F
F.d. 9232
Guest
Tack för alla råd, tips och uppgifter inför vår trip till Nordkap i år 
Trots förberedelser och vana vid norska vägar så blev detta vår mest otursförföljda resa hittills.
Det började på det lååånga vägarbetsområdet på E45. Grova stenar och grus klarar vi av genom att sänka farten, gick bara att köra ca 20-25 km/h, men helt utan förvarning dök även ett stort hål i vägbanan upp som inte gick att se i förväg. Resultat - knäckt krängningshämmare och spricka i fälgen.
Efter Arvidsjaur kom skymningen och dimman - och älgen. Trots en hastighet av bara 50 km/h och en snabb undanmanöver, var smällen ett faktum. Älgstackarn bröt ryggen och vi fick högra delen av fronten intryckt. Fick ringa polisen som skickade en jägare att avliva det stackars djuret och själv hade jag två chockade tonåringar i bilen. Slog snabbt i dem varsin stor whisky och sedan fick de prata om olyckan medan de sakta fick tillbaka färgen i ansiktet. Tror jag lyckades rätt väl efter omständigheterna. De sov i alla fall lugnt under natten sedan. Bilen gick trots allt att köra och allt fungerade som det skulle, bara själva plåten som var skadad, så vi beslöt att fortsätta resan eftersom vi längtat och väntat så.
Att motorbromsa i nedförsbackarna är ju som bekant ett måste. Men på väg utför från själva Nordkap började motorn låta extra mycket. Två bultar i avgassystemet hade vibrerat loss så avgaserna passerade bara halva dämparen. Vi lät som ett flygplan från mellankrigstiden. Och inte lyckades jag få tag på rätt bultar heller.
Och på väg mot Hammerfest kom nästa otrevliga ljud, av metall mot metall. Bromsarna på vänster fram var slut, trots att jag bara pumpbromsat och använd motorn som broms. De måste ha varit dåliga redan innan vi åkte, eller ha legat på utan att jag märkt det...
Vid det här laget gick det inte längre att prata i bilen... Men nu var vi på väg hemmåt - 200 mil att köra på mindre än två dagar. Då kom tjockan! Längs E6:an på väg mot Mo i Rana, i kombination med mörker och mängder av renar på vägen - topphastighet 30 km/h. Lyckades dock avverka sträckan Nordkap - Hammerfest - Mo i Rana innan jag fick lov att stanna för natten.
Dagen därpå var det sträckan Mo i Rana till Uppsala som skulle avverkas, i dagsljus. Bortsett från att vi hördes över hela landskapet när vi kom, så gick det bra - ända fram till Hudiksvall. Där exploderade höger framdäck. Detta trots att däcken var i mycket bra skick. En baggis tyckte jag och slet fram reservhjulet... Som hade punktering! Jag hade glömt att byta ut det innan vi åkte. Så nu satt vi vid vägkanten sent en söndagskväll utanför Hudik och visste inte vad vi skulle ta oss till. Resan hade bränt hela reskassan fortare och effektivare än vad jag hade räknat med, så vad tusan skulle vi göra? Sex timmar senare hade min fd svåger anlänt, med ett nytt reservhjul hemifrån min tomt. Han körde 40 mil tur och retur för att ge oss ett reservhjul mitt i natten! Snacka om ängel! Klockan sex på morgonen var vi framme i Uppsala igen och då hade jag varit igång sedan nio på morgonen. Hade väl inte varit så otroligt bråttom om det inte varit för att jag skulle börja jobba 07.30 och min dotter skulle opereras vid samma klockslag... Jag kunde ta ut komptid men hennes operationstid var viktig. Men vi hann!
På den ljusa sidan av resan måste dock nämnas att vägarna var ännu vackrare än jag hade hoppats och flera av bilderna blev otroligt bra. Den största överraskningen var faktiskt den lilla väg 98, som vi tog på vägen från Kirkenes till Nordkap. Vägen i sig var dålig och massor av korta sträckor av vägarbete - men vilken utsikt! Den slog allt annat! Och nästa år tänker jag åka dit igen och stanna där en vecka bara för att fotografera.
Frågan är om min dotter följer med då, för hon satt mest och blundade - höjderna blev lite för mycket för henne =)
Summa summarum: Bilen behöver åtskilliga reparationer, men vi lever och mår bra och är åtskilliga erfarenheter rikare (och förhoppningsvis klokare) och har cirka 300 fantastiska bilder i kameran! Och vi hade en fantastisk tur med vädret uppe på Nordkap!
Inför nästa år vet jag att jag nog bör dubblera reskassan (125 kr för en liten pizza och 89 kr för den minsta hamburgaren, är banne mig inte klokt!) och dessutom ta mer än en veckas semester i sträck.
