• Husbilsklubbens årsmöte och träff år 2024 kommer att hållas i Karlstad 9-12 Maj.
    Mer information och anmälan finns här: Klicka Här för Årsmötesträff 2024
  • Erbjudande på Husbilsklubben.se

    Blir du ny medlem nu i Husbilsklubben.se betalar du ingen anmälningsavgift utan enbart årsavgift 100 kr.
    Du sparar 150 kr på detta och erbjudandet gäller tills vidare.
    Medlemskapet gäller för kalenderåret 2024.
    Mer information finns här: Hur Registrerar jag mig.
    Du slipper också en massa störande reklam eftersom vi är en HELT reklamfri sida.

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Sv: Amstel på Kreta

Vår väg från Podgorica till Albanien M18/E762 gick via Tuzi runt nordostspetsen av Lake Shkoder.
Tuzzi är en livlig liten stad, många marknader, mycket folk i rörelse och alldeles för många bilar. Vägen är mycket bra men även här, kantas den av oändligt mycket plastskräp och man förbannar plasten eller folket som inte har tillräcklig vett att samla ihop det till återvinning / destruktion. Det drar ner intrycket av en vacker natur, en kultiverat landsbyggd och lagom stora livliga städer / byar.

Vid gränsen är det viktigt att man stannar vid Stopskylten, stänger av motorn, väntar tills en arm kommer fram ur luckan vid själva posten, som vinkar en fram, startar motorn, kör fram till luckan, stänger av motorn och räcker fram de öppnade passen, fordonshandlingar och gröna kortet. Det dröjer ca. 2 minuter sedan stämplas passen, "klick-klack" och alla handlingar kommer tillbaka ur det lilla fönstret. "Goodbye!" Vi startade bilen och ställde oss i kö till nästa postering för att komma in i Albanien. Samma procedur där fast nu fick vi höra "Welcome to Albania!" Ombyggnaden av de åldriga posteringarna och flera långtradare i samma kö medförde att hela proceduren vid gränsen tog nästan en timme. Det går betydligt fortare vid kustgränsstationerna.
Vägen i Albanien till Lake Shkodra Resort är en fröjd, ovanligt mycket polis utefter vägen som kontrollerar hastighet och pappershandlingar. De har aldrig stoppat oss, så snart de ser att vi är en utländsk husbil vinkade de till oss att fortsätta.

Efter en solig dag på Lake Shkodra resort åkte vi genom Shkodra som är en kul upplevelse med all handel som bedrivs på gatorna men vi skulle till Berat och världsarvet som ligger högt upp på en kulle och det kändes fortfarande i vaderna tre dagar senare. Nåväl nu har vi under fyra års tid, sett de flesta stora sevärdheterna och alla världsarv i Albanien. Efter Berat hamnade vi på en stor och mycket bra, familjeägd husbilscamping "Berat Caravan Camping". Modernt sanitär, bra duscher, tvättmaskin t.o.m. strykbräda och mangel finns. Mycket vänliga, trevliga och hjälpsamma ägare.

Flera nya vägar har byggts även till Berat som tidigare år var katastrofalt dåliga. De är numera ofta raka, breda, nyasfalterade men utmanar unga fortkörare. I bland ser vi körskolebilar och vi undrar vad de lär sig där och efter hur många lektioner de får sitt körkort. Efter Montenegro är nog Albanerna nästsämst i den europeiska klassen. Man skall alltid ligga steget före och kunna tänka sig vad medtrafikanterna kan hitta på. Att köra bil här och särskild i städerna befrämjar humorn och skrattmusklerna, det är n.l. ingen ide att reta upp sig och blir förbannat för de tolererar vilken idiotisk trafiköverträdelse som helst och tycker att det är helt normalt. De som har stor modern bil kör oftast fort, alldeles för fort. Trots att poliserna är så många, för de ojämn kamp mot alla trafiksyndare. Ingen annanstans har vi sett så många och stora minnesplatser över trafikomkomna, vackra marmor minnesstenar ofta med bilder och t.o.m. ungdomar i helfigur, står utefter de oftast nya vägar. Smyckade med blommor i överflöd, äkta eller i plast. Det borde vara en avskräckande signal för dödsföraktande Albanska ungdomar men minnesstenarna finns med korta mellanrum och blir bara fler och fler. Arbetslös albansk ungdom har väl inte så mycket annat att göra än att leka och köra fort med sina bilar, jag kan i.a.f. inte förklara det på annat sätt.
Efter Berat bestämde vi oss för att lämna Albanien via Fier - Tepelene - Gjirokastër, över den nästan nya SH4 till Kakavia och Ioannina i Grekland. En fantastisk vacker väg som uppmanar till flera långa pauser.

Hos den grekiska gränspolisen och tullen måste vi lämna bilen och gå fram till ett glasad rum med öppna glasfönster där handlingarna tas emot av två trevliga tjänstemän. Denna kväll strax före mörkret var det lugnt. "Kalispera!" Ropade jag högt. "Kalispera!" svarade båda. Jag gav alla handlingar till den yngre grekiska polisen som gav våra pass till en annan polisman i tjusig fransk uniform, han var från Frontex och höll våra pass mot ljuset och tittade genom det lilla fönstret i passen. "Do you see our lucky stars?" undrade jag leende. Han skrattade brett. "Brand new, fine passports! Though they are different?" - Jag var snabb: "The one with the stars is mine, Dutch, the other one is not as good, Swedish it's my wife's. Alla skrattade. Jag fick handlingarna tillbaka, sedan kom en skäggig grekisk tulltjänsteman som frågade om vi var på semester och hur länge vi skulle stanna i Grekland. "The rest of our remaining lives is just a holiday and this time we stay at least 2 month, we love Greece and the Greek people!" Han flinade "Yes very nice but there's something I know about the Greek people that you don't know!" - What?" Undrade jag försiktigt. Han pekade med fingret på huvudet "There's something wrong in the head!". "Look around you, look at the economics!" Snacket kom igång.
Vi hade riktigt roligt där vid gränsstationen, en helt annan stämning än vid de tidigare gränserna.
Det kändes gott att vara i Grekland igen och vi somnade lyckligt på parkeringsplatsen i Ioannina, nedanför den kraftigaste belysningsstolpen.

Nästa dag, vaknade vi kring åtta av romarnas prat. Det fanns flera romer omkring oss som övernattade i bilar, vi hade redan sett dem igår men de besvärade oss inte annat än att de pratade högt och mycket. Vi behövde ändå en väckarklocka för vi hade bestämd oss att köra den långe jobbiga vägen ner till Messolonghi. Trodde vi ja! Den nya fina motorvägen är nästan helt färdig, några kortare bitar saknas ännu vilket medförde att det var helt gratis för oss, denna gången. Nästan 200 Km på mindre än fyra timmar inkl. lunchrasten och fotopauser. Tidigare år kunde det ta oss en hel dag på mycket dåliga vägar. Dagens körning var rena nöjet. Antagligen blir vägen helt färdig till nästa vår, då vi kan åka från Ioannina till Patras på högklassig motorväg på mindre än fyra timmar. Och om Albanerna kan bli färdiga med sin del och anslutningen SH1 med SH2 och SH4, så kan vi köra Shkodër - Ioannina - Patras på en dag.
Men nu var det söndag den 19 mars, allt var stängt, vi stannade i Messolonghi för att köpa ett internet-simkort hos Cosmote, på mondagmorgon. Vädret var fortfarande fantastikt så vi åkte ut till stranden vid Tourlida för övernattning. Dagen efter åkte vi in till stan, hittade snabbt till Cosmote och fick betala €35 för 5 GigaByte, 4G i 30 dagar. Det var dyrt, dubbelt så dyrt som Wind men nu har vi internet även på ödsliga stränder där Wind inte är lika stabil. Wind fungerar bra men bäst i städer eller tättbebyggda områden, på stranden går det ner till 2G eller inget alls, så i år får det kosta lite extra.
Efter lunch körde vi över Rio-Antiriobron för €13,30. På stranden vid Kastro-Kyllini hittade vi vår plats i solen för att bättra på färgen och dricka en öl, tillsammans med några husbilar från Tyskland. Vi hade bara några få mil till Camping Aginara där vi dagen efter drog in för att göra treveckorstvätten.

