid turer här hemma i vildmarken i Jämtland blev det i längden alltför trångt med min lilla plåtis (5,85m). Nästan alla lanthandlare har lagt ner, några restauranger finns inte. Viss nödmat kan finnas på bensinstationer men dit kan det när man är ute i periferin vara mer än 100 km enkel resa.
Jag vill ha lite hemkänsla i bobilen och jag vill kunna duscha åtminstone var annan dag.
Jag skall i dag packa för en preliminärt veckolång expedition till gränsfjällen och även ut till Fosen vid Tröndelagskusten och i den gamla bilen skulle alla lastutrymmen ha överfyllts av ryggsäckar, isborr, isbill, skidor, overaller och fiskeprylar om man inte utnyttjade takräcke och takbox så att jag skulle nödgats att ha en del skrymmande gods inne i sängarna och det känns inte så hemtrevligt.
aake
Ja, jag behöver en husbil för jag både sover i bilen och äter flera mål i bilen varje dag men inte alla ibland hamnar jag på en restaurang också för att prova den lokala maten. Men jag har inte ambitionen att allt skall vara som hemma när jag är på resa och jag behöver inte så mycket prylar för det är upplevelser jag letar efter !
Så varma täcken finns i bilen, mat för några dagar men inga grillar isborrar elverk cyklar bränsleceller batterier microvågsugnar kaffebryggare och annat som kan lämnas hemma. Det är sällsynt att jag använder värmen på nätterna det har hänt bara någon enstaka gång den sätter jag igång på morgonen när jag vaknar det blir varmt på en kvart och duschar i bilen gör jag varje dag.
Jag har vandrat många veckor i fjällen i Norrbotten och Västerbotten med allt jag behöver på ryggen oftast mindre än 22 kilo så att få in det jag behöver i en 5,4 meter lång bil är aldrig ett problem oftast är många utrymmet helt tomma.
Vad jag är ute efter är att, det är inte prylarna som man tror man behöver eller som man är van med att ha hemma som gör resan till en upplevelse, utan det är vad man upplever på platsen dit man kommer som är det viktiga, människor man möter samtal mat kultur natur eller vad man nu vill ha.
Ni skall tänka på mig som en före detta vandrare med ryggsäck men som skaffat en bil att bo i och som tycker det är en nästan en obeskrivlig lyx med utrymmen som knappt behövs.
När jag reser är jag inte hemma och vill inte ha det som hemma heller!
