Äventyr i Italien på 80-talet

[Alve]

Första kontakten med Italienska språket.
Vi brukade möta våren i Italien nästan varje år på 80-talet. Då åkte vi i en Nissan King-Cab med Polar camper på flaket.

Vi campade på camping San Francesco. På den tiden bjöd de flesta campingplatserna på 3 ampere. Det betyder ju att man kan glömma eluppvärmning om man inte har ett mycket strömsnålt element.

Vi besökte därför glada i hågen en elaffär för att inhandla ett element som kunde ställas in så lågt som 500 w. Det fanns ingen i butiken som kunde engelska och vi kunde inte ett ord italienska. Vi fick inte tag på något element, kanske för att det inte fanns något eller för att ingen begrep vad vi ville ha.

Kommer då att tänka på han som vid besök i USA behövde köpa en skurborste: För att göra sig förstådd lade han sig på knä och utförde skurande rörelser på golvet. Expediten: "Jasså vill du ha en skurborste?" Kunden:"Jisses, pratar du svenska och här ligger jag och pratar engelska"

Det här med amperen gjorde ju att gasolen tog slut ganska snart. Hur vi fick flaskan fylld skall jag berätta om senare.

 

[Alve]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Fylla gasol.

På en mack fick vi en vägbeskrivning, ritad, till ett ställe i Desenzano där vi skulle kunna få gasolflaskan fylld. Vi hade ingen adapter så jag trodde inte att det skulle vara möjligt men det fixade sig. Jag fick langa upp flaskan på en lastbrygga och en kille satte igång med frejdigt mod. Jag har aldrig, varken före eller efter den här gången, sett gasol i gasform. Den är väl egentligen osynlig. Jag vet ännu inte vad det var vi såg men det stod som en grå sky omkring honom. Vi flydde i alla fall och intog ett ordentligt avstånd.

Vi fick flaskan fylld och det var billigt.

Första resan till Italien.

Vi drog iväg den 5 april. Redan i Danmark, på väg mot Rödby, blev vägkanterna grönare och grönare. Vi övernattade två gånger i Tyskland, först i Egestorf och sedan längre söderut. Det var kallgrader den natten, den sista i Tyskland. Dagen efter, i kvällningen, parkerade vi under en palm i Arco vid Riva d. Garda. Dagen därpå solade vi en stund på gummimadrasser. Vi trodde att vädret alltid var sådant i april i Italien. Gu da du vad vi bedrog oss.

Återkommer.

 

[Alve]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Första bankbesöket.

På den tiden kunde man inte ta ut pengar ur väggen. Resecheckar var det som gällde.

Vi hade ganska hög fart då vi skulle gå in genom bankens imponerande glasdörrar. Pang, klonk, tjoff, skrammel. Vi kunde se att kunderna i banken vände sig mot dörren med en förvånad min. Dörrarna var ju låsta.

Lite längre till höger fanns ytterligare en dörr med ett litet utrymmen innanför. Där var en typ av vändkors som endast tillät en person åt gången att passera. På väggen i det lilla utrymmet fanns en bild på en överkryssad pistol.

Både kunder och kassapersonal rökte. Kunderna fimpade på golvet.

Vi fick lämna resecheckarna i kassan och slå oss ned att vänta. Småningom fick vi pengarna. Dock inte så mycket som vi önskade. Det var maximerat hur mycket man fick ta ut vid varje besök.

 

[Alve]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Så här hade vi det på den gamla goda tiden. Det var lite mer sport då. Nu drar man ju bara åt handbromsen och sätter på kaffepannan.


Slår läger:



Lämplig klädsel för Italiens aprilväder. (lärde vi oss senare).


Bilder från gamla ångkameran. Har skannat från papperskopior.

 

[StorDansk]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Snyggt jobbat Alve, mina gamla bilder från då går inte att visa i offentliga rum, vart tog din Polar Camper vägen? Funderar på vart alla dessa löstagbara hus tog vägen, brukar finnas en och annan på blocket, de flesta finns väl i "Campinghimlen" numera.

