Skatten är fel för miljön, staten, branschen och för oss husbilsägare
Den nya skatten enligt WLTP påverkar hela husbilsbranschen negativt, men även besöksnäringen, statens kassa och vi som har husbilen som fritidsnöje. Vidare så får det negativa miljökonsekvenser som ökade klimatutsläpp, eftersom det ökar importen av äldre husbilar och gynnar andra mindre klimatsmarta semesteralternativ.
Är det rätt miljöpolitik? Vill man helt enkelt ta bort våra bilar från vägarna, i jakten på att få ner växthusgasutsläppen med 70% och nå miljömålet 2030? Är det i sådant fall en genomtänkt strategi?
Eller kan det vara så att våra politiker ser våra husbilar som potentiella intäktsmöjligheter för statskassan? Men så blir det inte med nuvarande system, tvärtom, jag återkommer till det.
För det kan väl inte vara så att vi blivit offer för plakatpolitik, att husbilsbranschen och vi som har husbilen som vårt fritidsnöje haft oturen och offras i det politiska spelet, kompromissandet?
Kommer det att ge effekt på Miljön?
Självklart skall även husbilarna ta sin del av ansvaret för att Sverige skall nå klimatmålen, men vår del måste vara i proportion till andra fordonsslag, vilket det inte är idag och än mindre imorgon med det nya förslaget.
En jämförelse: Tar en god väns husbil som exempel, bilen är från 2016 har CO2-utsläpp på 214 g/km och den årliga skatten är 6 474 kr.
När Bonus-Malus systemet infördes vid halvårsskiftet 2018 ökade skatten för en identisk bil med 133% till 15 111 kr.
Sedan infördes WLTP-baserad beskattning då blev det deklarerade CO2-utsläppet 333 g/km, vilket resulterade i en skattehöjning med 95% de tre första åren, till 29 453 kr.
Den i budgetpropositionen föreslagna skattehöjningen kommer att ge en ytterligare ökning på 23% 2021, till 36 188 kr.
Det betyder att den som till våren köper en liknande bil får betala 459% högre skatt (29,714 kr/år) än den som köpt motsvarande husbil före den 1 juli 2018.
Vägsträckan för husbilarna är beräknad till 688 mil/år, en uppgift från Myndigheten för trafikanalys Trafikanalys - en kunskapsmyndighet för transportpolitiken
Siffrorna visar hur orimligt och orättvist beskattningen drabbar våra husbilar, som skall betala dubbelt så hög skatt än en stor lyxig turistbuss med 55 säten, eller den stora tunga lastbilen som kör över 12,000 mil om året.
En annan faktor som måste belysas är om den föreslagna beskattningen verkligen får mätbar effekt på miljön. Det finns drygt 100 000 husbilar i Sverige, som sagt, körs 688 mil i snitt om året. Självklart skall vi ta vårt ansvar, men man får inte ha allt för stor förhoppning att vårt resande skall få några större effekter på det totala växtgasutsläppen, även om man lyckas parkera alla våra husbilar för alltid.
Vi är många som inte ser den effekten, tvärtom ser vi att åtgärden är direkt kontraproduktiv, om inte målet är att helt enkelt få bort husbilarna helt från våra vägar. Nu är det väl ingen som tror att något politiskt parti har just det på sin agenda.
Tyvärr har husbilsbranschen ännu inga realistiska bonusbilar på marknaden, men de nya bilarna är utrustade med bättre motorer för miljön, med sina moderna EURO 6 motorer. Problemet är att i den svenska modellen och det liggande förslaget straffas de miljövänligare bilarna med extra avgifter, som ökar beskattningen med över 400% (30,000 kr/år) de första 3 åren, medan importerade äldre och sämre miljöbilar premieras.
Efter samtal med flera branschföreträdare har det bekräftats att importen av äldre bilar har ökat markant de senaste 2 åren, som en konsekvens av den nya skatten. Tyvärr syns detta inte i statistiken eftersom den bara omfattar de tre senaste årsmodellerna. En direkt konsekvens som skadar miljön.
Den ökade importen av äldre husbilar ger ur miljösynpunkt ett helt förkastligt resultat!
Husbilen är ett jämförelsevis klimatsmart och hållbart semesteralternativ
Studie genomförd av Östfoldforskning 180 903. Studien som visar att vårt fritidsintresse i jämförelse med andra relevanta alternativ, är bland de bästa alternativen ur miljösynpunkt.