Angelika såg på långt håll vilka som var på väg in, hon är glad att se oss igen. På fyra år har vi nu varit där både på ner- och uppvägen, ca. 8 gånger. Vi trivs där men stannade bara två nätter.
Framför oss hade vi en annan lång dagsresa (trodde vi igen). Från Aginara i Glifa till Bozas, Asopos. Från nordvästsidan av Peloponnesos till västsidan av "pekfingret". Tidigare kunde även den resan ta en hel dag. Även här har byggts flera nya vägar, motorvägen A71 har blivit färdigt och flera anslutningsvägar har blivit nyasfalterade. Kostnaden i motorvägsavgift blev €3,10 + €7,20, väl värd sitt pris igen.
Vi åkte alltså från Glifa - Gastrouni - Pyrgos (handlade på Lidl) - Eleya (åt lunch) - Kalo Nero E55 - rel. ny motorväg A7 och helt nya A71 till Sparti - förbi Sparti går en delvis helt ny väg 86 söderut till Skala - Moloai - Asapos till vår favoritplats Bozas.

På Bozas var det svenskt sommarväder, 20 gr C. i skuggan, mycket grönt, många blommor, dofter av örter. En lät sjöbris gjorde det uthärdligt att sitta i solen under tamarisken och njuta av en Amstel. Synd att restaurangen inte har öppnat ännu.
För ett år sedan vid samma tid, var det en liten sjuk, utmattad, utmärglad och uttorkad hundvalp som tog en lott hos oss och vann högsta vinsten, vi lyckades rädda han till livet och ge han en framtid hos en familj som bor i byn inte långt härifrån. Vi hoppades få återse "Bozakos" här på Bozas i helgen.

1711-06.JPG
Poliskontroll i Albanien

1711-07.JPG
Berat Camping

1711-19.JPG
Mera poliskontroll

1711-20.JPG
Persontransport

1711-22.JPG
Nötttransport

1711-24.JPG
Fårtransport

1711-25.JPG
Ali Pasha, albansk härskare under Osmanska riket

1711-26.JPG
Vackra Albania

1711-28.JPG
De stannar vid vägkanten så länge det finns gräs

1711-30.JPG
Den nya motorvägen mot Patras

/Julian
 
Senast ändrad:
F

F.d. 55488

Guest
Sv: Amstel på Kreta

Hej på er, Stina o Julian!

En kort fråga: är ni också drabbade i Gythion av ökensanden från Afrika. Själva befinner vi oss nu i Delphi och det fina sandstoft som finns runt oss överallt kan inte vara hälsosamt.

Vi känner att vi efter frukost imorgon måste fly fenomenet, men vet inte åt vilket håll det ska ske, för att undkomma skiten.

Hälsningar från Fy & Bi :):)
 

SirMcLain

HBK Medlem
Inlägg
6.732
Kommun
Spanien
HBK-Nr
4832
Medlemskap
2026
Sv: Amstel på Kreta

Hej på er, Stina o Julian!

En kort fråga: är ni också drabbade i Gythion av ökensanden från Afrika. Själva befinner vi oss nu i Delphi och det fina sandstoft som finns runt oss överallt kan inte vara hälsosamt.

Vi känner att vi efter frukost imorgon måste fly fenomenet, men vet inte åt vilket håll det ska ske, för att undkomma skiten.

Hälsningar från Fy & Bi :):)

Försvinner snart. Ni hinner inte köra ifrån det.

SKIRON - Dust Forecast Mediterranean - Europe, North Atlantic
 

Vidaliv

HBK Medlem
Inlägg
107
Kommun
Stockholm
HBK-Nr
9925
Medlemskap
2024
Sv: Amstel på Kreta

Hej, i Thessaloniki regnade sanden ner igår, fredag, bilen blev sandprickig i en morgonskur. Hälsar Eva och Beppe från ett varmt och soligt Vårstockholm idag,lördag.
En snabbvända på en vecka till Sthlm med Ryanair. Bilen står inlåst, under tak nära flygplatsen på en marinfirma med fast pris 30€ / månaden. Vi lägger in adressen o koordinater senare.
Tack SirMacLain för vädersidan.
 
Senast ändrad:

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Sv: Amstel på Kreta

Några bonusbilder till föregående text

1712-03.JPG
Tourlida, Mesolonghi

1712-05.JPG
Kastro Killini

1712-07.JPG
Angelika bor nära Aginara Beach Camping

1712-08.JPG
Vila efter tvättjobbet

1712-09.JPG
Aginara Beach Bar

1712-10.JPG
Tvätten torkar fort

1712-12.JPG
Ny bro till helt ny motorväg

1712-14.JPG
Vi tar Sparti

1712-16.JPG
Bozas Beach, Asopos

1712-17.JPG
Vår plats på Bozas
 
Senast ändrad:

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Sv: Amstel på Kreta

För ca. ett år sedan kom en liten sjuk, utmattad, utmärglad och uttorkad hundvalp som "tog den sista lotten" hos oss och han vann högsta vinsten. Vi lyckades rädda stackarn till livet och gav honom en framtid hos en familj som bor i byn inte långt härifrån och som vi fortfarande har kontakt med via epost. Någonstans längre ner i tråden finns denna gråtmilda historia välbeskrivet. Delvis drogs vi till Bozas just för att få återse ”Bozakos” här denna helgen.
Lördagen var den soligaste hittills, 20 C. i skuggan, 30 i solen men bara 18 i havet. Vi blev lätt brända innan vi satte oss i skuggan under markisen. Söndagen var lagom varm med lätt molnighet och på eftermiddagen kom Bozakos med familj och hälsade på oss. Ettåringen hade vuxit till en mycket livlig frisk unghund som inte alls ville känna igen oss och bara var intresserat av att springa runt och leka. Vi fick två stora påsar med apelsiner och citroner av Adriana, George och Milena.
Bozakos170326-1.JPG

Bozakos170326-2.JPG

Bozakos170326-3.JPG

På måndag var det dags att proviantera igen och fylla på LPG. Därefter körde vi till Plytra, endast 2 Km söderom Mpozas (uttalas Bozas) men vi körde via Asopos och då blev det 10 Km. Här stod vi under Platanerna på en stor parkering vid hamnen och stranden, 36.6881,22.8389 En vacker plats med många parkeringsmöjligheter runtomkring, i denna trevliga by med sina vackra stränder. Många vattentappställen finns vid fiskehamnen. Vi är lite förvånade över att vi inte hittade hit tidigare år. Efter lunch följde vi hela kustvägen till Elafonisos och fann flera fina husbilsplatser. Egentligen var det tänkt att vi skulle köra den ombyggda nya vägen mellan Monemvasia och Neapolis som nu verkade vara färdig. Det får bli en annnan gång, den gamla vägen har vi kört flera gånger, en mycket naturskön väg. Kustvägen mellan Bozas och Elafonisos blev istället en ny och positiv upptäckt för oss. Väl i Neapolis stannade vi direkt vid Vatika Bay och köpte biljetter till nästa dag, avgång kl.12.30 till Kythira. Även den biljetten hade blivit dyrare och vi fick betala € 102. Mycket dyrt för 1½ timmes färjeresa. Vi parkerade för natten bredvid basketplanen framför skolan, då fick vi en bra väckarklocka igen. Sedan gick vi på stan och åt läckra Pitas. På natten kom det först lite regn och sedan kraftig vind som ökade till en styv kuling, även på morgonen höll den i sig. Kl.11.30 stod vi på kajen framför färjan Porfyrousa. Inga husbilar, inga lastbilar, två skåpbilar och två personbilar. Mindre än 15 passagerare och en besättning på 8 man. En nästan tom färja hade i den hårda vinden svårt att lätta sina ankare och kasta loss alla förtöjningar men Grekerna är skickliga sjömän. Första delen av färden gick i lä, tätt intill land sedan gick den korta färden tvärs över sundet på en slör till undanvind, utan svårighet och 13.45 seglade hon in i den trygga hamnen Dhiakófti. Här stod vi i lä av berget även för natten. Vinden blev nordlig på natten och ökade igen, vi skakades vakna alldeles för tidigt, ingen trevlig väckarklocka; pratiga romer och tidiga skolbarn är mycket bättre. Vi körde till byn Livadi på, till rederiekontoret för Lane Line. Samma kvinna som förra året, Ioanna, var betydligt lugnare nu än då. Kan också bero på att vår framtoning förra året inte var den bästa då vi såg ut som orosmoln för att beklaga oss över den uteblivna färjan till Kissamos. Denna dag däremot, var vi som två lysande solar. Vi fick en bekräftelse av tider, priser och bokning. Vi hälsade på Irini i bageriet för att sedan köra husbilen till ”vår plats” i Kapsalis hamn. Vinden var fortfarande frisk, temperaturen bara 14 gr, molnigt och restaurang Lemoni hade inte öppnat ännu. Skit också! Men vi skulle hitta en annan restaurang att fira Stina’s födelsedag och vi var ju tillbaka på vår älskvärda grekiska favoritön. Wind 4G Internet med 30Mbit/s. Vi saknade ingenting. Dagen efter sken solen igen!

Tillbaka på "GÅ"
På en vecka har jag beskrivit vår resa, hemifrån till Kythira som i stora drag har varit en repris från förra årets resa som då inte kom längre än hit till Kapsali. Någon kanske tycker att vi hastade lite väl fort men det var just det som var meningen. Fortsättningen av vår Kretaresa börjar alltså här där den slutade förra året. Framför oss ligger nu 4 - 5 veckors äventyr på Kreta innan det vänder hemåt igen.
:bye: Julian
 

Sedvin

HBK Medlem
Inlägg
15
Kommun
Norge
HBK-Nr
11395
Medlemskap
2024
Sv: Amstel på Kreta

Takker for flott beskrivelse så langt, og venter spent på resten. Vi har så smått begynt å planlegge vår tur i september, forhåpentlig Kreta, eller andre deler av Hellas. Vi var på Peloponnes i fjor høst, og det er jo bare helt fantastisk!
Steinar
 

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Sv: Amstel på Kreta

Kapsali

Se Kapsali och sedan dö! Nja, liksom Capri och många andra vackra platser i världen, skall vi inte slå oss till ro och vänta på döden i Kapsali heller. Det finns så mycket mer att se ännu. Men visst har vi blivit förälskade i Kapsali och det kan lika väl gälla för hela Kythira men Kapsali får bli symbolen för vår sinnebild av denna mycket speciella ö som nu efter andra besöket, bekräftar att det är en av de finaste platser vi har varit på med husbilen.
Kythira ligger 10 Km söder om Peloponnesos, en dryg timmes båtfärd från staden Neapoli till den nya hamnen Diakófti på Kythiras ostkust. Enligt den grekiska mytologin är Kythira födelseplatsen för gudinnan Afrodite. Kythira karaktäriseras av renhet, enkelhet, stor mångfald i den unika naturen och det dramatiska landskapet. Den ständigt närvarande stillheten är överväldigande. Här finns inga spår av massturism. Även under turismens högsäsong är det lätt att hitta avskilda stränder. Småbyarnas torg andas ett lugn där du lätt glömmer tiden, njutandes en frappé, öl eller ouzo. Här är rent, inga plastförpackningar eller andra sopor utefter vägarna och inga gatuhundar. Det är lätt att tycka om Kythira med risk att bli förälskad.
På senare år har ön blivit populär hos "hikare". Många är de rutter av oasfalterade vägar, stigar och tracks som leder till övergivna byar och genom imponerande raviner som tillsammans med mångfalden av växter, blommor, örter och vilda getter gör Kythera till ett riktigt gångparadis.
Under årtusenden har vindar från de omgivande haven format den bergrika ön, dess stränder, branta klippor avbrutna av djupa vikar och vackra sandstränder.

Kythira har varit en knutpunkt för handelsrutter till sjöss sedan flera årtusenden. Från början en minoisk koloni, har den vanliga raden av erövrare, barbarer, plundrare och pirater våldfört sig på ön genom tiderna. Fenicierna, Romarna, Bysantiner, Venetianer, Turkar, Ryssar, Fransmän, Engelsmän och Tyskar har alla varit intresserade av att härska över ön för dess strategiska läge, några föredrog att plundra och totalförstöra städerna när de fördrevs av nya härskare, andra massakrerade hela befolkningen (Hayreddin Barbarossa 1537).

Kythira är ca. 15% mindre än Orust men har sammanlagd bara ca. 3200 invånare fördelade över sextiotalet små byar och några större orter. Alla bebodda orter står i förbindelse med varandra genom ett omfattande nätverk av relativt smala vägar, de flesta asfalterade. Växtligheten på ön är så frodig att buskarna ofta växer in på vägarna, gör dem på många ställen ännu smalare och ingen tycks finna det nödvändigt att hålla efter beskärningen. Vägarna kröker sig runt och över de mjuka kullarna, följer bäckar och åar, än på ena än på andra sidan av vattendragen som är många och de har genom tiderna grävt djupa dalgångar och raviner.
Kythira är en bergig ö med ett dussin bergstoppar kring 450 m det högsta berget är 506 m. högt. Många byar och småstäder ligger utefter kusten vid stranden men huvudstaden Pótamos ligger mitt på ön på 450 m. höjd.
Orten Livadi påminner om en lång gata i "Vilda Västen", här finns förutom restauranger och serveringar, de flesta affärer och byn försöker utveckla sig till öns "shoppinggata" med lite mera mondäna butiker.
Öns flygplats heter Alexander S. Onassis Airport även känd som Kithira Island National Airport, som ligger på 300 m. höjd mellan Diakofti och Potamos. Flygplatsen trafikeras av Olympic Air, huvudsakligen till Athen.
Den bofasta befolkningen på dagens Kythira minskar fortfarande emedan sommarboende Athenare ökar men även Holländare, Italienare och Fransmän hittar hit. Som mest bodde det 14500 Kythirianer på ön (1864). Sedan startade den stora emigrationen fram till 1960-talet. Under dryggt hundra år drog nästan hela öns befolkning iväg, främst till Australien men även Amerika, grekiska fastlandet och Tyskland. Kapsali och Agia Pelagia var emigrationshamnarna där de äldre kvarvarande öbor tog farväl av sina yngre nära och kära. Denna stora folkförflyttningen går som en röd tråd genom öns sentida historia. Men många kom tillbaka och många kommer tillbaka än idag på sin årliga semester. Det talas mycket engelska på ön och särskild den typiska australiensiska dialekten hörs ofta. Det sägs att det idag finns 80.000 från ön härstammande Kythirianer i Australien.
Frank van Weerde driver öns turistinformation men även sitt eget företag Pyrgos House som anordnar hiking + boende. Han har mera kunskap om ön än öborna själva och t.o.m. lyckats få ut öborna på söndags hike för att upptäcka alla hemligheter på sin egen ö. Han har även skrivit en mycket intressant bok om Kythira som beskriver befolkningens liv och leverne.
"KYTHIRA Just A Special Island"

