F
F.d. 7492
Guest
Vi sitter här o dividerar ( jag och Hjördis )... GLÖPFRÄS. Smaka på detta underbara ord. Glöpfräs... Låter som någonting man rör ihop i pannan över en öppen eld på kalfjället och det är inte så långt från sanningen. Kommer ni ihåg " I fablernas värld " från sjuttiotalet? Penti varg och ugglan och allesammans... Där fanns en lustig filur - en fisk - som bodde i en pytteliten damm. Han gjorde ingenting och sade heller aldrig någonting förutom just "Glöpfräs" vilket han med jämna mellanrum och helt sammanhangslöst lät undslippa sig via en liten syrebubbla upp mot vattenytan. Detta var hans enda kost och uppenbarligen det enda han förmådde drömma om och längta efter. Glöpfräs. Så minns jag det, men Hjördis påstår att det var någonting som Penti ständigt var på jakt efter - även han i syfte att stoppa i munnen. Detta begärliga glöpfräs. Hur var det egentligen? Kanske har vi båda rätt..? Och vad tusan hette firren?
Felix
" Man är aldrig så nära döden som när man äter..."
Felix
" Man är aldrig så nära döden som när man äter..."
Senast redigerad av en moderator: