Kost och hälsa

[MatsFo]

Sv: Kost och hälsa

...det handlar väl mest om hur man som husse och matte doserar maten. Våra Grabbar har ätit två ggr om dagen och det vi gett dem, inget småätande emellan!!

....och har också handlat dietfoder hos vet.

matte hianders/Inger

De skall ju naturligtvis få äta när de vill och hur mycket de vill. Äter de rätt mat så blir de och förblir normalviktiga.

Jag var hos en veterinär för något år sedan och tittade på dietfoder för katt. De har gjort exakt samma misstag där som för oss människor. De minskar på fettet och ökar på kolhydraterna och gör då våra djur ännu fetare.

/Mats

 

[Lars o Annica]

Sv: Kost och hälsa

Riktigt så enkelt är det ju inte. Alla djuren på vår jord t.ex. Ingen av dem blir för fet utan vet själva när de skall sluta äta. Varför vet inte vi det?Hur kommer det sig att människan är det enda djuret som kan överäta?


Jag vet mycket väl att vilda djur sällan blir feta, det jag kommenterade var det ovan som mats fo skrev som jag ställde mig undrande till.
Om tamdjur är exkluderade får texten en annan innebörd iallafall för mig, tror att dieten i fråga kan fungera för många men som det framställs här verkar nästan lite fanatiskt för mig.

Hade Lars

 

[MatsFo]

Sv: Kost och hälsa

Om tamdjur är exkluderade får texten en annan innebörd iallafall för mig
Hade Lars

Jag förstår inte riktigt vad du menar om jag skall vara ärlig.
Tamdjur är inte exkluderade.
Däremot är alla djur som inte får sin naturliga mat och inte får äta den när de själva vill exkluderade i det jag menade. Där var jag kanske lite otydlig.
Men det spelar ingen roll om det är odlad lax som får hjärtfel av felaktig mat eller om det är hundar, katter, kaniner eller vad som helst.

Låt dina hundar äta hur mycket de vill av rätt mat så får du se att de också klarar av det.....

Det är just det som är hela poängen. Att vi människor förstör de djur vi har i vår närhet genom att ge dem en kost de inte är gjorda för. Men att de både klarar av att dosera den i lämplig mängd utan att bli feta om de får äta vad de är gjorda för.

Jag förstår inte vad det är för fanatiskt i det? Du säger ju själv att vilda djur klarar av det.....

/Mats

 

[aake]

Sv: Kost och hälsa

Dags för lite saklig information igen, även om jag blir lite trött när jag ser vart min nya tråd tagit vägen. Iofs brukar även veganer uppvisa ett liknande närmast religiöst färgat engagemang i kostfrågor.

Först vill jag berätta att vår egen art både uppvisar god hälsa , god reproduktionsförmåga och dessutom är extremt långlivad. Flertalet djurarter dör när deras reproduktiva ålder är passerad och de flesta blir dessutom uppätna när de inte längre presterar på topp, alltså när de inte längre hinner fly från rovdjuren. Om vi också blev uppätna när vi passerat 30 års ålder skulle vi inte hinna uppvisa särskilt mycket krämpor.
Många av de s.k. folksjukdomarna kan faktiskt till stor del ses som ålderskrämpor.

Vi lever ett extremt skyddat liv i jämförelse med de flesta djur, och detta gäller även våra sällskapsdjur. Det är svårt att ens tänka sig en vild räv bli fet, med tanke på att den får springa någon mil varje natt i jakten på smågnagare och annat ätligt.
Men bjuds det överskott så lägger de flesta djur på sig, även så extrema köttätare som de stora kattdjuren; i zoo matar man vad jag hört inte sina lejon mer än 2 – 3 ggr per vecka för att undvika övervikt, trots att dessa djur utfodras på en ren köttdiet. Att lägga på sig hull i goda tider för att kunna överleva svältperioder har säkerligen alltid varit något som gynnats av evolutionen. Vår sex år gamla huskatt lägger på sig hull på sommaren, särskilt åren med riklig gnagartillgång, men lättar en hel del under vinterhalvåret när han till stor del tvingas nöja sig med industriell kattmat och lite rester från vårt bord. Sork är om inte annat mycket godare!

I en tidigare tråd skrev jag att
”att människan, som en av få arter, har en betydligt längre livslängd än sin reproduktiva ålder brukar man evolutionsbiologiskt förklara med att avkomman behöver vård lång tid men främst med att det under artens långa historia gynnat barnbarnens (och därmed mor- och farföräldrarnas geners) överlevnad att mor- och farföräldrar kunnat hjälpa till med vården”

Vi har också i tidigare trådar resonerat kring orsakerna bakom att jordens befolkning tycks ha hållit sig någorlunda stabil kring någon miljon individer ända fram till jordbrukets genombrott för ca. 10.000 år sedan. Detta sannolikt som återspegling av hög generell dödlighet och särskilt barnadödlighet. Först med odlingen av grödor gavs de näringsmässiga förutsättningarna för den ökade överlevnad som givit den tusenfaldiga ökning av befolkning vi sett de senaste tio millenierna.

