Faror för hund under resandet

[muskatten]

Som några vet så reser jag ingenstans utan att båda mina hundar är med mig...
Och oftast så fungerar det bra i vilket land vi än reser till...
Mina hundar har vad som behövs för att resa även om de har grekiska pass och dokument...
Men att resa är inte helt ofarligt, för länder utanför landet där din hund är registrerad kan oftast inte läsa chipet och då blir hunden okänd...

Tilka har jag haft nu i 6 år, och hon charma alla, med sin kärlek till människor...
Men hon är fruktansvärt skott rädd..

Vi hade kört hela fm och alla behövde vila.... Så jag letade på google map och hittar en plats där jag hoppas hundarna kan springa fria (de brukar göra det)
Jag hittar en plats nära en liten sjö utanför byn Mikulov i Tjeckien (då vi är där)
Efter att vi har parkerat så går jag en runda med hundarna...
Tilka får en vittring på en hare.... Och så springer haren iväg och hon efter ut på en stor åker.. Självklart har hon ingen chans och kommer snabbt efter...
Men halvvägs ut på fältet händer det....
Det smäller nu en massa skott... Tilka stannar.. Vänder om.... Och springer för livet... Jag ropar på henne men hon bara springer vidare..
Järnvägen löper 10 meter här bredvid och 50 meter längre bort är vägen...
Snart har Tilka försvunnit långt bort i horisonten... Och hon springer allt hon orkar.. Och så försvinner hon lång bort....
Jag försöker springa efter... Men Värken i knäna hindrar snabbt mig...
Samtidigt som skott efter skott smäller hela tiden...
Snart är jag ute vid den stora vägen... Ingen platt hund i varje fall. . Då har hon säkert överlevt och korsat vägen... Vi är nu ca 1km ifrån husbilen... Och ingen Tilka hur mycket jag än ropar...
Skall jag gå dit.. Eller dit... Eller.... Herre gud jag har 360° att välja på tänker jag.... Samtidigt som jag inser att jag kan inte fortsätta utan måste vila benen...
Så Wovi och jag går sakta till hb... Jag kallar och visslar hela vägen... Men ingen Tilka syns eller hörs...
Väl i hb söker jag på google map efter närmsta polis office. Och den ligger i Mikulov... Och så står det ett nummer....
Hallo you speak english... NO.... German.... Yes.... Så jag förklarar var vi är och vad som har hänt...
Detta är inte den lokala tjeckiska polisen du får vända dig till dem... Och så frågar jag om nummert..
Ringer dit.... Hallo you speak english... No... German.?.. Yes.... Men vänta lite var det inte dig jag pratade med för 30 sekunder sedan.. Ja....
Och så börjar polisen berätta adressen jag skall köra till.... Jag kollar på google map.... Och hittar den polisstationen jag ringde först till... Men på google map står det ju att ni är lokala polisen.. Nej det är vi inte..... Är ni hemliga polisen då frågade jag och började tröttna på språk missförstånden....
Att komma rätt här i Tjeckien är nog omöjligt så länge de pratar så dåligt andra språk... Tyvärr pratar jag inte ryska för det hade säkert fungerat bättre...

Så en halv timme löper iväg med polisen utan att vi kom fram till något vettigt...
Så jag tar Wovi och går den km ner till stora vägen, hela tiden kallar och visslar jag på Tilka... Men ingen Tilka syns till... De skjuter fortfarande och det smäller rejält hela tiden... Säkert militären som övar ifall Putin kommer tänker jag...

Väl vid stora vägen så frågar jag några personer om de set en lös hund... No.. No...
Jag börja bli desperat och tänker att nu är hon borta för alltid...
Vi går längs vägen några 10 tals meter, men här är ju ingen jag kan fråga...
Jag får knacka på i en av villorna tänker jag... Och tittar över ett högt staket....
I samma ögonblick går en yngre man ut ur huset... Så jag kallar på honom...
Han pratar flytande engelska... Så jag berätta vad som har hänt...

