Eftersom det är en debattartikel tar jag mig friheten att kopiera in den här:
Den nya fordonsbeskattningen, det så kallade bonus malus-systemet, innebär att bilar med låga utsläpp av koldioxid (låg bränsleförbrukning) får en låg årlig fordonskatt plus en bonus, medan bilar med relativt höga utsläpp straffas med en malus, beroende på hur högt det specifika utsläppet per kilometer är över en viss brytpunkt. Det här får en del konstiga effekter som man verkligen kan fundera på, inte minst ur miljösynpunkt. Det innebär bland annat att husbilar, som är relativt tunga och därmed har relativt högt specifikt utsläpp (gram per kilometer) får en extremt hög skatt, medan en elhybrid (med kort räckvidd på el) dels får en mycket låg, närmast försumbar, årlig fordonsskatt, dels en bonus på mer än 20 tusen kronor. För någon som står i valet och kvalet mellan att köpa en husbil eller husvagn så visar jag i exemplet nedan att valet faller på en husvagn, men att det paradoxalt nog kan leda till att utsläppen av koldioxid ökar. Det vill säga systemet som är tänkt att minska utsläppen premierar val som leder till ökade utsläpp.
Det nya bonus malus-systemet innebär att en Volvo XC60 Twin Engine (elhybrid med 2-liters bensinmotor) från 2020 får en bonus på drygt 21 000 kronor (engångssubvention) och en årlig fordonsskatt på 360 kronor. Att den får en bonus och så låg årlig skatt är att den beräknas släppa ut endast 54 gram per kilometer (motsvarar cirka 0,2 liter/mil i förbrukning).
En husbil med ”standardmotor” (Fiat 2.3 diesel) släpper ut 290 gram per kilometer enligt den ”körcykel” som gäller från 2020 (WLTP). Det innebär att den ”straffbeskattas” (malus) de tre första åren eftersom utsläppen överstiger 95 gram per kilometer. Den årliga fordonsskatten blir därför 24 270 kronor de tre första åren och 8 468 kronor därefter.
Enligt Volvo kan man köra upp till cirka 5 mil (cirka 3 mil i verkligheten enligt test i Ny Teknik) på el med en XC60 Twin Engine. Bensinmotorn är en 2-liters turbo som enligt nya körcykeln drar cirka 0,84 liter per mil, vilket motsvarar 190 gram koldioxid per kilometer. En semesterresa genom Sverige innebär således att den till största delen kommer att drivas av bensinmotorn. Volvo XC60 är en relativt stor och dyr bil och man kan misstänka att den används till mer än att köra korta sträckor i stan. Förmodligen utgör resor längre än 3–5 mil en betydande andel av bilens totala användning.
Uppenbart är att det blir dyrt att äga en husbil. Inte nog med att den är dyr i inköp, den är dyr att äga. Skatten måste jag betala, oavsett hur många mil jag kör den. Det betyder att givet att jag köpt en husbil så vill jag utnyttja den så mycket det bara går. Kanske väljer jag att köra med den inte bara på semestern, utan även väljer att använda den i vardagen. Det vill säga på grund av den höga fordonsskatten nyttjar jag fordonet mer än vad jag annars skulle ha gjort. Kanske säljer jag till och med min ”vanliga” bil som är betydligt bränslesnålare. Sammantaget kan det innebära att mina utsläpp ökar.
Ytterligare en effekt, som förmodligen är av större vikt, är att man väljer bort husbil till förmån för husvagn. Husvagnar saknar ju motor, vilket betyder att de inte förorsakar några utsläpp! Fordonsskatten för husvagnen blir därför 360 kronor per år (under 2 000 kilo). Jag kan nu alltså välja mellan en husbil med en årlig fordonsskatt på cirka 24 000 kronor, och en Volvo XC60 Twin Engine med en husvagn, med en total årlig fordonsskatt på 720 kronor (360+360). Väljer jag hybriden får jag dessutom en ”bonus” på cirka 21 000 kronor. Om jag finner att husvagnsalternativet är ett närmast fullgott alternativ till husbil så blir valet enkelt. Jag väljer den subventionerade Volvon framför den straffbeskattade husbilen. Förutom bonusen så sparar jag mellan 12 och 24 tusen per år om jag väljer Volvon (beroende på om jag väljer att ”ställa av” husbilen vinterhalvåret).
Hur mycket vinner nu miljön i form av minskade utsläpp av mitt val? Husbilens utsläpp är som sagt cirka 290 gram per kilometer. Hakar jag på en husvagn på Volvon så räcker inte strömmen särskilt långt, i bästa fall en mil eller två, vilket betyder att det är bensinmotorn som får göra jobbet. Kör jag på bensinmotorn och hakar på en normal husvagn får jag räkna med minst 65 procent högre bensinförbrukning, och därmed 65 procent högre utsläpp, det vill säga cirka 314 gram per kilometer. Utsläppen från husvagnsekipaget är alltså 24 gram högre per kilometer än utsläppen från husbilen. Med andra ord innebär systemet med bonus malus att fordonskombinationen med högre utsläpp, bil och husvagn, premieras framför husbilen som har lägre utsläpp. Man kan undra om ett sådant system kan sägas vara ett (kostnads)effektivt klimatpolitiskt styrmedel! Om det är utsläppen från bilar man vill komma åt, skrota då bonus malus och beskatta de faktiska utsläppen när vi använder bilen, det vill säga det fossila bränslet.
Runar Brännlund
professor i nationalekonomi, Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Umeå Universitet