Elbilar klimat av Björn Gillberg

[Montreal]

Nåja, 97,9 kanske är riktigare?

Och vad är källan till det?

 

[Kristian676]

Eftersom du gång efter annan använder den siffran tycker jag att det vore klädsamt om du angav en verklig källa till den. Det är ytterst ovanligt eller t.o.m. sker aldrig att man i någon undersökning får svar från alla tillfrågade, hur man sedan får tag i alla dessa s.k. klimatforskare intresserar mej också. S.k. eftersom det finns ganska många klimatdebattörer som inte har någon forskningsbakgrund men ändå tituleras/titulerar sig så.
Däremot är det mycket vanligt (även här) att man försöker förstärka sina egna otillräckliga argument med sådana siffror tagna ur luften.

Läs den här artikeln:
Är alla klimatforskarna överens om klimatkrisen och dess orsaker? Nej, men spelar det någon roll?

 

[Lennart Eriksson]

Läs den här artikeln:
Är alla klimatforskarna överens om klimatkrisen och dess orsaker? Nej, men spelar det någon roll?

Ja om några hela tiden använder dessa värden som att de som är riktiga.

 

[Ingrid o Pålle]

Intressant partsinlaga: ANNONS: ”Elbilen är inte alltid bäst ur klimatsynpunkt”

Pålle

 

[Kristian676]

Ja om några hela tiden använder dessa värden som att de som är riktiga.

Har du läst artikeln? Rekommenderar att läsa hela och inte bara rubriken.

 

[Soderslatt]

Eftersom ingen kan verifera dessa siffror så är det bara siffror som gynnar en egen uppfattning om vad man själv tror.

Tror gör man fördel i kyrkan, eller motsvarande. Vad gäller klimatet så är kunskap A och O. Det är inte rimligt att lagstifta och använda medborgarnas skattepengar på grund av att man tror det ena eller andra. Sådana beslut måste rimligen grundas på kunskap. Tyvärr, eller förståeligt nog, är kunskapen om klimat och klimatförändringar behäftad med stora kunskapsluckor. Att det faktiskt är på det viset erkänner alla, varför skulle man annars satsa miljard efter miljard på klimatforskning? Likväl fattas beslut som inte är underbyggda av kunskap och det gör man av den s k "försiktighetsprincipen". Ett begrepp som härstammar från revisonsbyråerna vad gäller reserveringar i bokslutet av osäkra fordringar, lagerinkurans, mm. Man lägger sig så att säga på den säkra sidan. För säkerhets skull.
Många menar att vi "för säkerhets skull" bör avstå från alla fossila utsläpp från 2035 eller däromkring. Vägen dit innefattar bland annat en särdeles hård beskattning av nya husbilar. Vägen dit innefattar också att el skall produceras från sol, vind och vatten.
Det är precis där det blir problematiskt. Ingen av nu levande generationer kommer att kunna konstatera om allt detta gjorde någon nytta eller inte. Svaret kommer först efter hundratals år. Ibland brukar man ju säga att den som lever får se. Så är det inte med detta. Ingen nu levande kommer att få se om försiktighetsprincipen var bra eller inte.
Tur är kanske det.

 

[Kristian676]

Intressant partsinlaga: ANNONS: ”Elbilen är inte alltid bäst ur klimatsynpunkt”

Pålle

Här är några som kör elbil långt ute på landet, till och med med husvagn, och som det verkar med viss framgång. Så alldeles omöjligt med elbil på landet är det väl inte.
De kör husvagn med elbil: ”Har blivit en livsstil” | SvD

 

[Montreal]

Läs den här artikeln:
Är alla klimatforskarna överens om klimatkrisen och dess orsaker? Nej, men spelar det någon roll?

Fortfarande inget svar, då kan vi väl med viss säkerhet anta att du inte har någon källa?

 

[Kristian676]

Fortfarande inget svar, då kan vi väl med viss säkerhet att du inte har någon källa?

Om du bemödar dig om att läsa artikeln så framgår det hur siffrorna 97_98% har uppkommit.