KÖR FÖRSIKTIGT!
Trots förberedelser och vana vid norska vägar så blev detta vår mest otursförföljda resa hittills.
Det började på det lååånga vägarbetsområdet på E45. Grova stenar och grus klarar vi av genom att sänka farten, gick bara att köra ca 20-25 km/h, men helt utan förvarning dök även ett stort hål i vägbanan upp som inte gick att se i förväg. Resultat - knäckt krängningshämmare och spricka i fälgen.
Efter Arvidsjaur kom skymningen och dimman - och älgen. Trots en hastighet av bara 50 km/h och en snabb undanmanöver, var smällen ett faktum. Älgstackarn bröt ryggen och vi fick högra delen av fronten intryckt. Fick ringa polisen som skickade en jägare att avliva det stackars djuret och själv hade jag två chockade tonåringar i bilen. Slog snabbt i dem varsin stor whisky och sedan fick de prata om olyckan medan de sakta fick tillbaka färgen i ansiktet. Tror jag lyckades rätt väl efter omständigheterna. De sov i alla fall lugnt under natten sedan. Bilen gick trots allt att köra och allt fungerade som det skulle, bara själva plåten som var skadad, så vi beslöt att fortsätta resan eftersom vi längtat och väntat så.
Att motorbromsa i nedförsbackarna är ju som bekant ett måste. Men på väg utför från själva Nordkap började motorn låta extra mycket. Två bultar i avgassystemet hade vibrerat loss så avgaserna passerade bara halva dämparen. Vi lät som ett flygplan från mellankrigstiden. Och inte lyckades jag få tag på rätt bultar heller.
Och på väg mot Hammerfest kom nästa otrevliga ljud, av metall mot metall. Bromsarna på vänster fram var slut, trots att jag bara pumpbromsat och använd motorn som broms. De måste ha varit dåliga redan innan vi åkte, eller ha legat på utan att jag märkt det...
Vid det här laget gick det inte längre att prata i bilen... Men nu var vi på väg hemmåt - 200 mil att köra på mindre än två dagar. Då kom tjockan! Längs E6:an på väg mot Mo i Rana, i kombination med mörker och mängder av renar på vägen - topphastighet 30 km/h. Lyckades dock avverka sträckan Nordkap - Hammerfest - Mo i Rana innan jag fick lov att stanna för natten.
Dagen därpå var det sträckan Mo i Rana till Uppsala som skulle avverkas, i dagsljus. Bortsett från att vi hördes över hela landskapet när vi kom, så gick det bra - ända fram till Hudiksvall. Där exploderade höger framdäck. Detta trots att däcken var i mycket bra skick. En baggis tyckte jag och slet fram reservhjulet... Som hade punktering! Jag hade glömt att byta ut det innan vi åkte. Så nu satt vi vid vägkanten sent en söndagskväll utanför Hudik och visste inte vad vi skulle ta oss till. Resan hade bränt hela reskassan fortare och effektivare än vad jag hade räknat med, så vad tusan skulle vi göra? Sex timmar senare hade min fd svåger anlänt, med ett nytt reservhjul hemifrån min tomt. Han körde 40 mil tur och retur för att ge oss ett reservhjul mitt i natten! Snacka om ängel! Klockan sex på morgonen var vi framme i Uppsala igen och då hade jag varit igång sedan nio på morgonen. Hade väl inte varit så otroligt bråttom om det inte varit för att jag skulle börja jobba 07.30 och min dotter skulle opereras vid samma klockslag... Jag kunde ta ut komptid men hennes operationstid var viktig. Men vi hann!
På den ljusa sidan av resan måste dock nämnas att vägarna var ännu vackrare än jag hade hoppats och flera av bilderna blev otroligt bra. Den största överraskningen var faktiskt den lilla väg 98, som vi tog på vägen från Kirkenes till Nordkap. Vägen i sig var dålig och massor av korta sträckor av vägarbete - men vilken utsikt! Den slog allt annat! Och nästa år tänker jag åka dit igen och stanna där en vecka bara för att fotografera.
Frågan är om min dotter följer med då, för hon satt mest och blundade - höjderna blev lite för mycket för henne =)
Summa summarum: Bilen behöver åtskilliga reparationer, men vi lever och mår bra och är åtskilliga erfarenheter rikare (och förhoppningsvis klokare) och har cirka 300 fantastiska bilder i kameran! Och vi hade en fantastisk tur med vädret uppe på Nordkap!
Inför nästa år vet jag att jag nog bör dubblera reskassan (125 kr för en liten pizza och 89 kr för den minsta hamburgaren, är banne mig inte klokt!) och dessutom ta mer än en veckas semester i sträck.
KÖR FÖRSIKTIGT!
Senast redigerad av en moderator:
