Sv: Får inte skriva sig i husbilen
Skatter har funnits åtminstone sedan tidig historisk tid. En tidig skatt var en andel av den årliga skörden, och i det gamla Egypten och i Mesopotamien förekom skatt i form av dagsverken till staten. Aten och Rom införde skatter på handeln som exempelvis tullar och skatt på försäljning. Under medeltiden var indirekta skatter på handeln den dominerande skatteformen.
Skatter baserade på en summa per hushåll, på jordägande eller andra grunder förekom också. Innan penninghushållningen slog igenom betalades skatten huvudsakligen i varor eller med arbete. I sammanhanget kan man också nämna den religiösa skatten tiondet, en sorts skatt till kyrkan som bland annat finansierade fattigvården.
Det viktigaste syftet med skatter är det som kallas det fiskala syftet, alltså att ge inkomster för att betala de kollektiva nyttigheterna som staten eller kommunen erbjuder. Beskattningen drar in resurser från den privata sektorn för att skapa utrymme för den offentliga sektorns verksamhet och investeringar.
Dessutom är beskattning och rösträtt knutet till folkbokföringsorten
Folkbokföringen i Sverige har gamla anor. Det var kyrkans församlingar som hade hand om denna uppgift, och de äldsta bevarade kyrkböckerna är från början av 1600-talet. I vanliga fall finns kompletta kyrkoarkiv bevarade från 1700-talet och framåt, men luckor förekommer. Genom en kunglig förordning år 1894 kom husförhörslängderna att ersättas av de snarlika församlingsböckerna.
Svenska kyrkan hade ansvar för folkbokföringen (då kallad kyrkobokföring) av alla landets invånare, oavsett deras kyrkotillhörighet, fram till 30 juni 1991. Kyrkoböckerna fördes för hand, men under de sista decennierna kunde skrivmaskin användas för vissa typer av handlingar. Parallellt med kyrkobokföringen fanns mantalsskrivningen, som förrättades av skattemyndigheterna och låg till grund för beskattningen.
Den 1 juli 1991 slogs kyrkobokföringen och mantalsskrivningen samman till en enda folkbokföring, som förs av Skatteverket i ett riksomfattande datasystem. I kyrkobokföringen antecknades yrke/titel samt dödsorsak, något som inte längre görs.
Från och med mitten av 1940-talet upprättades för varje individ en personakt där uppgifterna från kyrkobokföringen fördes in. Akten följde personen vid flyttning mellan församlingar. Personakterna fördes parallellt med födelse-, vigsel- och dödböcker och församlingsböcker och har legat till grund för inmatningen i dagens folkbokföringssystem. Uppgifter som saknas på personakterna kan därför saknas i folkbokföringen.
Samtliga kyrkobokföringshandlingar kommer att överföras från församlingarna till landsarkiven. Denna process är på nyåret 2012 avslutad för alla landsarkivdistrikt utom Lunds.
Kyrkan och staten har alltid kämpat om makten över skatterna och år 2000 skiljdes kyrkan och staten åt. Förlorarna i den skiljsmässan är våra kulturellt intressanta kyrkobyggnader. Kyrkans resurser går numera i huvudsak åt till prästerna.