Sv: Det är synd om hundarna.
Först trodde jag att du visste vad du talade om, men när du blandar jämthundar och björnar i leken så förstår jag att det handlar om bara simpla översitteri.
Så här är det, vad jag läst till mig, och även hört från soldater som återvänt från Afghanistan. I den miljön finns inte utrymme för Lyx. Allt måste ha multifunktioner. Afghan hunden är dels gårdsvakt, dels producerar den nästan all packa kvalite garn. Den äter ytterst lite. Är frisk och lojal. Den vallar och vaktar boskapen hemma. Ser den något tex snöleopard som spanar vid de närliggande bergen mot klanens boskap, sticker en hane och en tik iväg. De jagar alltid i par. Tiken är fräckare och drar till sig uppmärksamheten, men det är hannen som tar nackbettet och dödar. Den är mycket starkare än tiken. När leoparden är död, släpar de den hem och husse är mycket nöjd för han får pengar för skinnet och hans hundar får stort anseende. Så stort att någon Pascha/Mogul vill köpa valpar för rena fantasipriser. Det är dessa förutsättningar som format rasen under tusentalsår, inte den vackra pälsen/utseendet som det är i Europa. Afghan hunden kan tex gripa med sina långa klor och klättra lika vigt som en bergget. Balanssinnet är samma som hos katten. De flesta hundägare begriper inte afghanhunden då de jämför med andra hundar. En Greyhound är lika smidig som en ledbruten pensionär jämfört med en afghan. Dagens Afghan är dock betydligt mildare i sinnet än för bara 50 år sedan och mot de hundar som finns i Afghanistan.
Men det behöver inte vara så ovanligt som en Afghan som dödar katten. En Dobbe, Greyhound, Saluki, Nauser, Schäfer eller Boxer gör det lika fort. Det är också mer sannolikt att det är tex Schäfer eller Boxer som tar katten, för de andra raserna har man alltid kopplade, annat vore komplett galet. Det är när man har en hund, säg Boxer eller Dobbe, som man kan ha utan koppel och som brukar kunna bete sig, som det kan uppstå situationer när en katt utlöser en reflex, och då är det kört så att säga. Jag vet inte hur dessa hundägare tänker, förmodligen inte mycket, men de har inte hela bilden klart för sig vad som kan hända.
Har man en knutta ansvarskänsla och ändå vill ha en hund av den kalibern, så kan man åtminstone välja en uppfödare som har katter och små barn, då är mycket vunnet, men om detta hör man sällan om......
så är ofta våra träffar med hund ägare,skall bara tillägga att vi har haft hundar o katter ihop tidigare så hundvana saknas INTE,men tycker att många slarvar med sina koppel bara för att hunden är liten.