Då säger han jag ringer min pappa.... Och så ringer han sin pappa... Som dök upp i en Sabb 900... Oj du har en Sabb sa jag... Det visade sig att alla i familjen och släkten körde Sabb...
Hans pappa ville köra mig runt och leta efter Tilka... Men jag sa... Vilken riktning.?...
Nej tyvärr vi har ingen aning om hon har gått dit... Eller dit.. Eller dit.. Säger jag men tusen tack...
Pappan kör då själv för att leta medan jag pratar med sonen...
Efter en stund inser sonen att vi kan omöjligt hitta hunden så han ringer sin pappa som kommer tillbaks utan hund....
Då ringer pappan några samtal.. Och ca 5 min senare säger han.... Vi har ett spår... De skall ringa mig snart...
Och 5 min senare så får han samtalet...
Och ett foto på sms... Och så frågar han.. Är denna din hund och visar mig bilden han fick på sms.... JA.!! Utropar jag högt... Vänta.... Och så pratar han vidare i mobilen...
Efter samtalet säger han att hunden är i grannbyn ca 30km härifrån... Så hoppa in i bilen så kör jag dig dit... Och så hoppar Wovi och jag och sonen in i bilen...
Och så åker vi iväg på en av de värsta turerna jag har åkt i bil... Hög hastighet och det skriker i kurvurna... Jag håller mig hårt i armstöden och ber en bön...
Efter ca 15-20 minuter rullar vi in på baksidan av en mack...
En liten blå bil med två kvinnor kommer ut... Hello.. Säger jag.. Have you found my dog... Och så öppnar de dörren... Och där sitter Tilka.... Fortfarande rädd... Men hon kommer fram till mig och vi kramas...
Sen berättar de att Tilka sprang över en väg och de nästan körde på henne, de stannade då och tog henne med sig...
Sonen berättade sen att hans pappa är fd polis chef och han ringde till fd kollegor.... Och det spred sig snabbt inom polisen, så när en polis hörde talas om hunden så la han ihopa ett och ett...

Och jag frågade om varför militären skjuter så mycket. Det är inte militären utan gas kanoner för att hålla fåglar borta från odlingar..

Sen körde vi tillbaks... Jag var så tacksam över hjälpen och gav dem en rejäl peng..... Som de genast gav tillbaka och sa att de också var glada över att vi hittade Tilka...

Denna händelse får mig att fundera på hur kunde så många personer där ingen kände den andre ändå lösa fallet...
Finns här en kraft som är större än vår egen som hjälpte till...?

Tilka o Wovi letar fisk i en liten bäck..

 

[chaus&son]

Först vill jag säga att det glädjer mig att du fick tillbaka din hund, för det måste vara en mardröm att förlora sin hund utomlands.
Men!
Varför envisas folk med att rasta sina hundar utan koppel?
Vi har regler i Sverige att hundar ska hållas kopplade utom under några få månaders jakt, ändå möter jag ofta lösa hundar. Både i vår skog, på stränder och även på campingplatser, och oftast av utländska turister. Det står oftast att rastning av lösa hundar är förbjuden ändå släpper man sina hundar lösa.

Jag har en liten dvärgtax som dessutom är blind, vi kan snart inte promenera utan att hon blir stressad och jag med. Lösa hundar kommer fram och vill nosa på henne, både när vi promenerar där vi bor och när vi är ute med husbilen. Husen runt oss bebos av både danskar och tyskar med hundar, och det hjälper inte att säga till utan man ska behöva vara på sin vakt på varje promenad om stugägarna är i sina stugor.

Jag vill inte att främmande hundar har kontakt med min hund när sjukdommar härjar fritt, dessutom är jag själv rädd för lösa hundar. Din hund borde inte vara lös eftersom den uppenbarligen har jaktinstingt, och ännu värre utomlands. Nu hade du tur att det inte var någon som var ute och jagade, annars kanske din berättelse hade haft en sämre utgång.

Jag vädjar till er med hund, respektera att ni inte ska rasta hundar lösa om ni inte är på inhägnat område avsett för detta. Och tänkt på de vilda djuren som har ungar, och oss andra hundägare och hundrädda...oavsett om ni är i Sverige eller utomlands.

 

[Lasseboy]

Phuu vilken mardröm, härligt at Tilka hittades, troligen men en koordinator från ovan!