Den gångna sommaren har skapat ett nytt bra semesterbeteende för Sverige och svensk besöksnäring. Många har upptäckt fördelarna att semestra hemma i sitt eget land, det har markant ökat intresset för husbilarna. Många har insett möjligheterna att på ett säkert sätt resa runt med sitt eget boende och upptäcka Sverige, något som skapat nya semestervanor som är bra för Sverige.
Sverige är fantastiskt!
Ett nytt ord har smugit sig in i definitionerna av olika former av turism. Vi känner redan till campingturism, charterturism, urban turism, rural turism, ekoturism, ja det finns även något som kallas sakral turism och nu har jag sett det senaste, uttrycket ”Slow Travel”.
Slow Travel står för något nytt, något modernt. Ett avkopplande och säkert sätt att resa, med ”mindfulness” och nedtrappning, i en i övrigt stressad omvärld. Många har upptäckt att just denna semesterform passar just dem och deras i övrigt moderna och stressade tillvaro. Husbilen har visat sig vara en perfekt komponent för just den typen av semester, genom sin flexibilitet vad gäller resmål och att man är självständig inte beroende av andra, man har vattnet, duschen, toan, köket och sängen med sig.
Det ökade intresset för husbilarna ser vi i hela Europa, utom i Sverige! I till exempel Tyskland så visar den senaste statistiken att i augusti såldes det 7 542 nya husbilar, vilket är 63,7% flera än augusti förra året. Nu fanns det en eftersläpning, eftersom tyska husbilsbranschen i princip var stängd hela våren, men i perioden januari – augusti 2020 har det sålts 58 112 nya husbilar, vilket är 27,8% fler än under samma period 2019. Källa: CIV D Caravaning.
Andra stora husbilsländer är Frankrike som ökat 58%, Italien 50%. Källa; Erwin Hymer Group och sett i spansk press att ökningen även där ligger på mellan 40–50%.
Vad gäller försäljningsutvecklingen i Sverige så ser den annorlunda ut. Det var en jämn ökad försäljning fram till 2018, då antalet nyregistrerade bilar var 7200. P.g.a. introduktionen av Bonus-Malus det året, vet vi att det registrerades in ett antal bilar, men som sedan omedelbart ställdes av och som såldes 2019, men hur många det var vet vi inte.
Innevarande år har det fram till och med augusti inregistrerats 3257 nya husbilar och årsresultatet kanske hamnar på runt 3 500 bilar i år, långt ifrån resultatet 2018. Vi har alltså en helt annan utveckling än vad vi ser i resten av Europa. Orsaken stavas helt enkelt den orättvisa s-k-a-t-t-e-n, som alla andra länder inom EU valt att inte införa, eftersom man insett vilka negativa konsekvenser införandet skulle få.
Men det ger väl behövligt tillskott till Statens kassa?
Efter att ha lyssnat på presentationen av Regeringens och januaripartiernas höstbudget på 105 miljarder kronor, så förstår jag att vi bör hjälpa till med finanserna.
En fundering bara. Visst, man ökar skatteintäkterna med ca. 30,000 kr/per bil och år, under de 3 första åren, totalt 90 000. Men de direkt negativa ekonomiska konsekvenserna verkar med enkel huvudräkning vara större.
I kronor och ören blir det ett ökat skatteuttag på 3000 nyregistrerade bilar per år; 3000 x 30,000 kr = 90 miljoner kronor. Minus vad den nya kortare karenstiden, från 15 till 4 dagar de tre första åren kommer att kosta. Förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 30 miljoner kronor 2021 och med 42 respektive 53 miljoner kronor de två efterföljande åren. Källa: Myndighetens egen uppskattning.
- Nybilsförsäljningen i Sverige sjunker dramatiskt, sedan 2018 och framåt. Varje förlorad nybilsförsäljning förlorar svenska statskassan 25% moms. Låt säga att ett snittpris på en ny husbil är 800 000 kr. Det betyder att bilen kostar 640 000 kr + 25% moms 160 000 kr, vilket blir priset 800 000 kr på gatan.
Sedan 2018 har nybilsförsäljningen sjunkit med över 50% från att 2018 sålt 7200 nya bilar till idag bara drygt 3000 bilar, med det nya förslaget blir det i alla fall ingen ökning. Om vi i Sverige följt den positiva försäljningsutvecklingen som övriga Europa har och haft, så skulle vi troligen idag haft en nybilsförsäljning på 9000 bilar i stället för drygt 3000 bilar.
Låt oss räkna lågt och räkna med att skatteeffekten dragit ner nyförsäljningen med 3000 bilar/år. Resultatet blir då, 3000 x 160 000 kr/bil = 480 miljoner kr i moms som staten missar per år.