Vi hade tur med vädret, mycket sol och 20 C. i skuggan. Två nätter stod vi på kajen i Kapsali. Vi åkte till den australiensiskt talande bagerskan "Irini"i Livadi som kom ihåg oss från förra året. Vattenfallen i Mylopotamos skulle få en ny chans för att se om det fanns någon vatten, i år. Och visst var det mera vatten än förra året men det säger inget om mängden för då var den helt torr. Vi gick hela spåret genom ravinen vilket inte var enkelt, det tog cirka en timme ner och två timmar tillbaka. Men det var så vackert grönt i den sagolika dalgången där en tre timmars symfoni av porlande vatten vägledde oss. Och vilken skönhet av vilda blommor! Många Kythirabor fick söka sin livsnäring utefter vattendraget, var femtionde meter hittar vi förfallna stenhus. Otróligt vackert!
Vår nattparkering hittar vi sedan på stenbryggan i den nordligaste byn med vackra stranden, Plateia Ammos, i lä av en betongvägg. Här på stranden gjorde Stina årets premiärdopp i havet.
Nästa dag nyttjades lunchen i Agia Pelagia för att sedan besöka Potamos där vi står kvar för natten på parkeringen för att gå på marknad nästa dag.
På söndagar är det marknad i Potamos. En marknad där befolkningen saluför sina hemgjorda eller odlade produkter, grönsaker, inlagda oliver, frukt, marmelad, honung, ostar, olja, m.m. allt biologiskt producerat. Marknaden fyller även en stor social funktion, en trevlig mötesdag för befolkingen som kommer hit från hela ön. Hela torget är en enda stor servering där folk träffas och pratar. Vi hade också kul och fick flera nya bekantskaper. Folket här är så vänliga välkomnande och nyfikna. Kommer du någonsin till Kythera, se till att du kommer till Potamos på en söndag! Runt torget står bilarna parkerade hur som helst, på Grekiskt viss och vi fick vänta till efter marknadens slut innan vi kom ut från parkeringen. På vår väg tillbaka till Kapsali fördrev vi ett par timmar med ett besök i den underbara gamla staden Chora (Kythira Chora) och kastellet Castro Chora, en stor borg som ligger högt upp på ett berg ovanför Kapsali. Chora är öns äldsta bebyggelse en fantastiskt vacker senmedeltida stad, helt i vitt, med ett torg där man på en servering, lätt kan drömma sig bort till en lugn tillvaro i det förflyttna. Tillbaka till hamnen i Kapsali på vårt fina ställe eftersom restaurang Limoni, strax runt hörnet, nu har öppnat och vi var hungriga.
Vi stod kvar för natten i Kapsali men det börjar bli dags att åka till Diakofti för att lämna Kythira med färjan "Vitsentzos Kornaros" som dagen efter, på fem nattliga timmar skall segla oss till Kissamos på Kreta. En underbar vecka på Kythira har gett oss många nya intryck att smälta. "Kreta, vi är på gång!"

1713Kapsali11.JPG
Kapsali vår favorit

1713Kapsali01.JPG
Rakt nedanför kyrkan. Kan man stå säkrare?

1713Kapsali02.JPG
Ännu en bild av vår trygga, kära plats

1713Kapsali04.JPG
Vattenfallet vid Mylopotamos

1713Kapsali05.JPG
Djungeln vid Mylopotamos-"track"

1713Kapsali06.JPG
Plateia Ammos, muren på stenpiren gav god lä för en lätt kuling

1713Kapsali10.JPG
Kafét i Potamos

1713Kapsali07.JPG
Frank van Weerde har skrivit en bok om Kythira

1713Kapsali08.JPG
Marknaden i Potamos

1713Kapsali12.JPG
Kastro Chora

/ Julian
 
Senast ändrad:

Marianne & Ranko

HBK Medlem
Inlägg
5.171
Kommun
Göteborg
HBK-Nr
12537
Medlemskap
2025
Sv: Amstel på Kreta

När jag tittar på era fina bilder, känns nästan som om havsdoft med cypress & torr-gräs-blandning flödar genom näsborrar, en doft som sitter i reptilhjärnan och bara väntar på att "laddas om". Det verkar vara betydligt fler åsnor (som transportmedel) i Grekland jämfört med Spanien. Jag undrar däremot hur det ligger till med tjurar & kossor som borde leva betydligt behagligare liv i Grekland?

I have a dream.jpg
 

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Sv: Amstel på Kreta

När jag tittar på era fina bilder, känns nästan som om havsdoft med cypress & torr-gräs-blandning flödar genom näsborrar, en doft som sitter i reptilhjärnan och bara väntar på att "laddas om". Det verkar vara betydligt fler åsnor (som transportmedel) i Grekland jämfört med Spanien. Jag undrar däremot hur det ligger till med tjurar & kossor som borde leva betydligt behagligare liv i Grekland?
Tack M&R. Det är väl knappast någon hemlighet att tjuren i min avatar propagerar mot det som jag ogillar mest av allt, tjurfäktning i Spanien, detta meningslösa plågande till döds, enbart för några människors nöjesfördriv vilket årligen plågar tiotusentals tjurar till döds.
I Grekland hittar vi inte så många åsnor däremot finns det många åsnor i Albanien som ofta lever ett tufft liv. Nötkreatur i Grekland går ofta fria i naturen, ledardjur har frambundna ben för att de inte skall springa för långt. En relativ djurvänlig djurhållning. Får och getter strövar också fritt och har alltid en herde och flera vakthundar. Något som vi borde ta lärdom av i Norden. Katter mår oftast bra och får mat, de gör ju ett bra job mot råttor. Problemet är lösa hundar och kedjade hundar. I Grekland minskar problematiken för varje år, vi märker förbättingarna tydligt. I Albanien går det långsammare. Avarterna finns fortfarande men blir mera sällsynta, jämfört med för fem år sedan.
Men innan vi kritiserar östeuropeerna borde vi titta på vår egen djurhållning i väst. Tjurfäktning, nöt- och grishållning och -transporter, abnorm fjäderfähållning, listan kan bli lång, mycket lång!
Så Ja! Kor, tjurar och grisar lever sannolikt ett bättre liv här. Även fjäderfä behandlas bättre! Men åsnor (Albanien) Nej! Hundar Nej!
Kul att du frågade Ranko! Detta ger förhoppningsvis lite svar på din fråga!
Hälsningar, Julian

PS Eventuella negativa reaktioner och debatter gör vi inte i denna tråd!!! DS
 
Senast ändrad:

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Efter omdaningen av HBK's hemsida med det nya utseende blev mina Greklands trådar nedlusade med BB-textkoder så en del inlägg blev rentav oläsliga. Men med "BoEr" och "Sjöberg" 's välvillige hjälp är det nu uppstädat och läsligt igen. TACK, Bosse och Joakim! :applaus:Ni är klubbens hjältar och räddare i nöden!:bock: Klart att det förpliktar!

"Kreta vi är på gång!"

Det var mina sista ord (om Kreta), den 18 maj 2017, sedan tog det slut med reseberättelsen om våra äventyr på Kreta. Resan fortsatte dock och avslutades lyckligt, det var enbart berättelsen som avstannade. Egentligen fanns det inga andra skäl till det än avsaknad av inspiration, annan prioritering, tidsbrist, eller rentav lättja. Jag har också märkt att vi på resande fot, trivs så bra med tillvaron att tiden inte räcker till att förmedla till omvärlden att vi mår som vi förtjänar. Vi prioriterar och flyttar den tidskrävande dokumentationsuppgiften framför oss.