 

[muskatten]

Mina hundar har alltid gått lösa om inte situationen kräver koppeltvång, tom inne i större städer går de lösa.... Och följer blint mina kommandon, stanna tex vid rött ljus, kom nu när det är grönt, stanna här när andra hundar kommer... Mm.. Mm.. Utan några som helst problem under nästan 10 år med Wovi och de 6 år som jag haft Tilka..
Ni som har träffat dem kan säkert intyga deras förträfflighet... Och ni andra kanske har något att lära om hundar.... Sen vet jag att det finns många hundägare som låter sina hundar springa lösa och inte bryr sig om omgivningen..... Men visst kan en olycka vara framme hur väl hundarna är dresserad....
Nu är vi i Kroatien ca 8 mil norr om Zagrep...
Kl är ca14. 00 och jag känner att detta räcker för i dag. Så jag letar efter en plats att stå på över natten... Men hur mycket jag än letar så hittar jag ingen bra plats (långt från trafik och bebyggelse) så det blir en plats ca 50 meter ifrån vägen vi körde på, E65:an går också här men den är uppe i luften, så dit kommer inte hundarna, men jag kopplar ändå dem och går en runda.. Trafiken hörs tydligt så jag inser att platsen inte är den bästa... Tittar senare på google map och ser att det finns ett fält lite längre bort på en grusväg, så vi går dit...
Här är två hus vid grusvägen, och de till vänster har 5 hundar som skäller så fort de ser mina hundar... När vi är i höjd med huset ser jag en kvinna och passar på att fråga om platsen, om det är ok att stanna där en natt.... Visst.. Det kan du göra...
I nästa sekund hör jag hur en bilmotor rusar upp i varv.. Snabbt vänder jag blicken... Och ser hur en stor Ragn rover discovery bara är några meter ifrån mig.. (hörde den inte komma förrän den är ända in på oss)... Tankarna rusar snabbt i mitt huvud... Och se för en millisekund Wovi ligga i gräset på andra sidan vägen.... Jag håller hennes flexkoppel i vänster handen samtidigt som bilen är inpå oss... Sen gick det snabbt... Snabbare än jag tänkte... Jag låste spärren och slängde kopplet på marken, i samma ögonblick som kopplet landade på grusvägen så körde bilen över snöret och försvann i full fart och lämnade ett dammoln efter sig.... Kvinnan skrek till.. Och jag kände hur skräcken tog tag i mig....
Wovi ligger lugnt kvar i gräset, Tilka stod bredvid mig under hela förloppet...

Efter en stund släpper skräcken taget om mig.. Och jag kan inse vad som hände, var kraften kom ifrån till en handling där blixten i jämförelse skulle sett ut som den stod stilla, vet jag inte...

Och snart insåg jag också hade jag inte reagerat så fort så hade risken varit nästan 100% säker på att kopplet/snöret hade fastnat någonstans på bilen.. Med följden att Wovi hade säkert inte överlevt rycket om kopplet hade följt med bilen...

Jag kan inte anklaga någon här... Kanske biltillverkaren för att bilen var så tyst att jag inte hörde den förrän den var ända inpå oss... Bilföraren såg säkert inte koppel snöret eftersom det är tunnt och har en kamuflerande färg (de skulle haft florucent färg på snöret)

Så... Hur man än gör så finns alltid risken att något går illa.... Och jag kommer inte att sluta använda koppel på hundarna efter denna förskräckliga händelse...
Och jag kommer inte heller att sluta låta mina hundar gå fria när situationen tillåter det..

 

[Blaser338]

Tur att det gick bra denna ggn iaf. Vi låter aldrig våra hundar gå okopplade eller i långa snören när vi är på okända platser.

 

[chaus&son]

