Sv: Helfordonsgodkänd
Långt tillbaka i tiden skulle alla fordon registreringsbesiktigas. Detta förfarande var både tidkrävande och dyrbart för de flesta tillverkare, så därför fanns också den så kallade typbesiktningen – d.v.s. tillverkaren visade upp ett ”typfordon”, och sedan kunde alla andra likadana fordon registreras med hjälp av det utfärdade typintyget.
Problemet var, att varje land hade sina egna typningsregler. T.ex. Volvo och Saab var därför tvungna att låta genomföra typbesiktningar i varje land där de ville saluföra sina produkter.
I mitten av 1990-talet infördes därför, inom EU, det så kallade helfordonsgodkännandet för personbilar. Ett sådant godkännande innebär, att personbilen kan registreras inom hela EU med hjälp av ett så kallat CoC-dokument (CoC = Certificate of Conformity – Intyg om Överensstämmelse).
Övergången var ”flytande”: I ett första skede fanns möjlighet att helfordonsgodkänna personbilar, i ett andra skede blev det krav på helfordonsgodkännande för alla nya bilmodeller och i det tredje skedet blev det krav även för ”befintliga” bilmodelller – alltså sådana modeller som presenterats innan helfordonsgodkännande blev krav för alla nya modeller.
På liknande sätt har sedan helfordonsgodkännandet införts för andra fordonskategorier bl.a. husvagnar och husbilar.
Godkännandenumret framgår av registeringsbeviset. (Finns inget godkännandenummer, är fordonet inte helfordonsgodkänt.)
På ett helfordonsgodkänt fordon får, i princip, inga förändringar göras. (Vissa undantag finns.) Om förändringar görs (t.ex. höjning av totalvikten), måste en registeringsbesiktning göras.