Flera medlemmar har hört av sig med olika frågeställningar om Grekland och Kreta. Efter bästa förmåga har jag besvarat frågorna enskild. I sinom tid kommer jag kanske att skriva dessa tips i Greklandstråden "Amstel i Grekland". Andra medlemmar har efterlyst en husbilsbok om Grekland på svenska. Jag är fortfarande mycket tveksam till det. Jag finner tillräckligt med reselitteratur, även för husbil, på andra språk. Som jag upplever det är det svenska intresset, att resa med husbil till Grekland, mycket lågt. Visserligen märker jag en liten ökning av antalet svenska husbilar men det är endast marginellt. Utanför högsäsong fortsätter det stora flertalet husbilar att resa till Spanien och Portugal. Under högsäsong ökar antalet svenska husbilar till Grekland något men de har knappast något intresse av en bok, de har hittat sina egna vägar redan.
Jag kan egentligen inte så mycket om Grekland heller men jag kan förmedla det lilla jag kan/vet på Svenska och det är det tyvärr inte fler som gör, i.a.f. inte regelbundet eller i större utsträckning.
Även om jag inte vågar lova att hinna skriva färdigt reseberättelsen i sin helhet, kommer fortsättningen av Kretaäventyret i mitt nästa inlägg. Lite piskat att skriva färdigt är jag väl eftersom planeringen på nästa långresa nästan är färdigt och så mycket vågar jag lova, inget nytt referat innan det gamla har fått ett gott slut.
VH Julian :bye:
 
Senast ändrad:

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
En sista natt på vår favoritplats, på kajen i Kapsali. Dagen efter på eftermiddagen körde vi till Livadi för att proviantera och äta på restaurang, fortsatte till Diakofti på kvällen där vi ställde oss i hamnen och väntade tills Vitsentzos Kornaros behagade komma till kajen någon gång på senkvällen. Vi stegar in på hamnkontoret som öppnade i samma ögonblick som färjan hade lagt till kl.23.00, för att köpa biljetter till Kissamos. Klok av förra årets erfarenhet att V.K. har svårt att hålla tidtabellen, om den kommer överhuvudtaget, köpte vi biljetterna timmen innan avgång kl.01.15.
Färjan från Neapoli till Kythera ("Porfyrousa") kostade 102€ och från Kythera till Kissamos 148€, enkla resor.
V.K. kom från Piraeus och hade många lastbilar och personbilar med sig hit till Kythera så aktiviteten var precis så kaotisk som det brukar vara vid grekiska färjors ankomst och avgång. Sannolikt finns det inget grekiskt ord för turordning, struktur är något som har glömts bort i utbildningen men lugn och vänlighet, det är något medfödd hos Grekerna, det sitter i ryggmärgen. Så i all kaos blir vi efter en timme, upplyste med ljus- och visselsignaler, att vi får köra ombord, vända på insidan och kl. 01.15 kastar vi loss från Diakoftikajen.
Ajöss Kythera, förhoppningsvis återses vi nästa månad om Vitsentzos Kornaros orkar hålla sig flytande så länge.
Fartyget byggdes 1975 i Ålborg, Danmark. Gick i många år som "Pride of Winchester" och "Viking Viscount" i Channel Traffic mellan England och Frankrike-Belgien, sedan 1994 i Grekland för Lane Lines, Piraeus - Kreta (Agia Nicolaos - Sitia) och sista åren på Greklands mest subventionerade linje mellan Piraeus-Kythira-Kissamos (en tur i veckan även Gythio-Kythera) en guldgruva för redaren som försöker hålla igång linjen trots att det slitna fartyget borde tagits ur drift för några år sedan. Jag återkommer längre fram om detta.
Nåväl seglatsen var lugn och kl.07.00 kom vi till kaj i Kissamos. Äntligen har vi kommit till Kreta, ett år försenat men med samma fartyg som förra året var orsaken till att vi inte kom fram. Till V.K.'s fördel måste jag framhålla att besättningen är fantastiskt duktiga sjömän som vet hur man underhåller, men framförallt hur man manövrerar ett fartyg. Det gäller för övrigt de flesta grekiska sjömän som bygger sin skicklighet på anrika, uråldriga traditioner. Denna gång höll V.K i.a.f. tidtabellen. Det var inte många passagerare ombord och en sysslolös besättning ville gärna ha någon att snacka med i kafeterian och för oss är det ett bra sätt att få reda på mycket. Vi hade varit uppe mest hela natten och när vi parkerade tidigt på morgonen i Kissamos hamn var vi i stort behov av sömn och vila. Här i hamnen finns för övrigt en toalettbyggnad (WC på bilden) där man kan tömma både svart och grått och tanka vatten. Det hade vi i.o.f.s. redan gjort i Kapsali men det är bra att hålla reda på så'na viktiga saker.

Vid lunchtid provianterar vi hos INKA Supermarket i Kissamos och börjar fundera på en Camping för vi har inte tvättat på länge. Valet faller på närmaste öppna campingen som heter Mithimna, den öppnade idag särskild för oss. De hade en splitterny tvättmaskin som skulle installeras om en timme. Ja, ja, sade vi, Kreta är väl också Grekland, eller?? Vi parkerade husbilen på en plats vi fick välja själva och testade anläggningens standard. Något åldrigt men rent och snyggt med varma duscher, helt ok! Och så förvånade vi blev när den vänliga ägaren kom inom en timme och talade om att vi fick inviga tvättmaskinen. Vi stannade bara en dag, duschade, tvättade två gånger och den hann torka på sträcket. Dagen efter betalade vi 24€ inkl. el och 2x tvätt och fortsatte resan på f.m. till Chania
:bye: Julian


Kapsali-Kissamos01.JPG
Kapsali, svårt att lämna detta läge!
Kapsali-Kissamos02.JPG

Kapsali-Kissamos03.JPG
Livadi, shoppinggatan
Kapsali-Kissamos04.JPG

Kapsali-Kissamos05.JPG
"Nya" hamnen Diakofti

Kapsali-Kissamos06.JPG
"Porfyrousa" och "Vitsentzos Kornaros" värsta konkurenter, sida vid sida i Diakofti.

Kapsali-Kissamos07.JPG
Vitsentzos Kornaros i Kissamos hamn
Kapsali-Kissamos08.JPG

Kapsali-Kissamos09.jpg
Vid toalettbyggnaden (WC) får vi några timmars vila.
Kapsali-Kissamos10.JPG
Denna sista bild är från Google Streetview.
 
Senast ändrad:

Andrea & Annar

FD HBK Medlem
Inlägg
466
Kommun
Höganäs
HBK-Nr
22720
Medlemskap
2023
Skall bli fint att följa er igen. Det är inte bara en reseskildring, det är underbara berättelser från en som har både humor och fin iakttagelseförmåga. Ser verkligen fram mot er nästa resa, kommer att öppna FB-sidan med nyfikenhet varje kväll. Kan inte resa så ännu, min hustru jobbar för sin pension, men snart kommer vi efter. Med vänlig hälsning annar
 