Mina hundar har alltid gått lösa om inte situationen kräver koppeltvång, tom inne i större städer går de lösa.... Och följer blint mina kommandon, stanna tex vid rött ljus, kom nu när det är grönt, stanna här när andra hundar kommer... Mm.. Mm.. Utan några som helst problem under nästan 10 år med Wovi och de 6 år som jag haft Tilka..
Ni som har träffat dem kan säkert intyga deras förträfflighet... Och ni andra kanske har något att lära om hundar.... Sen vet jag att det finns många hundägare som låter sina hundar springa lösa och inte bryr sig om omgivningen..... Men visst kan en olycka vara framme hur väl hundarna är dresserad....
Nu är vi i Kroatien ca 8 mil norr om Zagrep...
Kl är ca14. 00 och jag känner att detta räcker för i dag. Så jag letar efter en plats att stå på över natten... Men hur mycket jag än letar så hittar jag ingen bra plats (långt från trafik och bebyggelse) så det blir en plats ca 50 meter ifrån vägen vi körde på, E65:an går också här men den är uppe i luften, så dit kommer inte hundarna, men jag kopplar ändå dem och går en runda.. Trafiken hörs tydligt så jag inser att platsen inte är den bästa... Tittar senare på google map och ser att det finns ett fält lite längre bort på en grusväg, så vi går dit...
Här är två hus vid grusvägen, och de till vänster har 5 hundar som skäller så fort de ser mina hundar... När vi är i höjd med huset ser jag en kvinna och passar på att fråga om platsen, om det är ok att stanna där en natt.... Visst.. Det kan du göra...
I nästa sekund hör jag hur en bilmotor rusar upp i varv.. Snabbt vänder jag blicken... Och ser hur en stor Ragn rover discovery bara är några meter ifrån mig.. (hörde den inte komma förrän den är ända in på oss)... Tankarna rusar snabbt i mitt huvud... Och se för en millisekund Wovi ligga i gräset på andra sidan vägen.... Jag håller hennes flexkoppel i vänster handen samtidigt som bilen är inpå oss... Sen gick det snabbt... Snabbare än jag tänkte... Jag låste spärren och slängde kopplet på marken, i samma ögonblick som kopplet landade på grusvägen så körde bilen över snöret och försvann i full fart och lämnade ett dammoln efter sig.... Kvinnan skrek till.. Och jag kände hur skräcken tog tag i mig....
Wovi ligger lugnt kvar i gräset, Tilka stod bredvid mig under hela förloppet...

Efter en stund släpper skräcken taget om mig.. Och jag kan inse vad som hände, var kraften kom ifrån till en handling där blixten i jämförelse skulle sett ut som den stod stilla, vet jag inte...

Och snart insåg jag också hade jag inte reagerat så fort så hade risken varit nästan 100% säker på att kopplet/snöret hade fastnat någonstans på bilen.. Med följden att Wovi hade säkert inte överlevt rycket om kopplet hade följt med bilen...

Jag kan inte anklaga någon här... Kanske biltillverkaren för att bilen var så tyst att jag inte hörde den förrän den var ända inpå oss... Bilföraren såg säkert inte koppel snöret eftersom det är tunnt och har en kamuflerande färg (de skulle haft florucent färg på snöret)

Så... Hur man än gör så finns alltid risken att något går illa.... Och jag kommer inte att sluta använda koppel på hundarna efter denna förskräckliga händelse...
Och jag kommer inte heller att sluta låta mina hundar gå fria när situationen tillåter det..

Ingen har full kontroll på ett djur, speciellt inte en hund med jaktinstinkt!

 

[viggoboy]

Jag håller med "chaus&son"
Du skriver att de alltid går utan koppel och lyder dina kommando. Uppenbart fungerar det inte.
Jag är glad att hunden kom tillrätta och ingen blev skadad.
Men en lååång rastlina och GPS Finder har vi på våra hundar. De kan slita sig då är det bra med GPSen.
Denna har vi GPS-tracker för hundar med Activity Monitoring

 

[plastpelle]

Skoj att höra att du är på gång tänkte åka och hälsa på dig i Malmö men kanske en annan gång när du är i Sverige

 

[muskatten]

Skoj att höra att du är på gång tänkte åka och hälsa på dig i Malmö men kanske en annan gång när du är i Sverige

Hej Plastpelle.....

Det tycker jag du skall göra... Vi är tillbaks juni eller juli 2023... Om "han där uppe" inte har andra planer för oss...

 

[plastpelle]

Hej Plastpelle.....

Det tycker jag du skall göra... Vi är tillbaks juni eller juli 2023... Om "han där uppe" inte har andra planer för oss...

Det ska jag bara kommer ihåg

 

[tony o nette]

Oj vad skönt att båda hundarna är oskadda. Hoppas du aldrig skrämmer mej så här igen.
Ha en bra resa och sov vart du vill i natt och alla andra nätter.
Hoppas vi ses nästa sommar.

 

[Håkan]

Tråden rensad på ovidkommande inlägg och påhopp.
Tråden stängs.