 

[leja4]

Hej !
Jag tro på forskning och vetenskap. Men jag har också under mina år som lärare i energiteknik försökt att sprida kunskap och bekämpa okunnighet. Om man efter" 22år i branschen " inte förmår skilja på prima resp sekunda kraftproduktion är man kanske inte rätt person att företräda vetenskap.
BBa

 

[Kristian676]

Tror gör man fördel i kyrkan, eller motsvarande. Vad gäller klimatet så är kunskap A och O. Det är inte rimligt att lagstifta och använda medborgarnas skattepengar på grund av att man tror det ena eller andra. Sådana beslut måste rimligen grundas på kunskap. Tyvärr, eller förståeligt nog, är kunskapen om klimat och klimatförändringar behäftad med stora kunskapsluckor. Att det faktiskt är på det viset erkänner alla, varför skulle man annars satsa miljard efter miljard på klimatforskning? Likväl fattas beslut som inte är underbyggda av kunskap och det gör man av den s k "försiktighetsprincipen". Ett begrepp som härstammar från revisonsbyråerna vad gäller reserveringar i bokslutet av osäkra fordringar, lagerinkurans, mm. Man lägger sig så att säga på den säkra sidan. För säkerhets skull.
Många menar att vi "för säkerhets skull" bör avstå från alla fossila utsläpp från 2035 eller däromkring. Vägen dit innefattar bland annat en särdeles hård beskattning av nya husbilar. Vägen dit innefattar också att el skall produceras från sol, vind och vatten.
Det är precis där det blir problematiskt. Ingen av nu levande generationer kommer att kunna konstatera om allt detta gjorde någon nytta eller inte. Svaret kommer först efter hundratals år. Ibland brukar man ju säga att den som lever får se. Så är det inte med detta. Ingen nu levande kommer att få se om försiktighetsprincipen var bra eller inte.
Tur är kanske det.

Problemet här är väl att om man inte använder försiktighetsprincipen, så är det kanske inte värst många av våra efterkommande som får chansen att se om det var rätt eller fel.
Om man inte använde försiktighetsprincipen, vad skulle man använda då? Sen används förstås den principen vid en mängd andra tillfällen än vid bokföring. Medicinsk forskning för att bara ge ett exempel.

 

[Ingrid o Pålle]

Debatt idag: DEBATT: I dag får S chansen att ändra sig om Ringhals

Pålle

 

[suned]

hej, det är skoj att lyssna på björn , han är inte rädd att sticka ut hakan när han talar om våra kompisar i storstan, tänk om vi kunde byta ut en god del av våra politiker ,lyssna på björn g.

 

[Soderslatt]

Problemet här är väl att om man inte använder försiktighetsprincipen, så är det kanske inte värst många av våra efterkommande som får chansen att se om det var rätt eller fel.
Om man inte använde försiktighetsprincipen, vad skulle man använda då? Sen används förstås den principen vid en mängd andra tillfällen än vid bokföring. Medicinsk forskning för att bara ge ett exempel.

Försiktighetsprincipen används ju för att man inte vet. Dvs man har inte tillräcklig kunskap. Det är således beslut som fattas på vad man tror och inte på vad man vet.
Kan du utveckla på vilket sätt våra efterkommande skall drabbas om vi inte tillämpar försiktighetsprincipen.

 

[Kristian676]

Jovisst handlar det om kunskap som vi behöver mer av. Men om man i beslut som har implikationer på framtiden inte använder sig av försiktighetsprincipen, vad ska man i så fall använda?
Risken är ju att uppvärmningen av jorden går enl den värsta tänkbara modellen och då blir det nog få som kommer att kunna konstatera hur resultatet blev. Då kanske det hade blivit annorlunda resultat av beslutsfattandet om man använt försiktighetsprincipen. Fast det vet vi förstås först då.

 

[ingbe]

Försiktighetsprincipen används ju för att man inte vet. Dvs man har inte tillräcklig kunskap. Det är således beslut som fattas på vad man tror och inte på vad man vet.

Jag är helt säker på att du har fattat många, antagligen de flesta, beslut som rör din egen framtid utan att verkligen veta hur det blir i framtiden . Eller så fattar du inga beslut utan 100% garanti från alla håll. Det leder nog till "Låt gå" .
Som jag ser det baseras alla större politiska och ekonomisk beslut på en blandning av kunskap och tro (=förhoppningar).