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Vi körde kustvägen österut genom alla kända turisbyarna, Maleme, Gerani, Platanias (här hittade vi en Lidl), Agia Marina, Agioi Apostoli, till en lämplig parkering i Chania. Härifrån hade vi ett nära läge att promenera runt hela hamnen och hamnpiren, bakom hamnen finns det flera mysiga kvarter i det gamla Chania och även fallfärdiga rivningskåkar där fattigdomen håller hus. Det är inte svårt att tycka om Chania, turistfälla eller inte, det bestämmer man själv! Tyvärr fick vi inte vara med om att se hela Chania dansa på kajen (ta dig tid att se hela filmen, den är i positiv anda!). Efter en halv dag, inkl. restaurang, terrass och ett besök på Sjöfartsmuseum hade vi sett nog av Chania och bestämde oss för att söka nattplats i närheten av Knossos för ett besök tidigt nästa morgon, till Kretas främsta kulturdragplåster. Ju senare man kommer desto längre blir köarna och de kan bli mycket långa. De 130 Km till Heraklion gick fortare än vi trodde och vi hittade genast en bra nattparkering utanför Knossos-trädgården. Gratis, inklusive väckarklockan!
Eftersom vi kom strax innan mörkret föll, visste vi inte att innanför staketet till trädgården bodde ett par dussin påfåglar som hade gått och lagt sig, som alla andra vettige djur gör vid denna tiden. Klockan sex på morgonen, ca. 20m. från husbilen började dom skri'a som bara påfåglar kan och då hade vi ändå tur att vi inte hade ställd oss på den fina platsen i hörnet alldeles bredvid staketet, den vi först hade spanat in. Cheeses!!! Vad gör man mellan sex och nio med skrik i öronen, öronproppar hjälpte endast lite. Men man vänjer sig vid det också, liksom vid kyrkklockor och böneutrop, vi slumrade in igen fram till frukost.
Vi stod i.a.f. först i kön vid inträdet till Knossos. Bilderna får berätta resten, förhoppningsvis beskriver de stället mera positivt än mitt skriftliga omdöme som blev aningen negativ. Jag är inte alls skeptisk till det arkeologiska värdet av Knossos, vaggan till den grekiska och europeiska kulturen, men jag är mycket skeptisk till den fragmentariska rekonstruktionen av delar av "palatset", mitt på utgrävningen. Den borde i så fall utförts på annan plats.

Arthur Evans (1841-1941), brittisk arkeolog. Måhända att han enligt engelskt utsago upptäckte den minoiska kulturen fast även det är starkt ifrågasatt idag. Måhända att det var till stor del hans förtjänst att man gjorde en arkeologisk utgrävning av den minoiska palatsstaden Knossos, ok, han kan väl få äran av det då!
Men idag skulle Grekerna inte släppt in honom på området! "Åk hem och gräv upp stenarna på Stone Henge och lägg några betongbalkar över!", skulle de sannolikt ha sagt.
Han försökte "restaurera" Knossos och "rekonstruera" en del av byggnaderna. I detta rekonstruktionsarbetet använde han mycket modern teknik och moderna material (stålbalkar, armerat betong, betongbalkar, betongblock och betongpelare). Rena rama skändningen! (Ungefär som att ersätta dålig bordläggning på skeppet Vasa med stålplåtar, gjuta betong över kölsvinet och måla över med ekträmotiv för att det skulle se äkta ut!)
Sir Arthur Evans lyckades heller inte tyda de skrivna meddelanden som fanns på platsen.
Visst var det andra tider för hundra år sedan och visst hade Grekerna varken råd eller tillräckligt intresse av att gräva fram sin egen kultur, de var ju fullt upptagna med att slänga ut Turkarna.
I min mening förstörde Evans mycket av Knossos och han framhöll för många tolkningar och antaganden som sanningar.
Som sann engelsk imperialistisk kolonialist, köpte han upp hela området (av Turkarna?) för en billig peng, satte 100 man i arbete att gräva fram den minoiska kulturen och tolkade fyndigheterna efter sitt eget enväldiga godtycke. Typiskt engelskt att förvränga historien där tolkningar och vilda fantasier plötsligt blir sanningar. Evans vårdslösa "restaurationer" i betong omöjliggjorde dessutom framtida utforskningar av flera delar av området. Som jag har uppfattat det var Evans motivation med utgrävningen heller inte i samhällets intresse. Han blev personlig ägare till området, gjorde med sin egendom som han själv behagade och arbetade enbart för att tillfredställa sitt eget privata amatörarkeologiska intresse och bygga upp sin status som framstående arkeolog i England. Han blev adlad för det.

Fast, hos de arkeologiskt icke kunniga turisterna går det tydligen hem, de ser inte kulturskändningen i Kretas största turistfälla. För människor med bristande historiska kunskaper och bristande egen fantasi, fyller Knossos kanske ändå ett stort syfte, att på ett enkelt sätt, åskådliggöra hur det skulle kunnat sett ut i ett palats (om det ens var ett palats?) på den Minoiska tiden. I vilket fall som helst är Knossos tveklöst intresseskapande för det stora turistflödet och för Kretenserna är det en välbehövlig fet kassakossa. Om det var det som var syftet med Evans arbete, då har han lyckats mycket bra!

Jag har besökt många arkeologiska utgrävningar i Grekland. Ingen annanstans har jag sett så mycket förstörelse av kulturarvet som på Knossos. För att råda bot på detta har Kretenserna ett förnämligt Arkeologiskt Museum i Heraklion som är väl värd 5€ p.p. för pensionärer, om man vill få historiska kunskaper utan en massa fria fantasier.
Och för den som inte har möjlighet att åka till Heraklion, finns det hur mycket som helst att läsa och se på internet. Jag skickar med en bra länk som beskriver Knossos och Arthur Evans arkeologiska arbete.

För övrigt tycker jag, att England omgående skall återlämna stöldgodset, Parthenonskulpturerna, "The Elgin Marbles" Ett kulturarv som hör hemma på Parthenon i Athen och inte i British Museum in London.

En intensiv dag med mycket kultur från bronsåldern avslutades med en god natts sömn på strandparkeringen vid Ammoudara, till ljudet av vågorna och utan skriande påfåglar.
I morgon skall vi resa till Sitia och se om vi kan hitta vår gamla kompis Vovvi !

1714-01-Chania-Heraklion.jpg
Chania by day
1714-02-Chania-Heraklion.jpg
Sjöfartsmuseum
1714-03-Chania-Heraklion.jpg

1714-04-Chania-Heraklion.jpg
Väckarklockan
1714-05-Chania-Heraklion.jpg

1714-06-Chania-Heraklion.jpg
"According to Evans"
1714-07-Chania-Heraklion.jpg

1714-08-Chania-Heraklion.jpg

1714-09-Chania-Heraklion.jpg
Visst är dom vackra! 4-5000 år gamla borde de väl inte stå ute? o_O
1714-10-Chania-Heraklion.jpg

1714-11-Chania-Heraklion.jpg

1714-12-Chania-Heraklion.jpg

1714-13-Chania-Heraklion.jpg

1714-14-Chania-Heraklion.jpg
Drottningen framför palatset
1714-15-Chania-Heraklion.jpg

1714-16-Chania-Heraklion.jpg

1714-17-Chania-Heraklion.jpg
"Huvudentrégatan" till Knossos
1714-18-Chania-Heraklion.jpg
Arkeologisk museum Heraklion
1714-19-Chania-Heraklion.jpg
"Vill ha" krukor :)
1714-20-Chania-Heraklion.jpg
 
Senast ändrad:

