Bäckis1843
HBK Medlem
Min mor har haft problem med sin bil sedan i julas.
Den var väldigt svårstartad och gick ojämt.
Jag ville felsöka den men hon tyckte det var onödigt eftersom hon kunde få hjälp att bogsera den till en närbelägen bilverkstad.
Servicekillen utbrast: Men det är klart att den går dåligt du har ju inte bytt olja på fyra år!
(Hon kör väldigt lite så på dessa fyra år har bilen gått ca 600mil, så jag hade sagt att jag skulle byta olja i sommar).
Verkstaden gör efter egen rekommendation en stor service (olja, oljefilter, bränslefilter, luftfilter och stift).
Total kostnad 8 800kr.
Mor (fattig pensionär) höll på att svimma när hon skulle betala.
Hon går ut och ska åka hem men bilen startar inte.
Servicekillen kollar felkod kliar sig i huvudet och säger, nää då vet jag inte vad som är fel.....
Men jag kan transportera bilen åt dig till Mekonomen verkstaden, de kan sina saker.... (Mamma höll på att säga att det verkar ju inte du kunna).
Mekonomen har ju förstås inte tid direkt utan bilen står där någon månad.
Sen ringer de och talar om att det är vevaxellägesgivaren och/eller lambdasonden som är trasiga och måste bytas.
Mor ringer mig och ber att få låna lite pengar för de säger att det kommer kosta ca 6 000kr.
Det får hon för jag är inte sugen på att stå ute i smällkalla vintern och byta de där grejerna.
Som tur är byter de bara vevgivaren först och kollar sedan med datorn när motorn går (sätter inga felsignaler längre).
Nu blir mor sjuk och kan inte hämta bilen på några veckor till och när hon äntligen kommer dit startar inte bilen igen.
Verkstaden ska kolla dagen efter och då startar bilen igen.
Detta scenario upprepar sig sedan igen men vid tredje upprepningen så får de inte igång den på verkstaden heller.
Servicekillen säger nu, rätt självsäker, att han hörde att motorn lät illa när den gick, skramlade mycket i kamkedjan och att den nu hade hoppat ett hack fel för kedjespännaren var så sliten.
Han sa vidare att det inte är någon större vits att skruva isär och byta kedja på en 20år gammal opel, det var bara att skrota bilen.
(Samma servicekille sa för fyra år sedan när mor hade bilen inne på service att den var fruktansvärt rostig under och inte skulle klara besiktningen, varvid hon påtalade detta för mannen på besiktningen som inte alls hade samma uppfattning).
Nu blir mor ledsen och frustrerad när hon kostat på bilen 15 000kr i reparation och service samt nya vinterdäck för säsongen.
Hon ringer mig och gråter en skvätt....
Ber brorsan bogsera hem bilen till mor så jag kan kika på den.
Nu i helgen hade jag äntligen tid.
Vi hade även hittat två bilar på blocket vi skulle åka och kika på, men jag tog skruvandet först.
Tänkte, i min enfald, att det kanske var något så enkelt som en ärgad kontakt.
Släpa fram garage domkrafter och pallbockar, filtar att ligga på o.s.v.
Tänkte att det var bäst att kolla så det fanns ström kvar i batteriet.
Och bilen hoppar igång direkt....
Den går hur jämt och fint som helst, inget knack och defenitivt ingen kedja som hoppat.
Varvar lite några gånger men den går bra.
Men eftersom alla grejer är framme så pallar jag ändå upp bilen fram, startar den, kryper under och ska precis börja rycka i första elkopplingen.
Då stannar den och är helt omöjlig att starta igen.
Sitter där och funderar lite och får plötsligt en tanke...
Men så enkelt kan det väl inte vara...
Eller?
Letar rätt på en reservdunk och åker ner till macken.
Väl åter fylls bilen med 20liter bensin och hissas ner från bockarna.
Jag håller tummar och tår när startmotorn börjar hacka och efter en kort stunds nötande startar bilen.
Visserligen med lysande motorstörningslampa (som senare visar sig larma på vevaxellägesgivaren när jag raderar larmet).
Nu har jag varit ute och kört en timme och bilen går som en klocka.
Det egentliga felet jag hittat var att glödlampan för reserven på tankmätaren var trasig.
Troligen har det även varit lite vatten i tanken då mor envisas med att bara tanka för en hundralapp och aldrig tanka fullt.