- Eftersom nybilsförsäljningen sjunker i Sverige så kommer den svenska husbilsparken fyllas på med större import av 3 år gamla bilar från andra länder där momsen redan inbetalats.
- Återförsäljare får lägre nybilsförsäljning, vilket betyder färre anställda och värsta fall stänga butiken. Ett minus i statens räkenskaper.
- Den inhemska egna produktionen är i sammanhanget liten, men den gynnas i alla fall inte av det här.
Sammanfattning: En framtida nyregistrerad husbil ger staten en ökad skatteintäkt på 90,000 kr/bil, det skall ställas mot en förlorad nyregistrerad husbil, som skulle ha givit omkring 160 000 kr/bil i momsintäkt.
Ökade intäkterna skulle enligt min uträkning bli ca. 90 miljoner kronor/år vid en nyregistrering av 3000 bilar, medan den förlorade momsintäkten på en minskad nyregistrering på 3000 bilar representerar 480 miljoner kr/år, samt de förlorade intäkterna som det nya förslaget om karenstiden medför för statskassan, 2021 30 miljoner kr/ 2022 42 miljoner kr/2023 53 miljoner kr.
Till detta skall läggas de direkta och indirekta ekonomiska konsekvenserna som drabbar husbilsbranschen, men även t.ex. besöksindustrin. Husbilsturismen är en turism som främst gynnar landsbygden och helt avgörande för en del mindre orter i Sverige.
Därför tror jag att vi kan glömma att den här orättvisa beskattning kommit till för att hjälpa våra statliga finanser, förutsätter att man på Skatteverket är väl medvetna om dessa negativa ekonomiska konsekvenser.
Ja, det är helt enkelt Ebberöds Bank för staten och inte heller hjälper det miljön!
Verkar som vi hamnat i den här situationen eftersom vi har ett alldeles speciellt fordon, som inte passar in i de generella regler som nu satts upp för hela svenska fordonsparken.
Låt oss därför hoppas att de som kan påverka på riktigt, inser husbilens särart både som fordon och hur den brukas, precis som man gjort i övriga EU-länder och därför tänker om, tänker rätt och skrotar förslaget.
Tommy Dynér
Den nya skatten enligt WLTP påverkar hela husbilsbranschen negativt, men även besöksnäringen, statens kassa och vi som har husbilen som fritidsnöje. Vidare så får det negativa miljökonsekvenser som ökade klimatutsläpp, eftersom det ökar importen av äldre husbilar och gynnar andra mindre klimatsmarta semesteralternativ.
Är det rätt miljöpolitik? Vill man helt enkelt ta bort våra bilar från vägarna, i jakten på att få ner växthusgasutsläppen med 70% och nå miljömålet 2030? Är det i sådant fall en genomtänkt strategi?
Eller kan det vara så att våra politiker ser våra husbilar som potentiella intäktsmöjligheter för statskassan? Men så blir det inte med nuvarande system, tvärtom, jag återkommer till det.
För det kan väl inte vara så att vi blivit offer för plakatpolitik, att husbilsbranschen och vi som har husbilen som vårt fritidsnöje haft oturen och offras i det politiska spelet, kompromissandet?
Kommer det att ge effekt på Miljön?
Självklart skall även husbilarna ta sin del av ansvaret för att Sverige skall nå klimatmålen, men vår del måste vara i proportion till andra fordonsslag, vilket det inte är idag och än mindre imorgon med det nya förslaget.
En jämförelse: Tar en god väns husbil som exempel, bilen är från 2016 har CO2-utsläpp på 214 g/km och den årliga skatten är 6 474 kr.
När Bonus-Malus systemet infördes vid halvårsskiftet 2018 ökade skatten för en identisk bil med 133% till 15 111 kr.
Sedan infördes WLTP-baserad beskattning då blev det deklarerade CO2-utsläppet 333 g/km, vilket resulterade i en skattehöjning med 95% de tre första åren, till 29 453 kr.
Den i budgetpropositionen föreslagna skattehöjningen kommer att ge en ytterligare ökning på 23% 2021, till 36 188 kr.
Det betyder att den som till våren köper en liknande bil får betala 459% högre skatt (29,714 kr/år) än den som köpt motsvarande husbil före den 1 juli 2018.
