F
F.d. 52943
Guest
Jag antar ett det finns ett antal fd eller aktiva journalister här? Rent statistiskt borde det vara så.
Själv har jag ett problem med mitt förhållande till nyhetsjournalister. Hoppas att någon/några här har gått journalisthögskolan och kan bekräfta eller förneka mina fördomar om vad dom lär ut när det gäller etik i allmänhet och konsekvensneutralitet i synnerhet.
Jag har gått en företagsledarutbildning där vi under en heldag med veckans affärers dåvarande nyhetschef (nu pratar vi om forntiden, men jag har inte sett några tecken på förändring sedan dess...) fick en duvning om vad vi kunde förvänta oss för bemötande från pressen, om vi skulle hamna i en situation som blev interessant för media.
Det han förklarade var, att som journalist kan/ska man aldrig, under några som helst omständigheter, ta någon som helst hänsyn till vilka konsekvenser en publicering kan få.
Det är bara det s.k. allmänintresset som styr om publicering ska ske eller inte. D.v.s om någon i redaktionsledningen anser att många skulle vilja läsa detta (= man kan sälja nyheten) så är det OK att publicera. Det är inte journalisten själv som avgör, utan det gör redaktionsledningen.
Det betyder t.ex. att om jag i en krissituation, skulle försöka förklara bakgrunden till ett problem för någon journalist (som jag ev. fått förtroende för), så känner sig tidningen/tvkanalen/radiokanalen helt fri att publicera, om dom anser att det gagnar tidningens/tvkanalens/radiokanalens kortsiktiga intresse att sälja nyheter.
Det finns inget som heter "i förtroende" eller "off the record" i journalisternas vokabulär. Om någon berättar något "off the record" så innebär det bara att jornalisten (i bästa fall) avstår från att avslöja vem som berättat. Inte att hen känner något hinder att publicera.
Även om journalisten skulle inse att publicering kommer att få tragiska konsekvenser, som till exempel självmord bland berördas anhöriga, så är det bara det heliga s.k. allmänintresset (= möjligheten att sälja nyheten) som avgör om publicering ska ske.
Finns någon här som gått journalisthögskolan, som kan bekräfta eller förneka att konsekvensneutralitet lärs ut som begrepp på jornalisthögskolan och/eller används som etisk riktlinje i journalismens vardag?
Själv har jag ett problem med mitt förhållande till nyhetsjournalister. Hoppas att någon/några här har gått journalisthögskolan och kan bekräfta eller förneka mina fördomar om vad dom lär ut när det gäller etik i allmänhet och konsekvensneutralitet i synnerhet.
Jag har gått en företagsledarutbildning där vi under en heldag med veckans affärers dåvarande nyhetschef (nu pratar vi om forntiden, men jag har inte sett några tecken på förändring sedan dess...) fick en duvning om vad vi kunde förvänta oss för bemötande från pressen, om vi skulle hamna i en situation som blev interessant för media.
Det han förklarade var, att som journalist kan/ska man aldrig, under några som helst omständigheter, ta någon som helst hänsyn till vilka konsekvenser en publicering kan få.
Det är bara det s.k. allmänintresset som styr om publicering ska ske eller inte. D.v.s om någon i redaktionsledningen anser att många skulle vilja läsa detta (= man kan sälja nyheten) så är det OK att publicera. Det är inte journalisten själv som avgör, utan det gör redaktionsledningen.
Det betyder t.ex. att om jag i en krissituation, skulle försöka förklara bakgrunden till ett problem för någon journalist (som jag ev. fått förtroende för), så känner sig tidningen/tvkanalen/radiokanalen helt fri att publicera, om dom anser att det gagnar tidningens/tvkanalens/radiokanalens kortsiktiga intresse att sälja nyheter.
Det finns inget som heter "i förtroende" eller "off the record" i journalisternas vokabulär. Om någon berättar något "off the record" så innebär det bara att jornalisten (i bästa fall) avstår från att avslöja vem som berättat. Inte att hen känner något hinder att publicera.
Även om journalisten skulle inse att publicering kommer att få tragiska konsekvenser, som till exempel självmord bland berördas anhöriga, så är det bara det heliga s.k. allmänintresset (= möjligheten att sälja nyheten) som avgör om publicering ska ske.
Finns någon här som gått journalisthögskolan, som kan bekräfta eller förneka att konsekvensneutralitet lärs ut som begrepp på jornalisthögskolan och/eller används som etisk riktlinje i journalismens vardag?