Hälsning Finn

 

[Alve]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Min kamera var av skaplig kvalitet men det förvånar mig ändå att skannade bilder från papperskopia blir så hyfsade. Polarcampern försvann snabbt. Kom en kille med lätt lastbil och en check i handen. Det var precis då jag hade hittat Ivecon att inreda. Det gick s.a.s. hand i hand.

Lägg in ditt bygge under avdelningen bygga och renovera. Vi är många som vill följa dina vedermödor och kanske också ge dig något tips.

Kul att fler bygger. Lycka till!!

 

[StorDansk]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Räkna med Alve att du är en av dom som inspirerat mig allra mest inför mitt beslut att påbörja ett hembygge, bygget blir en viktig del av mitt reseäventyr, under sommarn eller tidig höst blir det en resa till tyskland för inköp av en Ducato Maxi eller snarlikt, 2,2 ton, ca 5,6m lång, 2,47hög, det bör räcka för mig som är solo.
I klass med ditt, Juans eller Brors blir det knappast, men med massor av inspiration under tiden är jag säker på att det blir väldigt bra.
Tur att ni finns.
Hälsning Finn

 

[bror.axelson]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Ja du StorDansk,
var inte så blygsam. Satsa högt men acceptera att du kanske inte når ända fram. Det blir bra i alla fall och huvudsaken är ju att du själv blir nöjd.
Väntar med spänning på kommande skriverier.
Hälsningar Bror

 

[Alve]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Åka buss i Italien

Hoppar ett par år framåt då vi bytte till en 4-hjulsdriven V-6. Vi hade också lärt oss lite italienska efter att ha pluggat i två terminer.

Så här såg alltså första kombinationen ut:


Här den nya parkerad med havsutsikt hos kusinen på Stocka i Hälsingland. Har också kompletterat med takbox. Väldigt ont om utrymme för trädgårdsmöbler etc.


Jo, det här med att åka buss:

Efter att ha kört i världens ösregn från Genova, med långtradarna dundrande förbi inne i tunnlarna, campade vi i Viareggio. Därifrån skulle vi åka buss in till Pisa. Efter en lagom promenad hittade vi en hållplats, una fermata del autobus, och klev ombord och halade upp plånboken. Det fungerade inte, biljett skulle ha inhandlats i tobakshandeln.

Då fick för första, men inte sista, gången uppleva en italienares hjälpsamhet och förmåga att lösa ett problem med en klackspark. Han stannade vid en tobakshandel och berättade att vi kunde köpa biljetter där och ta nästa buss om en liten stund vid hållplatsen längre fram.
Vi kom till Pisa (vilket härmed bevisas):


Då vi åkte hem bad jag föraren varsko mig vid hållplatsen närmast campingen.
Han stannade utanför ingången till campingen och släppte av oss.

Som synes kunde man få till ett mysigt läger, lite safarityp, med campern. En förlustelse som vi höll benhårt på varje år var att få äta färska jordgubbar med vispgrädde i april månad.

 

[Alve]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Frukt och grönsaker i Italien

Vi svenskar är ett tålmodigt släkte. Den som smakat tomater i Italien har svårt att förstå att vi svenskar godtar de kart som finns i våra butiker. Smakskillnaden är stor. Vid besök på hösten händer det att vi stannar och handlar vid något litet stånd längs vägen. Man säljer frukt från den egna gården. Det är en nästan ofattbar skillnad på smaken på bananer och vindruvor t.ex. mot det vi erbjuds här hemma. Som jag berättat tidigare får man inte själv rota omkring i grönsakslådorna utan man får följa expeditens flinka fingrar då hon/han väljer potatis åt oss.

Vi handlade flera gånger i en butik strax utanför campingen i Baveno. Mitt i potatislådan rullade en riktigt grön potatis omkring. Jag stirrade förhäxad på den och formulerade tyst för mig själv en protest på italienska språket för den händelse den skulle slinka med. Det gjorde den inte. Idén var nog att jag skulle vara nöjd och glad så länge den låg kvar.