/Ingvar

 

[Bettan o Bertil]

Tror gör man fördel i kyrkan, eller motsvarande. Vad gäller klimatet så är kunskap A och O. Det är inte rimligt att lagstifta och använda medborgarnas skattepengar på grund av att man tror det ena eller andra. Sådana beslut måste rimligen grundas på kunskap. Tyvärr, eller förståeligt nog, är kunskapen om klimat och klimatförändringar behäftad med stora kunskapsluckor. Att det faktiskt är på det viset erkänner alla, varför skulle man annars satsa miljard efter miljard på klimatforskning? Likväl fattas beslut som inte är underbyggda av kunskap och det gör man av den s k "försiktighetsprincipen". Ett begrepp som härstammar från revisonsbyråerna vad gäller reserveringar i bokslutet av osäkra fordringar, lagerinkurans, mm. Man lägger sig så att säga på den säkra sidan. För säkerhets skull.
Många menar att vi "för säkerhets skull" bör avstå från alla fossila utsläpp från 2035 eller däromkring. Vägen dit innefattar bland annat en särdeles hård beskattning av nya husbilar. Vägen dit innefattar också att el skall produceras från sol, vind och vatten.
Det är precis där det blir problematiskt. Ingen av nu levande generationer kommer att kunna konstatera om allt detta gjorde någon nytta eller inte. Svaret kommer först efter hundratals år. Ibland brukar man ju säga att den som lever får se. Så är det inte med detta. Ingen nu levande kommer att få se om försiktighetsprincipen var bra eller inte.
Tur är kanske det.

Försiktighetsprincipen är ju A och O i all riskhantering. Man fattar ett beslut som skall förebygga olyckor/oreda i framtiden. Alla använder vi oss av försiktighetsprincipen hundratals ggr per dag för att vi inte skall råka illa ut men utan att vi tänker på det. Ibland kan det vara kostsamt på olika sätt men det är beslut som vi tar. Bra att även högre beslutande organ använder sig av samma princip för att skydda oss från framtida oförutsägbara händelser.

 

[JonasS]

Kollade lite på Gillbergs videor och fastnade för det han vurmar för, metanolen. Hur mycket skog skulle det gå åt för att täcka sveriges transportbehov? Fick fram att det används 75TWh bränsle för alla
bil, buss, entreprenad och lastbilstransporter årligen. Skulle detta översättas till granskog så motsvarar det energiinnehållet i 37,5miljoner m3 (2000kWh/m3). Den årliga avverkningen är ca 75 milj. m3. Alltså skulle hälften av all skogsråvara behövas och då är inga omvandlingsförluster medräknade,

Gillberg tyckte man kan använda grot (grenar, toppar, stubbar) men detta används ju redan i värmekraftverken så det kommer bli hård konkurrens om virket.
Ett nytt alternativ tyckte han var att odla energiskog på nedlagd åkermark. Då skulle det fordra 1 miljon hektar mark. Detta var inte så stor yta tyckte han.
Det motsvarar dock ytan på Sveriges nationalparker, totala skogsarealen i landet är 23,6 miljoner hektar så någon liten yta är det knappast.

Om man istället går över till elfordon så går det åt ca 1/4 så mycket energi dvs. 20TWh. Räknade på hur stor yta med solceller det skulle behövas och om jag räknat rätt så behövs då 10.000hektar solceller och kanske den dubbla markytan. Dvs. 2% av ytan som behövts vid energiskogsodling.
Eller så motsvarar 20TWh det elöverskott som exporterades förra året.

Detta bland annat gör mig helt övertygad om att övergången till elbilar är på gång, inte bara av klimatskäl utan även av ekonomiska skäl. Om tio år känns det lika modernt med fossilbilar som det känns att använda eldningsolja för uppvärmning idag.

 

[JonasS]

Glömde en del länkar:

Svenskt ”elöverskott” på export – Energiföretagen förklarar - Energiföretagen Sverige
Produktiv skogsmark | slu.se
https://www.trafikverket.se/content...fcb60ac923/190221_pm_vagtrafikens_utslapp.pdf
Bruttoavverkning

 

[Kristian676]

Politiserad forskning på Chalmers om klimatförnekelse låter som 30-talets olika forskningsupplägg med staligt stöd. Tycker inte sådana här politiska diskussioner har något i HBK att göra.

Här är styrelsen för Chalmers, som ju är en fristående stiftelse, det är alltså de här som enligt dig tillåter politiserad forskning som tydligen skedde på 30-talet enligt dig. Kanske behöver du kontakta dom för att informera om din kunskap alternativt be om ursäkt.
Styrelse för Chalmers tekniska högskola AB | Chalmers