Man kan ju tycka att verkstäderna borde kollat bränsletrycket.....
Den var väldigt svårstartad och gick ojämt.
Jag ville felsöka den men hon tyckte det var onödigt eftersom hon kunde få hjälp att bogsera den till en närbelägen bilverkstad.
Servicekillen utbrast: Men det är klart att den går dåligt du har ju inte bytt olja på fyra år!
(Hon kör väldigt lite så på dessa fyra år har bilen gått ca 600mil, så jag hade sagt att jag skulle byta olja i sommar).
Verkstaden gör efter egen rekommendation en stor service (olja, oljefilter, bränslefilter, luftfilter och stift).
Total kostnad 8 800kr.
Mor (fattig pensionär) höll på att svimma när hon skulle betala.
Hon går ut och ska åka hem men bilen startar inte.
Servicekillen kollar felkod kliar sig i huvudet och säger, nää då vet jag inte vad som är fel.....
Men jag kan transportera bilen åt dig till Mekonomen verkstaden, de kan sina saker.... (Mamma höll på att säga att det verkar ju inte du kunna).
Mekonomen har ju förstås inte tid direkt utan bilen står där någon månad.
Sen ringer de och talar om att det är vevaxellägesgivaren och/eller lambdasonden som är trasiga och måste bytas.
Mor ringer mig och ber att få låna lite pengar för de säger att det kommer kosta ca 6 000kr.
Det får hon för jag är inte sugen på att stå ute i smällkalla vintern och byta de där grejerna.
Som tur är byter de bara vevgivaren först och kollar sedan med datorn när motorn går (sätter inga felsignaler längre).
Nu blir mor sjuk och kan inte hämta bilen på några veckor till och när hon äntligen kommer dit startar inte bilen igen.
Verkstaden ska kolla dagen efter och då startar bilen igen.
Detta scenario upprepar sig sedan igen men vid tredje upprepningen så får de inte igång den på verkstaden heller.
Servicekillen säger nu, rätt självsäker, att han hörde att motorn lät illa när den gick, skramlade mycket i kamkedjan och att den nu hade hoppat ett hack fel för kedjespännaren var så sliten.
Han sa vidare att det inte är någon större vits att skruva isär och byta kedja på en 20år gammal opel, det var bara att skrota bilen.
(Samma servicekille sa för fyra år sedan när mor hade bilen inne på service att den var fruktansvärt rostig under och inte skulle klara besiktningen, varvid hon påtalade detta för mannen på besiktningen som inte alls hade samma uppfattning).
Nu blir mor ledsen och frustrerad när hon kostat på bilen 15 000kr i reparation och service samt nya vinterdäck för säsongen.
Hon ringer mig och gråter en skvätt....
Ber brorsan bogsera hem bilen till mor så jag kan kika på den.
Nu i helgen hade jag äntligen tid.
Vi hade även hittat två bilar på blocket vi skulle åka och kika på, men jag tog skruvandet först.
Tänkte, i min enfald, att det kanske var något så enkelt som en ärgad kontakt.
Släpa fram garage domkrafter och pallbockar, filtar att ligga på o.s.v.
Tänkte att det var bäst att kolla så det fanns ström kvar i batteriet.
Och bilen hoppar igång direkt....
Den går hur jämt och fint som helst, inget knack och defenitivt ingen kedja som hoppat.
Varvar lite några gånger men den går bra.
Men eftersom alla grejer är framme så pallar jag ändå upp bilen fram, startar den, kryper under och ska precis börja rycka i första elkopplingen.
Då stannar den och är helt omöjlig att starta igen.
Sitter där och funderar lite och får plötsligt en tanke...
Men så enkelt kan det väl inte vara...
Eller?
Letar rätt på en reservdunk och åker ner till macken.
Väl åter fylls bilen med 20liter bensin och hissas ner från bockarna.
Jag håller tummar och tår när startmotorn börjar hacka och efter en kort stunds nötande startar bilen.
Visserligen med lysande motorstörningslampa (som senare visar sig larma på vevaxellägesgivaren när jag raderar larmet).
Nu har jag varit ute och kört en timme och bilen går som en klocka.
Det egentliga felet jag hittat var att glödlampan för reserven på tankmätaren var trasig.
Troligen har det även varit lite vatten i tanken då mor envisas med att bara tanka för en hundralapp och aldrig tanka fullt.
Man kan ju tycka att verkstäderna borde kollat bränsletrycket.....