Båtresa på Lago Maggiore

Här klev vi ombord med biljett tur och retur Isola Bella.



Här anländer vi till ön med de vackra trädgårdsanläggningarna och påfåglarna.



Så var det det här med återresan. Vi rusade med andan i halsen till den sista båtavgången (det gällde ofta sista båt eller sista buss för oss, vet i katten varför). Visade upp biljetten och slog oss till ro. Båten anlände till Stresa och alla passagerare utom vi gick iland. Då besättningen började förbereda sig för att gå i land upptäcktes vi och vi visade upp biljetten. Ett litet palaver med tillhörande italienska handspråket uppstod mellan besättningsmedlemmarna.

Stresa ligger några kilometer söder om Baveno och vi ställde in oss på en taxiresa. Då fick vi ytterligare ett exempel på italienarnas sätt att lösa ett problem. Några axelryckningar. Därefter backade man ut denna stora glasveranda och skjutsade oss hem.
Vi antog senare att den som tog emot vår biljett inte skulle ha släppt ombord oss. Han skulle ha upptäckt att det stod Baveno på den. (En gissning bara).

 

[Alve]

Sv: Äventyr i Italien på 80-talet

Camping med eget litet hus

Den 16 april 1989 campade vi i Montecatini Terme. På den campingen, Montecatini camping, hade man placerat en liten byggnad vid varje uppställningsplats. Man fick en nyckel och hade därmed en helt egen dusch och toalett.

På en annan camping, minns inte vilken, satt en naken glödlampa i en naken mässingshållare i taket i duschrummet. Men det kanske skall vara naket i duschen. I köksavdelningen på samma camping hade man bultat gulgröna jordkabeln i diskbänken. Tolkar jag som så att man har jordat något annat därifrån. Knappast att man har jordat diskbänken. Den bör väl s.a.s. jorda sig själv. Vad säger ni elektriker om den snillrika lösningen?

Nära ryggläge och kaffeved av campern.

Något år senare, då vi tackom o lovom hade 4-hjulsdrift var det nära att jag ställde till det ordentligt. Jag hade kört fel på en vanlig väg någonstans i Italien. Behövde vända och det skulle naturligtvis vändas illa kvickt. Nu då man har lugnat ner sig lite har man svårt att begripa varför det var så bråttom med allting, trots semester. Att vända på själva landsvägen var naturligtvis helt omöjligt, det är svårt även i Sverige trots att vi har så lite trafik.

Jag såg, tyvärr, att vi passerade en gräsväg som bonden använder för att ta sig upp på vägen med traktorn. Jag stannade och backade bit för bit då trafiken medgav det och backade snabbt in. Det var ju gott om plats. Trodde jag. Tro får man göra i andra sammanhang. Det visade sig att det var extra brett närmast vägen och att den väg som jag trodde var bakom oss inte alls fanns där. Där fanns i stället en sluttning och ett ordentligt dike med plats för hela vårt ekipage.

Det hela lutade bakåt och jag kände direkt att parkeringsbromsen inte kunde hålla oss kvar. Jag satt alltså där med foten på bromspedalen och kände mig som en idiot. Det var som något man brukar se på film. Rör man sig det minsta så blir det katastrof. Jag lade i 4-hjulsdriften, lägsta växel. Minns att det kändes som en mardröm att sitta och glo på bilarna som susade förbi åt båda håll. Jag skulle ju över på andra väghalvan. Det var alltså ett måste: Fritt från bilar, snabb förflyttning av foten från bromspedal till gaspedal, upp med kopplingen och full rulle. Fick inte bli motorstopp. Det kändes som att jag bara hade en chans. Det blev en lucka i trafiken, jag dribblade med pedalerna och det kändes som om vi flög upp på vägen. Att inte campern lossnade.