Jordens befolkning har existerat och förmerat sig som de allätare vi är (frånsett betarna så är svinets och människans digestionsapparat till förväxling lika) och naturligtvis finns inte de materiella förutsättningarna att försörja flera miljarder stora djur med rovdjursanspråk om vi nu generellt skulle få för oss att byta till sådan kost.

aake

 

[Knut]

Sv: Kost och hälsa

Påstanden om at dyr ikke blir fete om de får ubegrenset tilgang på naturlig mat stemmer i alle fall ikke for endel hesteraser. Slipp en norsk fjordhest på et grønnt beite og den spiser til den triller - uten unntak!

 

[Jappe]

Sv: Kost och hälsa

Feit hest och fager kone är ikje gott för fattig mand! (Ursäkta min dåliga norska!)

Jappe

 

[StigR]

Sv: Kost och hälsa

Min tro är att myndigheters kostråd dom senaste decennierna, i alla fall för människor över 40 år, är den största katastrof vi känner till.
90000 mediciner att sälja + forskningsanslagen till nya mediciner kan vara orsaken till råden från myndigheter om frosseri av kolhydrater. En annen att
våra beslutsfattare har inkomst av dessa råd eller har dålig kunskap i ämnet, karriär först och främst.
En norsk fjordhäst, en ren på Svalbard äter för livet för att klara kommande vinter, men är inte programmerad för att möta en odlad grässäng eller leva (roliga) lugna dagar.
Varför jag tror detta. Jag har praktiserad LCHF sedan 2006.

 

[Knut]

Sv: Kost och hälsa

Det kan være noe i sammenligningen mellom noen av de norske hesterasene og Svalbardrein - de er mestere i å overleve. Mest ekstrem er Lynghesten eller Nordlandshesten, dette er den eneste altetende hesterasen. Den brukte å beite i fjæra og spiste tang, krabber og fisk - fikk den fatt på en skadet fugl så ble den spist også. Fikk den i seg for lite fiber så spiste den tauverk, votter, luer og gensere. Fjordhesten smaker gjerne på andre saker, men pleier ikke å spise annet enn vegetabilsk.

 

[F.d. 53339]

Sv: Kost och hälsa

Jag har med stort intresse läst inläggen i denna tråd. Det som förvånar mig är bara att det är så provocerande att förespråka en mathållning som bygger på det vi är skapta för (och även våra husdjur). Hur kan det komma sig att vi ökar i vikt trots tillkomsten av alla light-produkter och myndigheternas hälsoråd, att diabetes 2 blivit en folksjukdom? Varför ska vi äta spannmål förresten - när såg vi senast ett djur i en veteåker som betade av axen?

 

[MatsFo]

Sv: Kost och hälsa

Påstanden om at dyr ikke blir fete om de får ubegrenset tilgang på naturlig mat stemmer i alle fall ikke for endel hesteraser. Slipp en norsk fjordhest på et grønnt beite og den spiser til den triller - uten unntak!

Knut,

Nu blir jag verkligen nyfiken. Jag har läst och frågat otroligt många personer om detta och aldrig har någon kommit på ett djur som inte klarar sig själv.

Jag antar att norsk fjordhäst är en vildhäst från början så då är min fråga, hur klarade de sig förut, innan människan kom och räddade dem från att äta ihjäl sig? För det förstår jag inte. De borde ju i så fall varit utdöda för länge sedan.

Kan det helt enkelt vara så att det grönbetet du talar om inte är deras artriktiga kost och att det är därför de "spiser till den triller", precis som många människor gör när de får en kost de inte är gjorda för?

/Mats

 

[Jappe]

Sv: Kost och hälsa

Här finns intressant läsning i ämnet:

http://www.hastfoderradgivning.net/Hastfocus.pdf

Utdrag ur länken:

Det är främst överskott av energi i fodret som gör hästarna feta.
Det är precis som bland människor, det är främst de snabba kolhydraterna man blir fet av.

Jappe

PS. Den övergivna eller bortsprungna hunden som togs om hand på Bahia i Santa Pola för några dagar sedan vägrade konsekvent att äta hundkex! Först när den fick skinka och korv visade den tydligt hur hungrig den var! Klok hund!

 

[Krister Ursula 18]

Sv: Kost och hälsa

Det som gjorde mig fet, var att jag åt för mycket av allting och rörde mig för lite.
Numera äter jag lagom mängd av allting och rör på mig och det har hållit mig 30 kg lättare dom senaste 10 åren.
Men inte utan hjälp av min egen kostinstruktör Ursula som är bio-med. analytiker.
Krister.