Vägsträckan för husbilarna är beräknad till 688 mil/år, en uppgift från Myndigheten för trafikanalys Trafikanalys - en kunskapsmyndighet för transportpolitiken
Fordon | Körsträcka | Skatt | Vägavgift | Totalt | Kostnad/mil |
Ex. ovan | 688 | 6474 | 6056 | 8:80 | |
Husbil-21 | 688 | 36 188 | 36 188 | 52:60 | |
Lastbil | 12 735 | 500 | 12 912 | 13 412 | 1:05 |
Buss | 12 926 | 19 537 | 19 537 | 1:51 |
Siffrorna visar hur orimligt och orättvist beskattningen drabbar våra husbilar, som skall betala dubbelt så hög skatt än en stor lyxig turistbuss med 55 säten, eller den stora tunga lastbilen som kör över 12,000 mil om året.
En annan faktor som måste belysas är om den föreslagna beskattningen verkligen får mätbar effekt på miljön. Det finns drygt 100 000 husbilar i Sverige, som sagt, körs 688 mil i snitt om året. Självklart skall vi ta vårt ansvar, men man får inte ha allt för stor förhoppning att vårt resande skall få några större effekter på det totala växtgasutsläppen, även om man lyckas parkera alla våra husbilar för alltid.
Vi är många som inte ser den effekten, tvärtom ser vi att åtgärden är direkt kontraproduktiv, om inte målet är att helt enkelt få bort husbilarna helt från våra vägar. Nu är det väl ingen som tror att något politiskt parti har just det på sin agenda.
Tyvärr har husbilsbranschen ännu inga realistiska bonusbilar på marknaden, men de nya bilarna är utrustade med bättre motorer för miljön, med sina moderna EURO 6 motorer. Problemet är att i den svenska modellen och det liggande förslaget straffas de miljövänligare bilarna med extra avgifter, som ökar beskattningen med över 400% (30,000 kr/år) de första 3 åren, medan importerade äldre och sämre miljöbilar premieras.
Efter samtal med flera branschföreträdare har det bekräftats att importen av äldre bilar har ökat markant de senaste 2 åren, som en konsekvens av den nya skatten. Tyvärr syns detta inte i statistiken eftersom den bara omfattar de tre senaste årsmodellerna. En direkt konsekvens som skadar miljön.
Den ökade importen av äldre husbilar ger ur miljösynpunkt ett helt förkastligt resultat!
Husbilen är ett jämförelsevis klimatsmart och hållbart semesteralternativ
Studie genomförd av Östfoldforskning 180 903. Studien som visar att vårt fritidsintresse i jämförelse med andra relevanta alternativ, är bland de bästa alternativen ur miljösynpunkt.
Den gångna sommaren har skapat ett nytt bra semesterbeteende för Sverige och svensk besöksnäring. Många har upptäckt fördelarna att semestra hemma i sitt eget land, det har markant ökat intresset för husbilarna. Många har insett möjligheterna att på ett säkert sätt resa runt med sitt eget boende och upptäcka Sverige, något som skapat nya semestervanor som är bra för Sverige.
Sverige är fantastiskt!
Ett nytt ord har smugit sig in i definitionerna av olika former av turism. Vi känner redan till campingturism, charterturism, urban turism, rural turism, ekoturism, ja det finns även något som kallas sakral turism och nu har jag sett det senaste, uttrycket ”Slow Travel”.
Slow Travel står för något nytt, något modernt. Ett avkopplande och säkert sätt att resa, med ”mindfulness” och nedtrappning, i en i övrigt stressad omvärld. Många har upptäckt att just denna semesterform passar just dem och deras i övrigt moderna och stressade tillvaro. Husbilen har visat sig vara en perfekt komponent för just den typen av semester, genom sin flexibilitet vad gäller resmål och att man är självständig inte beroende av andra, man har vattnet, duschen, toan, köket och sängen med sig.
Det ökade intresset för husbilarna ser vi i hela Europa, utom i Sverige! I till exempel Tyskland så visar den senaste statistiken att i augusti såldes det 7 542 nya husbilar, vilket är 63,7% flera än augusti förra året. Nu fanns det en eftersläpning, eftersom tyska husbilsbranschen i princip var stängd hela våren, men i perioden januari – augusti 2020 har det sålts 58 112 nya husbilar, vilket är 27,8% fler än under samma period 2019. Källa: CIV D Caravaning.
Andra stora husbilsländer är Frankrike som ökat 58%, Italien 50%. Källa; Erwin Hymer Group och sett i spansk press att ökningen även där ligger på mellan 40–50%.
Vad gäller försäljningsutvecklingen i Sverige så ser den annorlunda ut. Det var en jämn ökad försäljning fram till 2018, då antalet nyregistrerade bilar var 7200. P.g.a. introduktionen av Bonus-Malus det året, vet vi att det registrerades in ett antal bilar, men som sedan omedelbart ställdes av och som såldes 2019, men hur många det var vet vi inte.
