Ett tips (om du har möjlighet) är att från början välja en kattras, som tillhör den lite lugnare typen...
som lätt fogar sig i att vara kopplad och trivs med att leva livet som en innekatt.
Vi skaffade en Ragdoll för några år sedan och det är inga problem att ha med honom i husbilen.
Kissen har funnit sina favoritställen att vara på och i det stora hela är det bara myggnätet,
som han inte begriper eller förstår vilken funktion den uppfyller.
Vadå, är det ingen klösbräda?, kan man läsa i hans stora förvånade ögon vid bannornas utdelning.
Å andra sidan är inte jycken bättre på den fronten, försöker trycka upp nätdörren med huvudet före.
Ibland ser myggnätet ut som en ballong, innan någon förbarmar sig och skjuter upp dörren i sidled...
Frampå nattkröken ska kissens uppdämda energi förbrukas och då går det undan inne i husbilens
utrymmen till övrigas invånares förtret. Man drar täcket över huvudet och försöker ignorera rallyt.
Kissen tycker, att det är synnerligen lämpligt tillfälle att
hela husbilen utforskas och
bakom stängda dörrar och utrymmen kan det finnas något väldigt spännande,
måste undersökas!
Han inbillar sig, att han kan få upp en stängd toadörr genom att frenetiskt krafsa på densamma.
Det enda som egentligen händer, är att han lyckas få upp en något sömndrucken husse
och då är det en välsignad lycka, att djur inte begriper det talande ordet.
Jodå, visst kan vi ta med honom i husbilen..., men jag gissar att både kissen och undertecknad är
minst lika glad över den barmhärtige samarit som oftast finns till hands och som gärna ser efter
(o)-djuret. Vi har det alldeles förträffligt på var sitt håll under husbilssemestern....
Men i stort tror jag, att det fungerar alldeles utmärkt med katt (trots min historia, den bjuder jag på)
.