 

[F.d. 53198]

Sv: Kost och hälsa

...det kan ju inte vara så att vi skall äta så ensidig kost som det påstås i vissa läger.

Människan är blott en av alla Jordens djurarter, men den enda som rekommenderas att äta "allsidigt" och "balanserat". Finns andra djurarter som lever i frihet och på en artegen kost (viktigt!) som äter "allsidigt och balanserat"?

Mina hypoteser är att varje frilevande djurslag väljer att äta artegen föda, det de på ett eller annat sätt kan nå vid ättillfället och att en begränsad andel djur sparar inför bistrare tider.

Över tid kan ett djurs kost bli allsidig och, för deras behov, "balanserad". Ta björnen t.ex. När den vaknar ur sin vinterdvala är den jägare ut i klospetsarna, dels för att markens gröda är otillräcklig för den ur alla synvinklar, dels för att det är födoämnen med animaliskt ursprung som den då behöver. Framemot hösten förändras dess ätbeteende och den väljer allt mer av kolhydratrika bär som höjer blodsocker och insulin som i kombination leder till rejäl ökning av de fettförråd som behövs för att överleva vintern.

Det finns djurslag med ytterst "ensidig" kost som inte överlever på annat. Ett exempel är den kinesiska Pandan. Ett något mindre specialiserat djur är gäddan, den äter enbart fisk. De som försöker sig på mer mineralrik kost som t.ex. ett gädd-drag möter ofta en snabb död. Det gäller att välja med omsorg.

Det som är avgörande är inte en- eller mångsidigheten av råvaror som passerar tandraden utan om de innehåller det vi behöver.

Det går fortfarande att handla sådant som i någon mån påminner om artegen föda för människor i butiker. Håll dig nära ytterväggarna och undvika sådant med ensidiga ingredienser (stärkelse i form av mjöl, ris och potatis), naturlig eller artificiellt söt smak annat än i marginell omfattning, allt med texten "nyttigt", allt light och lätt, industriframställda hitte-på-fetter samt produkter med långa tillsatslistor. Det finns mer, men detta är en god början.

Att tro att man äter "mångsidigt" och "balanserat" genom att äta flera sorters bröd och 5 olika frukter på en dag är att lura sig själv. Merparten av dess energi kommer av glukos och fruktos, två monosackarider som inte ens kolhydratkramaren Livsmedelsverket hävdar är essentiellt, livsviktigt att äta.

/ Erik

 

[MatsFo]

Sv: Kost och hälsa

Det är främst överskott av energi i fodret som gör hästarna feta.
Det är precis som bland människor, det är främst de snabba kolhydraterna man blir fet av.

Ja men det är just det jag inte får ihop. Jag håller med dig om att vi människor blir feta av kolhydrater, men inte av att äta fett trots att fett är energitätare för det är inte så det fungerar för oss människor.
Men det är ju inte samma sak som att hästarna blir feta av överskott av energi, för energi är ju kalorier.
Så jag tror mer att hästarna blir feta av fel sorts energi mer än energitätheten, men det är bara en gissning och jag skulle verkligen vilja veta mer, men som sagt mest hur hästarna klarade sig förr, innan människan hjälpte dem att överleva som Knut skrev om.

 

[MatsFo]

Sv: Kost och hälsa

Det som gjorde mig fet, var att jag åt för mycket av allting och rörde mig för lite.

Jag vet inte hur långt vi skall dra denna diskussion men jag är rätt säker på att du har fel där.

Fel 1 som vi alla gör eller har gjort eftersom det genomsyrar vårt samhälle: Vi skall inte behöva röra oss mer för att göra av med den energin vi fått i oss. Vår kropp skall klara av att justera mängden energi efter hur mycket vi har gjort av med/rört oss. D.v.s. om vi rört oss mycket behöver vi mer energi. Det fungerar på alla djur i hela världen men av någon anledning inte på människor i västvärlden.

Fel 2, samma sak här, så gott som alla tänker på samma sätt på grund av våra "experters" inflytande så vi har alla slutat tänka logiskt: Energi från olika källor, fett, protein och kolhydrater tror nästan alla att det är samma sak för vår människokropp. Inget kan vara mer fel. Det är enormt stor skillnad vad våra kroppar gör med dem. För mycket kolhydrater gör att blodsocker och insulin höjs, slutprodukt diabetes typ 2 bland mycket annat. Också är jag övertygad om att det är enda sättet att gå upp i vikt. Om man inte äter för mycket kolhydrater verkar det omöjligt att bli överviktig.