Innevarande år har det fram till och med augusti inregistrerats 3257 nya husbilar och årsresultatet kanske hamnar på runt 3 500 bilar i år, långt ifrån resultatet 2018. Vi har alltså en helt annan utveckling än vad vi ser i resten av Europa. Orsaken stavas helt enkelt den orättvisa s-k-a-t-t-e-n, som alla andra länder inom EU valt att inte införa, eftersom man insett vilka negativa konsekvenser införandet skulle få.
Men det ger väl behövligt tillskott till Statens kassa?
Efter att ha lyssnat på presentationen av Regeringens och januaripartiernas höstbudget på 105 miljarder kronor, så förstår jag att vi bör hjälpa till med finanserna.
En fundering bara. Visst, man ökar skatteintäkterna med ca. 30,000 kr/per bil och år, under de 3 första åren, totalt 90 000. Men de direkt negativa ekonomiska konsekvenserna verkar med enkel huvudräkning vara större.
I kronor och ören blir det ett ökat skatteuttag på 3000 nyregistrerade bilar per år; 3000 x 30,000 kr = 90 miljoner kronor. Minus vad den nya kortare karenstiden, från 15 till 4 dagar de tre första åren kommer att kosta. Förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 30 miljoner kronor 2021 och med 42 respektive 53 miljoner kronor de två efterföljande åren. Källa: Myndighetens egen uppskattning.
- Nybilsförsäljningen i Sverige sjunker dramatiskt, sedan 2018 och framåt. Varje förlorad nybilsförsäljning förlorar svenska statskassan 25% moms. Låt säga att ett snittpris på en ny husbil är 800 000 kr. Det betyder att bilen kostar 640 000 kr + 25% moms 160 000 kr, vilket blir priset 800 000 kr på gatan.
Sedan 2018 har nybilsförsäljningen sjunkit med över 50% från att 2018 sålt 7200 nya bilar till idag bara drygt 3000 bilar, med det nya förslaget blir det i alla fall ingen ökning. Om vi i Sverige följt den positiva försäljningsutvecklingen som övriga Europa har och haft, så skulle vi troligen idag haft en nybilsförsäljning på 9000 bilar i stället för drygt 3000 bilar.
Låt oss räkna lågt och räkna med att skatteeffekten dragit ner nyförsäljningen med 3000 bilar/år. Resultatet blir då, 3000 x 160 000 kr/bil = 480 miljoner kr i moms som staten missar per år.
- Eftersom nybilsförsäljningen sjunker i Sverige så kommer den svenska husbilsparken fyllas på med större import av 3 år gamla bilar från andra länder där momsen redan inbetalats.
- Återförsäljare får lägre nybilsförsäljning, vilket betyder färre anställda och värsta fall stänga butiken. Ett minus i statens räkenskaper.
- Den inhemska egna produktionen är i sammanhanget liten, men den gynnas i alla fall inte av det här.
Sammanfattning: En framtida nyregistrerad husbil ger staten en ökad skatteintäkt på 90,000 kr/bil, det skall ställas mot en förlorad nyregistrerad husbil, som skulle ha givit omkring 160 000 kr/bil i momsintäkt.
Ökade intäkterna skulle enligt min uträkning bli ca. 90 miljoner kronor/år vid en nyregistrering av 3000 bilar, medan den förlorade momsintäkten på en minskad nyregistrering på 3000 bilar representerar 480 miljoner kr/år, samt de förlorade intäkterna som det nya förslaget om karenstiden medför för statskassan, 2021 30 miljoner kr/ 2022 42 miljoner kr/2023 53 miljoner kr.
Till detta skall läggas de direkta och indirekta ekonomiska konsekvenserna som drabbar husbilsbranschen, men även t.ex. besöksindustrin. Husbilsturismen är en turism som främst gynnar landsbygden och helt avgörande för en del mindre orter i Sverige.
Därför tror jag att vi kan glömma att den här orättvisa beskattning kommit till för att hjälpa våra statliga finanser, förutsätter att man på Skatteverket är väl medvetna om dessa negativa ekonomiska konsekvenser.
Ja, det är helt enkelt Ebberöds Bank för staten och inte heller hjälper det miljön!
Verkar som vi hamnat i den här situationen eftersom vi har ett alldeles speciellt fordon, som inte passar in i de generella regler som nu satts upp för hela svenska fordonsparken.
Låt oss därför hoppas att de som kan påverka på riktigt, inser husbilens särart både som fordon och hur den brukas, precis som man gjort i övriga EU-länder och därför tänker om, tänker rätt och skrotar förslaget.
Tommy Dynér