Jag köpte en husbil för att testa och se om det var något för mig, nu sju år och 8000 mil senare kan jag svara ja det var något för mig. Jag ville inte lägga några stora pengar om det inte skulle vara en bra idé, så hittade en gammal Nordic cabby från 1990, såg ok ut och trots bensinmotor med dålig ork så köpte jag den.
Provade ett par km på 50 väg, vilket skulle visa sig vara för lite. När jag åkte hem så gick det inte att komma över 70 kmh,
men köpte privat så jag fick stå mitt kast. Hade nog inte kört mer än 50 mil innan yttre drivknuten höger fram gav upp och skar ihop. De hade satt fast damasken med buntband av plast, vilket naturligtvis inte fungerar, så ny drivaxel blev lösningen. Även vänster drivaxel var det buntband vid knutarna, så den byttes strax efter den högra. Ingen större kostnad då fick båda kompletta drivaxlarna för om jag minns rätt ca 2500 kr. Sedan var det ju så att takluckornas plast var väldigt
dåliga, läckte inte, men trista att se så nya takluckor monterade jag en fin sommardag.
Så var det där med en slö motor, fick tips på Husbilsklubben av JANKRO att sätta dit ett sportluftfilter. Nu gick den betydligt bättre, motorn fick luft och kändes inte som den hade ett astma anfall. Nu kom jag upp i motorvägsfart 110 kmh. Fast förbrukningen tyckte jag var lite hög om man körde över 90 kmh. Det gäller fortfarande, men det har blivit så att jag mycket sällan kör över 85 kmh, och förbrukningen ligger oftast runt 1,2 l/mil. Fast vid mycket motvind och långa backar kommer förbrukningen gärna upp till mellan 1,25 - 13,35 l/mil.
Lite problem har jag fixat under åren men en 34 år gammal bil som gått ca 31 500 mil behöver lite omvårdnad.
Bo delen har varit fantastisk, första vintern jag åkte upp till Skellefteå, nattade jag vid höga kustenbron i 24 minus.
Har värmeväxlare från motorn till det vattenburna värmesystemet, så när jag stannade för att sova hade jag 23 grader varmt i bo delen. Men då jag var lite orolig för att det skulle bli en kall natt vred jag upp termostaten till 28 grader.
Vaknade 5 timmar senare med trettiotre grader i bilen, så att behöva frysa är inget som jag oroar mig för längre.
Använder sedan 5 år min husbil som enda bil, så kör sommar som vinter. Jag är väldigt nöjd med hur bilen fungerat med väghållning och kört på dubbfria däck alla vintrar, inte kört fast någonstans men ger mig inte ut vart som helst i lössnön. Har säkert under åren skapat irritation att det går så sakta, men letar reda på platser att stanna och släppa förbi bilar bakom när köerna blir stora.
Den har tagit mig runt i Sverige på många äventyr, alltid startat och gjort allt som kan förväntas av en bil.
Kört i hela Sverige från norr till söder, 8000 mil i Sverige ger väldigt många upplevelser. Men jag är ändå inte trött på vårt land, tycker att det finns många platser kvar att se. Så om inget drastiskt sker så kommer jag och min Gamla Nordic
fortsätta våra resor i flera år till. Och jag kommer att fortsätta heja på de husbilar jag möter, kanske särskilt på veteranhusbilar. Men kanske någon i nyare bilar kan tycka att det är lite roligt att möta dessa gamla bilar på vägarna och gilla att det är många som håller liv i dem.
Så mitt prova på köp blev en fullträff, och jag mår fantastiskt när jag och min husbil åker ut på nya äventyr och ser nya och gamla platser. Att inte tala bra om husbilslivet och alla de upplevelser man får vore att ljuga.
Provade ett par km på 50 väg, vilket skulle visa sig vara för lite. När jag åkte hem så gick det inte att komma över 70 kmh,
men köpte privat så jag fick stå mitt kast. Hade nog inte kört mer än 50 mil innan yttre drivknuten höger fram gav upp och skar ihop. De hade satt fast damasken med buntband av plast, vilket naturligtvis inte fungerar, så ny drivaxel blev lösningen. Även vänster drivaxel var det buntband vid knutarna, så den byttes strax efter den högra. Ingen större kostnad då fick båda kompletta drivaxlarna för om jag minns rätt ca 2500 kr. Sedan var det ju så att takluckornas plast var väldigt
dåliga, läckte inte, men trista att se så nya takluckor monterade jag en fin sommardag.
Så var det där med en slö motor, fick tips på Husbilsklubben av JANKRO att sätta dit ett sportluftfilter. Nu gick den betydligt bättre, motorn fick luft och kändes inte som den hade ett astma anfall. Nu kom jag upp i motorvägsfart 110 kmh. Fast förbrukningen tyckte jag var lite hög om man körde över 90 kmh. Det gäller fortfarande, men det har blivit så att jag mycket sällan kör över 85 kmh, och förbrukningen ligger oftast runt 1,2 l/mil. Fast vid mycket motvind och långa backar kommer förbrukningen gärna upp till mellan 1,25 - 13,35 l/mil.
Lite problem har jag fixat under åren men en 34 år gammal bil som gått ca 31 500 mil behöver lite omvårdnad.
Bo delen har varit fantastisk, första vintern jag åkte upp till Skellefteå, nattade jag vid höga kustenbron i 24 minus.
Har värmeväxlare från motorn till det vattenburna värmesystemet, så när jag stannade för att sova hade jag 23 grader varmt i bo delen. Men då jag var lite orolig för att det skulle bli en kall natt vred jag upp termostaten till 28 grader.
Vaknade 5 timmar senare med trettiotre grader i bilen, så att behöva frysa är inget som jag oroar mig för längre.
Använder sedan 5 år min husbil som enda bil, så kör sommar som vinter. Jag är väldigt nöjd med hur bilen fungerat med väghållning och kört på dubbfria däck alla vintrar, inte kört fast någonstans men ger mig inte ut vart som helst i lössnön. Har säkert under åren skapat irritation att det går så sakta, men letar reda på platser att stanna och släppa förbi bilar bakom när köerna blir stora.
Den har tagit mig runt i Sverige på många äventyr, alltid startat och gjort allt som kan förväntas av en bil.
Kört i hela Sverige från norr till söder, 8000 mil i Sverige ger väldigt många upplevelser. Men jag är ändå inte trött på vårt land, tycker att det finns många platser kvar att se. Så om inget drastiskt sker så kommer jag och min Gamla Nordic
fortsätta våra resor i flera år till. Och jag kommer att fortsätta heja på de husbilar jag möter, kanske särskilt på veteranhusbilar. Men kanske någon i nyare bilar kan tycka att det är lite roligt att möta dessa gamla bilar på vägarna och gilla att det är många som håller liv i dem.
Så mitt prova på köp blev en fullträff, och jag mår fantastiskt när jag och min husbil åker ut på nya äventyr och ser nya och gamla platser. Att inte tala bra om husbilslivet och alla de upplevelser man får vore att ljuga.