Saknaden är stor

[Tom o Cina]

Igår morse vaknade jag av att Tom väckte mig o sa att vår älskade hund Chiquita inte fanns hos oss längre. Vet inte vad jag tänkte i det ögonblicket. Hon somnade in i min säng nere vid mina fötter där hon alltid brukade sova på nätterna. Har sista tiden sett att hon tacklat av en hel del, hade nog börjat en mental förberedelse för vad som skulle komma, men när det händer så blir det så chockerande ändå. Trösten är att hon somnade in under sömn och att hon inte led. Det jobbigast var att lägga ner min vackra hund i jorden. Vi har en gravplats för våra älskade djur i trädgården, för 11 månader sen fick lille Snoffsan vila där och för en månad sen fick dotterns katt en plats där också. Varit mycket tragiska händelser sista året.
Förra året när Snoffsan gick bort gjorde Bo-Göran "Eugen" ett fint kors med Snoffsans namn på så nu ska vi se om vi kan få dit de 2 andra med.
Började igår febrilt leta efter valpar, men jag ska sansa mig lite o fundera på vad jag vill och låta sorgen lägga sig. Svåraste vem ska nu dra ut mig på promenader känns så svårt att helt plötsligt gå ut ensam.
Sov gott lilla Chiquita.
Hon blev 11,5 år och var en Japansk spets.

 

[hianders]

Sv: Saknaden är stor

Tänker på er med en tår i ögat!! Ändå, vilket fint slut att få somna in hos sin älskade matte och inte behöva åka till vet för en spruta. Sov gott lilla Chiquita.

matte hianders/Inger

 

[Inger o Tommy]

Sv: Saknaden är stor

Vet precis hur ni känner det.
Vi var tvungna att ta bort vår Enzo i lördags, endast 7½ år.
Han fick blodcancer och vi hann inte ens förbereda oss.

Kramar/Inger och Tommy

 

[F.d. 29954]

Sv: Saknaden är stor

Känner med dig...

Men sörg inte för mycket, försök se glädjen att hon har levt med er...

 

[Sussie o Bernt]

Sv: Saknaden är stor

Sitter här med gråten i halsen. Vet precis vad ni går igenom. Inte så länge sen vi var i samma situation. Det är så fruktansvärt hemskt. Känner igen det där med att börja leta valpar. Inte för att det går att ersätta en familjemedlem som det ju är, utan att få en ny liten vovve och älska och få skingra tankarna lite. Vi träffades ju i Borgholm under skördefesten och då så hon inte sjuk ut. Usch vad fort det kan gå.

Ta hand om er!

Kram från Sussie & Bernt i Borås