Obs, innan någon säger att det är omöjligt och börjar hoppa på mig så har jag jobbat och personligen hjälpt över 500 människor sedan 2006, läst om det ännu mer och är beredd att sätta upp en test med den som vill där jag kan tala om hur det kommer att gå med vikt, fett-%, blodvärden m.m. m.m. för resultaten blir samma varje gång.

 

[Knut]

Sv: Kost och hälsa

Jeg for prøve å gi en av mange mulige forklaringer:
Fjordhesten stammer fra de hestene som ble husdyr her nord for rundt 3000 år siden. I flere hundre år ble disse holdt på små karrige bruk langs de norske fjordene. En sak som er helt klart er at de har en fantastisk mye mer effektiv fordøyelse og forbrenning enn andre hester.

Den nære slektningen Lyngenhest er omnivor - dvs den spiser og fordøyer det meste. Sjøfugler som er skadet spises med fjær og bein! Tang og fisk er og på spiseseddelen til denne hesterasen.

Tilbake til Fjordhesten: Når vi slipper disse ut på gressbeite så må vi avgense området så de ikke får for mye om gangen. På fjellhyllene langs fjordene kunne det bli lite for, men da var fettreservene gode å tære på. Regner med at dagens hester er et resultat av naturlig seleksjon gjennom noen hundre år.

I Australia vi 6 fjordhester og en varmblod selv, varmbloden vasser rundt i gresset og napper litt. De 6 barberer systematisk bakken for gress. Det er og en araber og noen fullblods - de oppfører seg som varmblodshesten.

Jeg er også i kontakt med fjordhesteiere rundt i verden, og alle klager over at de må passe på så de ikke spiser for mye.

Standard for for Fjordhester er gress, friskt eller tørket - selv det magreste med nesten null i sukkerverdi og moderat protein klarer de å legge på seg av om de får fatt på store nok mengder.

 

[F.d. 53198]

Sv: Kost och hälsa

Tilbake til Fjordhesten: Når vi slipper disse ut på gressbeite så må vi avgense området så de ikke får for mye om gangen.

Gäller det i inledningen av betessäsongen eller hela tiden?

I min barndom besökte jag under somrarna en plats där det fanns ett fjordingsto. Vad jag märkte utsattes hon inte för några restriktioner vad gäller betet. Med vid det laget jag kom dit hade hon gått ute flera veckor redan.

/ Erik

 

[Knut]

Sv: Kost och hälsa

Det gjelder når det er bra tilvekst i gresset, dette gir mye sukker og proteiner. Den individuelle forskjellen er stor, så ofte justerer vi gressingen med en munnkurv på et par av hestene - de yngste er mest opptatt med å leke så de trenger ingen begrensninger og i perioder får de store også gå på full tilgang til gress.

Det finnes tilsvarende problemer med flere av de renrasede nord-europeiske hest og ponnyrasene, får de for godt beite så må de kontrolleres ellers blir de feite. Listen over raser omfatter blandt annet Shetlands ponny, Highland ponny, Islandshest, Lyngen eller Nordlands hest og Moore ponny (det er noen andre britiske ponniraser med tilsvarende oppførsel, hode ned og spis når det er noe å spise). Mange tror at en fet Shetties er blitt foret med godsaker, det behøver ikke være tillfelle - litt godt gress og den triller.

Våre Fjordinger går ute året rundt. vinterstid er gresset meget magert og det er enkelt å holde de i form, vår og sommer gir mer utfordring med næringrikt gress. Det eneste de får utenom gress er en mineralblanding for å justere for feil type gress.

 

[Krister Ursula 18]

Sv: Kost och hälsa

Jag vet inte hur långt vi skall dra denna diskussion men jag är rätt säker på att du har fel där.

Jag kan hålla med dig i första delen av ovanstående mening.
För jag är ju egentligen nöjd med vad jag har åstadkommit för egen del.
Och jag är inte någon som är negativ till att få människor att må bra eller bättre på naturlig väg.
Men inte heller på medicinsk väg när den naturliga vägen ej räcker till.
MVH Krister.

 

[MatsFo]

Sv: Kost och hälsa

Och jag är inte någon som är negativ till att få människor att må bra eller bättre på naturlig väg.
Men inte heller på medicinsk väg när den naturliga vägen ej räcker till.
MVH Krister.

Problemet är att den "naturliga" vägen som våra experter talar om att vi skall gå inte stämmer med hur människans kropp fungerar. Vi får då lov att ta till den medicinska vägen för att motverka den för oss onaturliga kosten och de sjukdomar den ger. Om vi tog den riktigt naturliga vägen och åt det vi var gjorda för att äta så är det väldigt få mediciner som skulle behövas.
(Nu skriver jag naturligtvis inte om dig eller någon annan utan rent generellt)

/Mats