F
F.d. 11346
Guest
Det krävs ganska små förändringar av Eurovignette-direktivet för att införa en kilometerskatt. Viktigast är att:
Ett EU-direktiv reglerar att en kilometerskatt på tunga fordon ska vara införd i unionen år 2012, och på lätta fordon år 2014.
Det blir alltså någon form av kilometerskatt oavsett den nuvarande svenska regeringens uppfattningar. Frågan är däremot hur den ska utformas. EU:s regeringar kan nämligen lägga upp skatteteknikaliteterna och skattenivåerna hur de vill, inom vissa parametrar.
Ett svenskt regeringsbeslut om kilometerskatt kan förmodligen förväntas under detta år. Åtminstone enligt Bengt Gustafsson, koordinator för Arena, det nationella projekt i Karlshamn som forskar kring de tekniska lösningarna för hur ett kilometersystem skulle kunna se ut i Sverige.
Enligt artikelförfattarna ovan är kilometerskatten något tämligen okontroversiellt; ett bra ekonomiskt styrmedel för att effektivisera godstransporterna vilket alla politiska partier i riksdagen ställer sig bakom. Anhängarna menar också att kostnaden utslaget på de varor som transporteras blir försvinnande liten, och att skatten kan läggas upp så att det totala skattetrycket inte blir lidande.
Men tvärtemot vad de tycker, är det inte problemfritt. För det första handlar det om inställningen till skatt som politiskt styrmedel. Att vänsterpartierna inte har något emot ytterligare skattepålagor må väl vara hänt. Vi vet deras inställning sedan innan, i synnerhet när det kommer till miljödebatten.
Borgerligheten borde dock akta sig för att hoppa på det tåget. I Sverige är privatpersoners ekonomi redan hårt trängd av det höga skatteuttaget. Oavsett hur regeringen väljer att lägga upp det hela skattetekniskt kommer en ny kilometerskatt att innebära en skattehöjning - såvida man inte sänker exempelvis fordonsskatten eller skatten på drivmedel.
Sedan Göran Hägglunds avbön i höstas vet vi nämligen med säkerhet att skatten på drivmedel inte kommer att sänkas inom de närmaste åren. Än mindre om det blir maktskifte 2010. Inte heller någon annan fordonsrelaterad skatt kommer troligen att sänkas för att ge utrymme åt kilometerskatten. Det blir helt enkelt en ny skattepålaga.
En annan - än större - aspekt är integritetsfrågan. De teknisk harmoniserade lösningar som krävs för att införa systemet inom EU innebär att man på ett eller annat vis måste lokalisera var en förare befinner sig och när. Systemet registrerar var och vilken typ av fordon jag kör. Det skickas en uppgift till operatören som betalar skatt för mig. Räkningen går sedan till mig, som då betalar till operatören.
Alltså måste någon registrera uppgifter om vart du befunnit dig, och när.
De länder som har infört kilometerskatt ute i Europa har ännu inte lyckats lösa detta problem på ett tillfredsställande sätt.
Oförargligt? Knappast. ( Detta läste jag idag..Någon som vet hur en privatbilist drabbas. Tyskland Österrike Schweiz och Tjeckien har genomfört detta men gränsen är väl 12ton. Här nämns det en gräns på 3,5 ton.Senare kommer ju lätta fordon att få kilometerskatt)
- Skatten ska få tas ut på alla vägtyper - inte bara på motorvägar som i nuvarande direktiv.
- Gränsen för vilka fordon som omfattas bör sänkas från 12 till 3,5 ton.
Ett EU-direktiv reglerar att en kilometerskatt på tunga fordon ska vara införd i unionen år 2012, och på lätta fordon år 2014.
Det blir alltså någon form av kilometerskatt oavsett den nuvarande svenska regeringens uppfattningar. Frågan är däremot hur den ska utformas. EU:s regeringar kan nämligen lägga upp skatteteknikaliteterna och skattenivåerna hur de vill, inom vissa parametrar.
Ett svenskt regeringsbeslut om kilometerskatt kan förmodligen förväntas under detta år. Åtminstone enligt Bengt Gustafsson, koordinator för Arena, det nationella projekt i Karlshamn som forskar kring de tekniska lösningarna för hur ett kilometersystem skulle kunna se ut i Sverige.
Enligt artikelförfattarna ovan är kilometerskatten något tämligen okontroversiellt; ett bra ekonomiskt styrmedel för att effektivisera godstransporterna vilket alla politiska partier i riksdagen ställer sig bakom. Anhängarna menar också att kostnaden utslaget på de varor som transporteras blir försvinnande liten, och att skatten kan läggas upp så att det totala skattetrycket inte blir lidande.
Men tvärtemot vad de tycker, är det inte problemfritt. För det första handlar det om inställningen till skatt som politiskt styrmedel. Att vänsterpartierna inte har något emot ytterligare skattepålagor må väl vara hänt. Vi vet deras inställning sedan innan, i synnerhet när det kommer till miljödebatten.
Borgerligheten borde dock akta sig för att hoppa på det tåget. I Sverige är privatpersoners ekonomi redan hårt trängd av det höga skatteuttaget. Oavsett hur regeringen väljer att lägga upp det hela skattetekniskt kommer en ny kilometerskatt att innebära en skattehöjning - såvida man inte sänker exempelvis fordonsskatten eller skatten på drivmedel.
Sedan Göran Hägglunds avbön i höstas vet vi nämligen med säkerhet att skatten på drivmedel inte kommer att sänkas inom de närmaste åren. Än mindre om det blir maktskifte 2010. Inte heller någon annan fordonsrelaterad skatt kommer troligen att sänkas för att ge utrymme åt kilometerskatten. Det blir helt enkelt en ny skattepålaga.
En annan - än större - aspekt är integritetsfrågan. De teknisk harmoniserade lösningar som krävs för att införa systemet inom EU innebär att man på ett eller annat vis måste lokalisera var en förare befinner sig och när. Systemet registrerar var och vilken typ av fordon jag kör. Det skickas en uppgift till operatören som betalar skatt för mig. Räkningen går sedan till mig, som då betalar till operatören.
Alltså måste någon registrera uppgifter om vart du befunnit dig, och när.
De länder som har infört kilometerskatt ute i Europa har ännu inte lyckats lösa detta problem på ett tillfredsställande sätt.
Oförargligt? Knappast. ( Detta läste jag idag..Någon som vet hur en privatbilist drabbas. Tyskland Österrike Schweiz och Tjeckien har genomfört detta men gränsen är väl 12ton. Här nämns det en gräns på 3,5 ton.Senare kommer ju lätta fordon att få kilometerskatt)