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
För den som hellre vill stå på camping finns det ca. 12 Km öster om Heraklion en Creta Camping, öppet 1/4-31/10 (det har berättats för mig att den även öppnar under övrig tid, efter tel. avtal) 24€ inkl. el. Liksom camping Methimna ligger den direkt vid stranden.
Vi har inget behov av camping just nu, står lugnt och säkert vid Ammoudara strandParkeringen. Utan påfåglar sover vi länge, solen tränger fram men det är inget badväder ännu så vi får väl fortsätta resan i maklig takt.
Från Heraklion är det ca. 150 Km till Sitia, men det är mer än halva Kretas längd. För det mesta kör vi gamla kustvägen även om det finns betydligt nyare och långa vägavsnitt något inåt landet. Vägen är för det mesta bra, som alla vägar på Kreta där turistbussarna skall fram. Till en början genom flera turistorter som Chersonisou, Malia, Agia Nikolaos, m.fl. men sedan kommer vi till de nordostliga bergen, många gånger uppför och nedför och ovanligt krokigt. Man måste gilla att ratta och växla om man vill komma till Sitia. Väl värt jobbet dock, otroligt vacker natur och fantastiska vyer från bergsvägen utöver havet. Vi stannar på många ställen, både vid stranden och upp i bergen. Flera fina strandparkeringar för övernattning inspekteras och dokumenteras fast de flesta står redan idag, i Park4night, även på Kreta. Platserna på CamperContact är, avseende service, ofta väldokumenterade emedan Park4night har många platser av lite mer enskild karaktär (privata guldkorn) ofta utan service. Vatten finns dock nästan överallt av bra kvalitet vid strandduschen eller småbåtshamnar. Med vår extra-/reserv toalettkassett klarar vi oss max. tio dagar utan tömning, vi tömmer ofta i WC-byggnaden i småhamnarna där ståtoalett är vanlig, lätt att tömma. Gråvatten töms regelbundet på samma plats om det finns möjlighet, annars lämplig grusplan. Någon utbyggd service för husbilar finns alltså inte på Kreta men det finns ett tiotal campingar som kan ha öppet även under lågsäsong. Efter bara några dagar kan vi konstatera att Kreta är ännu mera husbilsvänlig än vad vi för några år sedan tyckte att Evia var. Det känns som vi inte uppmärksammas någonstans och där vi uppmärksammas vill de att vi köper, äter eller dricker något. Möjligheten att parkera fritt är nästan obegränsat. Visst hittar vi en och annan campingförbudsskyllt men vi campar inte någon annanstans än på campingplats. Vi parkerar lagligen, oftast fritt och ensamt men vi känner oss aldrig osäkra eller otrygga. Oftast tar vi kontakt med kringboende eller närmaste Tavernan och vi pratar gärna med polisen om den råkar komma förbi. Innan Sitia finns det ca. 10 Km nybyggd och färdig vägavsnitt med undantag av en 800 m. lång betongviadukt som har stått ofärdig i flera år, antingen ett byggfel eller en jordbävningsskada, inget arbeta har pågått här på länge men den vackra nya vägen ligger där, oanvänd. Grekiskt kapitalförstörelse? Vägen behövs verkligen för den gamla vägen bredvid är i ett bedrövligt skick.
Innan Sitia Airport finns en Lidl där vi provianterar ganska ordentligt. Vi är klyvna vad gäller Lidl, men med de få år vi har kvar att resa som vi gör, måste vi vara pragmatiska, i.a.f. på resande fot. Därmed inte sagt att vi inte försöker gynna de lokala småföretagen. Efter Lidl kör vi runt flygplatsen ner till hamnen och gissa vem som först av alla kommer och springer emot oss där?
WOVVIIIIIIII!!!!!! och Peter förståss men det är främst för att hälsa på Vovvi vi har kört hela vägen till Sitia idag!;)

:bye: Julian

1714Heraklion-Sitia01.JPG
Wovvi känner igen den röda husbilen och kommer som ett skott!

1714Heraklion-Sitia02.JPG
Hej Wovvi! Hur har du det? Har husse varit snäll mot dig?

1714Heraklion-Sitia03.jpg
Creta Camping, nära Heraklion

1714Heraklion-Sitia04.JPG
Vägen österut från Heraklion

1714Heraklion-Sitia05.JPG
Bergsby

1714Heraklion-Sitia06.JPG
Vacker utsikt vid Parkering

1714Heraklion-Sitia07.JPG
Utsikten från lunchrestaurangen
1714Heraklion-Sitia08.JPG

1714Heraklion-Sitia09.JPG
Lilla bukten Tholos Bay. Den skall vi testa framöver. Vilket ställe alltså!!!
1714Heraklion-Sitia10.JPG

1714Heraklion-Sitia11.JPG
Sitia på håll. På kullen till vänster ligger flygfältet

1714Heraklion-Sitia12.JPG
Den icke färdiga viadukten innan Sitia
1714Heraklion-Sitia13.JPG
Någon har antagligen klantat sig eller någon kanske stack med resten av budgetten
1714Heraklion-Sitia14.JPG
Vad vet jag?
1714Heraklion-Sitia15.JPG
10 Km ny väg, kant och klar men vi får inte köra på den!:(
1714Heraklion-Sitia16.JPG

1714Heraklion-Sitia17.JPG

1714Heraklion-Sitia18.JPG
Wovvi är glad att återse oss! Antar att Peter också är glad, han är i.a.f. en glad prick!
1714Heraklion-Sitia19.JPG
Peter och Wovvi hämtar vatten på scootern
 
Senast ändrad:

