Sv: Nu är vi här.
Dagarna rullar på här i Alagoa. Idag är första dagen som det är molnigt på en lång period med sol. Men enligt väderprognosen en temperatur på 22 grader.
Vår granne Bosse hade ett par dagar med överenergi, så han gick loss med polering på överdelen på fronten på sin bil.
Då Bosse har en stege, lånade jag den i torsdags för att torka av solpanelerna.
Eftersom vår Snipe inte skevar lika mycket som andra kunde jag inte låta bli att kontrollera anslutningarna där uppe på samma gång, (vilket Kjell tidigare varnat mig för).
Följden blev att signalen försvann och Snipen levde sitt eget liv och gick inte att få i utgångsläget.
Kontrollpanelen hade platsat i vilket sjuttiotalsdisco som helst som ljusorgel.
Och Ursula försatt inga chanser under resten av dagen att tala om för mig att jag var världens sämsta paraboltekniker och att aldrig röra i något med signaler mer.
Efter en natt med tankar från allt till inköp av ny parabol till hemresa, så när vi vaknat och gått upp, öppnade jag takluckan och gav Snipen en lätt tryckare och startade om den.
Jiiipiii den funkade igen.
Så jag har ändrat ståndpunkt. Visst våld kan lösa problem.
Då har vi kanske avnjutit sista stranddagen på ett tag, eftersom det kommer att bli lite svalare framöver. Men solen värmer gott när den är framme.
Efter boulen på eftermiddagen, (som för övrigt vanns av herrarna), tog Roland fram dragspelet och med hjälp av sin sångfågel Marianne så blev det allsång.
Sångkören,
som sjöng ända in i solnedgången.
Efter det avslutade vi några av oss vällen med lite knytis och One Card hos Marie o. Peter.
Hälsn.
Krister o.Ursula