Varning för växlingsbedrägerier

[Marianne och Lars]

En strålande kväll i Pompeji. Vi är ute går och hittar en mysig restaurang. Vi är helt ensamma där och medan vi väntar på maten njuter vi av sol och värme.
När notan kommer in ligger den som vanligt i ett litet fodral som på alla andra restauranger. Notan är på 37 Euro och vi lägger i en 50 Euro.
När den trevliga servitrisen kommer tillbaka har vi redan bestämt att just henne skall vi ge lite extra dricks.
Hon kommer tillbaka med fodralet med 15 Euro i och frågar om vi möjligtvis har 2 Euro eftersom man på restaurangen inte hade någon växel.
Vi ger henne 2 Euro och samtidigt hennes egen dricks som hon rask stoppar på sig, tar fodralet och går vidare.
Vi sitter kvar några minuter och går sedan. Strax utanför restaurangen kommer vi på, våra 15 Euro! Vi går tillbaka. Efter att jag (Marianne) har förklarat för restaurangpersonalen, att vi glömt pengarna i fodralet visar de oss ett flertal tomma fodral.
De visar också att det inte finns någon 10 Euro eller 5 Euro i kassan utan bara andra valörer. Hur visste man det innan man ens hade tittat? Vår tanke är att detta har de gjort tidigare och att de då hade använt sig av det här argumentet mot gästen.
Vi fortsätter att driva frågan vidare om att vi saknar våra 15 Euro men det vill de inte kännas vid.
Jag hade en stund funderat på att få in ordet Polizei men jag ville inte hota på något sätt. Saken löste sig emellertid på ett enkelt sätt när Lars säger: Nej, nu struntar vi i detta!
Jag svarar då på svenska: Nej, det gör vi inte, Polizei!
En idiotisk mening kan tyckas, men något otroligt händer. Mannen mitt emot mig tar upp plånboken och ger mig 15 Euro. Nöjd med min dag vandrar vi ut ur restaurangen.
Gå alltså aldrig på detta med att vara hjälpsam och växla man kan så lätt bli distraherad och inte ha koll på läget. Växlingen får de själva ansvara för.

 

[F.d. 12358]

Sv: Varning för växlingsbedrägerier

Ja, det finns många sätt att bli bedragen. Här är några personliga erfarenheter.

Vi var på väg hem under en stekhet dag på Po-slätten i Italien, och stannar för att tanka. Bilarna stod i kö. Så kommer en man och börjar rengöra vindrutan, jag ser att han bryter av vindrutetorkarbladet med flit, men jag kan ju inte bevisa nåt eftersom han själv är helt oförstående. Och inget språk kan han. Kaputt säger han bara, och pekar på huvudbyggnaden. Där fanns sedan vindrutetorkare till dubbla priset (ca 500kr). Men vem orkade bråka i hettan där? Det såldes nog många vindrutetorkare den dagen, så det blev en bra förtjänst för alla inblandade.

En natt stannade vi på en mack i Belgien. För att få full tank så fyller jag upp de 31 liter som gick i. När jag kommer till kassan, så ska mannen ha betalt för 51 liter! Varpå jag tar med honom ut för att visa att mätaren står på 31 liter. Men den hade han snabbt nollat!
Den här gången gav jag mig inte, vi stod nog och tjatade med honom minst en timme under den natten. Till slut förde han fram argument som att han hade familj med fru och barn som skulle ha mat. Jag påpekade att det hade jag med, jag hade ett vanligt jobb precis som han, och ville han se mina barn så låg de och sov i bilen!
Det slutade med att vi fick betala 31 liter.