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Siteía är en hamnstad som ligger på det nordöstra hörnet av Kreta, en trevlig stad med ca. 10.000 invånare, något större än Lysekil. Liten puls "offseason" som ökar betydligt till sommaren men Sitia är långt ifrån så turistiskt som övriga kuststäder på norra Kreta. Utefter hamnpromenaden ligger caféer, nattklubbar och otaliga uteserveringar på en lång rad. Sydost om södra hamnpiren sträcker sig en 2 Km lång sandstrand av hög klass med många strandduschar. Stranden ligger väl skyddat för de stora vågorna av yttre hamnpiren i nord och även här kantas strandpromenaden av många serveringar. För oss är det lätt att trivas i mysiga Sitia och eftersom aprilvädret de senaste dagarna betydligt har förbättrats blir det flera bad vid den vackra stranden under den ständigt närvarande solen.
Sitia Airport fick en ny 2 Km landningsbana 2013 och nya byggnader 2016. Charterbolagen från Skandinavien ligger i startgropen för att komma igång med resor till Sitia våren 2018, så även idyllen Sitia, kommer snart att kommersialiseras för turismen.
Vi parkerar bredvid Peter på en kommunal Parkering med utsikt över hamnen och ett stenkast till Coastguardkontoret, vatten finns att hämta vid utkast i hamnen.
Vi förstår att Peter trivs bra här men han är missnöjd med fisket (jag har i.o.f.s aldrig träffat en nöjd fiskare;)). Medelhavet är, precis som hemma i Nordsjön/Skagerrack, utfiskat, endast med båt långt ut, kan yrkesfiskarna/husbehovsfiskarna hitta något ätbart men det blir mycket dyr fisk vilket märks på restaurangpriserna.
Vi gör flera promenader i och kring Sitia, träffar Peters trevliga umgängeskrets, umgås socialt, äter och dricker gott, solar och badar i havet.
Även Sitia har ett obestämd antal lösgående hundar, därav många inte har något hem. De samlas gärna kring våra husbilar för att söka sällskap, några meter härifrån finns en foderautomat som sköts av en djurskyddsorganisation. Folk är i allmänhet snälla mot hundarna, den största faran är trafiken för folk kör bil och skoter som dårar. Wovvi har i alla fall många kompisar i Sitia och en och annan antagonist som hon skickligt lyckas undvika, klok som hon är.
Efter 4 dagar i Sitia bestämmer vi att vi skall fira Påsk med Peter och damerna Toula och Stavroula nästa vecka men att vi innan dess vill utforska lite av östra Kreta med alla dess vackra stränder.
Vi lämnar Sitia tillfälligt och styr mot en av Kretas mest omtalade stränder, Vai som sägs vara Europas enda naturliga palmstrand, ca 20 Km från Sitia. Vägen följer kusten till Palekastro, till Kouremenos där vi kan tömma grå- & svartvatten och tanka fullt med färskvatten vid toalettbyggnaden. Detta är ett utmärkt ställe att övernatta, liten taverna (där alla känner Peter), gott om plats med belysning och sopcontainrar, Kouremenos hamn. Men dagen är ung, vi skulle till Vái och när vi närmar oss förstår vi vad resebeskrivningarna menade med vilda palmer. Bland fårhjordar och bananodlingar, finns här hela palmskogar! Från parkeringen vid Vái-stranden ser man knappt stranden genom palmerna. Även här går det bra att övernatta men under högsäsong mot betalning. Stranden är inte stor men bedårande vacker och Stina skall självklart bada här, vattnet håller 19 C. Trots att vi är tidiga för säsongen är det fullt med hyrbilar från turisterna. Efter någar timmar på Vái, äter vi lunch i husbilen och drar vidare. På GoogleEarth har jag sett en ännu finare strand, bara några Km längre norrut, där vi tänker övernatta. Den heter Παραλία Ίτανος, Paralia Ítanos eller Ítanosstranden. Ett guldkorn i.a.f. under lågsäsong. Ytterst få turister som tar sig hit och de stannar endast för att ta ett bad eller bilder.
Vi står här helt ensamma under resterande e.m, kväll och natten, tar ett kvälls- och morgondopp i havet. Ensamheten och tystnaden vid solnedgång och -uppgång är sagolik, det här kornet är tyngd av guldet! Runt omkring oss finns palmer och flera delvis utgrävde bosättningar från bronsåldern och senare. Tur att Evans aldrig tog sig hit.
På vägen mellan Vái och Ìtanos hade vi sett ett försäljningsstånd dit vi åkte efter att vi ätit lunch på stranden. En mycket trevlig Kretensare med sin tyska fru sålde bananer, honung, likörer, olivolja, m.m. de talade bra engelska. Dessa små men väldigt goda Kretabananer smakar sötare än vanliga bananer och hade en lätt smak av annan frukt, åt persikohållet. Vi fick oss en lektion i olivolja, banansmaker, honung och likör och vi köpte bananer, honung och honungslikör. Olivoljan var fantastisk men lite väl dyr. Den köper vi i femlitersdunkar hos olivodlaren här på Kreta, kallpressad extra virginolja 10 liter för 50€.
Efter ett långt smakfullt uppehåll hos bananmannen åker vi till hamnen i Kouremenos, tömmer och fyller, ställer oss för natten, njuter av solen och äter en enklare middag på Tavernan.
:bye: Julian
1714Sitia-Vai01.JPG
I Siteía är det
1714Sitia-Vai02.JPG
gott att vila upp sig.
1714Sitia-Vai03.JPG
Stranden har finaste utmärkelserna.
1714Sitia-Vai04.JPG
Blue flag ingår!
1714Sitia-Vai05.JPG
Vägen till Vaí kantas av palmer
1714Sitia-Vai06.JPG
Mera palmer
1714Sitia-Vai07.JPG
Framme vid Paralia Vaí
1714Sitia-Vai08.JPG
Det finns mycket att utforska på östra Kreta
1714Sitia-Vai09.JPG
Stranden från parkeringen
1714Sitia-Vai10.JPG
Visst är här fint!
1714Sitia-Vai11.JPG
Tillräcklig fint för att njuta av solen ...
1714Sitia-Vai12.JPG
och det härliga svalkande vattnet
1714Sitia-Vai13.JPG
Men det finns ännu finare ställen
1714Sitia-Vai14.JPG
Med stranden utanför husbilen
1714Sitia-Vai15.JPG
Ett guldkorn
1714Sitia-Vai16.JPG
med rastplats i skuggan
1714Sitia-Vai17.JPG
Är bananerna goda idag?
1714Sitia-Vai18.JPG
Honungslikören som hon bjöd på, var klart bäst. Fantastiskt trevligt folk!
1714Sitia-Vai19.JPG
Hamnen vid Kouremenos
1714Sitia-Vai20.JPG
Vår övernattnings plats
 
Senast ändrad:

Amstel

HBK Medlem
Inlägg
2.420
Kommun
Orust
HBK-Nr
3309
Medlemskap
2024
Lite söder om hamnen i Kouremenos finns en generös och 1,5 Km lång strand i en svag böjd bukt. Bukten grunnar upp relativt långt ut, åt nordost, så här kan det bli stora vågor. Det är just därför som Kouremenos är välkänd och populär hos wind- och kitesurfare. Här brukar stå många husbilar, skåpbilar och vans som långparkerar bakom stranden. Men tydligen är det inte surfingsäsong idag. När vi parkerar i slutet av stranden vid bron till naturreservatet, står vi helt ensamma med undantag av en liten bil som körs av en Nordman som med sin grekiska hund bor i Agios Nikolaos, vi inviterer ham til en "fika" og snakker om hunder og Kreta.

Tiden gick, vädret var gott så vi stannade kvar, endast 2 Km från där vi stod förra natten. Vi tog en 2,5 Km promenad till Palekastro, åt middag på restaurang och gick tillbaka i mörkret till husbilen för nattvila. Nu kan vi Kouremenos och Palekastro.

Dagen efter åkte vi ca 30 Km upp i "bergen" till Zakros (höjd endast ca.250 m.) och till Kato Zakros som är så grekisk så vi undrar om det kan bli mera grekiskt. På Kalimera.nu har det beskrivits bättre än vad jag klarar av, därför kommer länken till Kato Zakros här.

Vi kom, såg och . . . . .föll pladask! Mysigt värre och mycket trevliga restauranger med mycket god mat och gratis nattparkering för husbilar som besöker Taverna Akrogiali. Inget tvång att äta, går lika bra med en öl, kaffe eller selleri. Lika bra som en badstrand utanför husbilsdörren kan det som omväxling vara med en taverna. Visserligen hade vi kunnat parkera vid stranden men inte mycket går upp mot en genuin grekisk taverna med trivsam personal/ägare, Nikos som är en mycket hjärtlig människa.

Även i Zakros finns utgrävningar av ett palats från Minoiska tiden. En brittisk kompis till Evans var behjälpsam med utgrävningarna där, men turligt nog hanns inte förstöra något innan grekerna själva tog vid. Ruin? Ja, men original! Har man läggning för gamla stenar kan man leva ut sig här. Vi själva föredrog att skynda oss till tavernan. Ett klokt val att parkera husbilen vid Taverna Akrogialis parkering för jag har endast ett mycket svagt minne av att vi hittade tillbaka i mörkret.

En annan stor begivenhet många sysslar med här i Kato Zakros är att vandra i dödens dal! Jodå! Men vi kände oss inte riktigt färdiga för det ännu, måste genomleva Påsken i Sitiea först, som vi har lovat våra vänner där.
Lite oroliga är vi dock för Kato Zakros, hit kommer busslast med charterturister när säsongen startar och då lockar oss, Kato Zakros, lika mycket som köarna vid Knossos.
/Julian

1715Kouremenos-KatoZakros01.JPG
Nattpark. vid Kouremenos Beach
1715Kouremenos-KatoZakros03.JPG

1715Kouremenos-KatoZakros04.JPG

1715Kouremenos-KatoZakros05.JPG

1715Kouremenos-KatoZakros06.JPG
En grekisk idyll
1715Kouremenos-KatoZakros07.JPG

1715Kouremenos-KatoZakros08.JPG
Busshållplatsens vändficka, som tillfällig park.
1715Kouremenos-KatoZakros09.JPG
Camperpark for free
1715Kouremenos-KatoZakros10.JPG
Turismen tar snart över idyllen
1715Kouremenos-KatoZakros11.JPG
Grekiskt värre.
1715Kouremenos-KatoZakros12.JPG

1715Kouremenos-KatoZakros13.JPG
Genuint grekiskt, trevligt, vänligt med god mat och dryck.
1715Kouremenos-KatoZakros14.JPG
En och annan bild på dessa fantastiska grekiska krukor kan inte utebli.
 

Bilagor

  • 1715Kouremenos-KatoZakros02.JPG
    1715Kouremenos-KatoZakros02.JPG
    639,2 KB · Visningar: 19
Senast ändrad:
Toppen