Skramlans öländska resa
Skramlan är en Vw LT31 från 1978, bensindriven f d skolbuss som någon gång under årens gång blivit omarrangerad till campingbil. Efter att under ett antal år ha tillbringat all ledig tid på sjön eller i skogen kände jag i augusti 2008 att det var dag att testa bilcamping. Skramlan har generös dinette som görs om till dubbelbädd, gasolspis, kylskåp för gasol/12 V/230 V, en liten garderob, en porta potti (men tyvärr inte avskilt toalettutrymme), vattendunk och diskbänk. Plus 4 hjul, en ratt och en häftig motor som mullrar skönt. Om det beror på att Skramlan varit skolbuss eller inte vet jag inte men marschfarten ligger runt 70-74 km/tim men behagligast för öronen är max 60.
Det är som sagt ett experiment, ingen idé att lägga stora pengar om man inte trivs med bilcampande. Och några kortare turer har det blivit, max 3 dgr med 2 övernattningar i taget m h t katterna Mia och Busen (eg Mirre) som inte får vara ute på nätterna eftersom vi bor mitt i räv- och grävlingland. 3 dgr 2 nätter har vi testat att de utan att få märkbara psykiska problem pallar att vara instängda i huset med varandra och 4 kattlådor 6 vattenskålar 6 torrfodertallrikar och 4 tallrikar med mjukismat plus ett oräkneligt antal leksaker typ tomma toarullar, bollar och konstgjorda möss. Klart de tycker bättre om att få gå ut och in och ta riktiga möss men det funkar. Men nu ville jag till Öland! Så i samband med ILCO Östergötlands resa till Helsingborg bokade jag in katterna på kattpensionat 11 mil hemifrån men med stor golvtilltakbur och egen uteplats för var och en. Så först ILCO-resan med bl a besök på en Coloplast-fabrik 1-3/6 och sedan Skramlans öländska resa 5-12/6!
Vi hade i god tid skaffat Vägverkets rastplatskarta 2009 (gratis) och kollade den efter rastplatser med toalett. Fungerade väldigt bra och de flesta rastplatserna på fastlandet hade t o m varmvatten eller ljummet vatten. På Öland fanns det inte tillgång till vatten på rastplatstoaletterna men en stomist fixar lätt att ha med sig en liten flaska med vatten, eller hur.
Vi började med en sväng upp till Närke för att kunna åka på Vätterns västra sida, besökte Stjärnsunds slott, tittade in i Forsvik men tyvärr ett par dagar efter sjösättningen av hjulångaren för det enda som var öppet i Forsvik (Arns fotspår ni vet) var bruksmuséet och inget ont om det, tvärtom, men mer var det inte. Ingen mat. En kiosk. Övernattade på en rastplats vid Grevbäck, helt OK. Lyckades trassla in oss (hmpf, gps!) på en mycket liten väg efter Jönköping, från Barnarp till Rogersberg men anlände ändå framåt kvällen till Öland via bron. Efter ett snabbt besök på Färjestadens köpcenter kom vi till Eriksöre rastplats vid landborgskanten. Övernattade där, stilla och lugnt, toa men inget vatten. Dagen därpå, efter morgontoalett och frukost, tankade och handlade vi i Mörbylånga, sedan vidare ner till Ottenby och Ölands södra udde.Långe Jan har 197 trappsteg. Det kändes i benen! Men utsikten är fin. Och där fanns toa med vatten vid Naturum. Därefter for vi till Eketorps borg, med toa utan vatten, och därifrån till Möckelmossen på Stora Alvaret, stannade över natt, toa utan vatten men lugnt och skönt över natt. Efter några timmars strövande på Alvaret – såg massor av röda Adam och Eva men ingen gulvit så då var det nog inte Adam och Eva??? – drog vi vidare till Ismantorps 400-talsborg på Mittskogslandet. Spännande! Sanslöst vacker omgivning med mängder av fyra sorters orkidéer, bl a nattviol som de hade satt påsar på för att hindra nattflyn att pollinera dem, en studie av Uppsala universitet. Och en toa utan vatten och en mycket lugn natt med jublande fågelsång på kvällen och morgonen. På fredagen styrde vi kosan norrut till bl a Sandby och vände sedan söderut igen, kände att vi ville tillbaka över bron före lördag, stannade till vid Källa gamla kyrka från 1100-talet, väl värd ett besök, och där fanns toa utan vatten. Vid Källa gamla kyrka kom också fem skinande blanka Corvette, förklaringen fick vi på nervägen, Club Corvette hade träff i Borgholm 12-14/6 och vi mötte också ett par dussin Corvette på vägen ner mot bron. Tankade i Timmernabben, åt gott och mycket på en pizzeria där, övernattade på Emåns rastplats, toa med ljummet vatten och vacker omgivning, totalt ostört trots närheten till E22 – bortsett från en buss med körsångare som gjorde ett stopp för intagande av mat och dryck och som sjöng väldigt vackert någon timme. På lördagen stannade vi till i Påskallavik och besökte Källbergsgården, hoppas jag inte säger fel, Käll börjar det på i alla fall. Nakna damer och andra skulpturer. Väl värt en titt! Fortsatte hemåt/uppåt.Hämtade katterna hos Ylva Lindgren på Åsvikelandets kattpensionat. Stor konsert nästan ända hem. Vid hastigheter över 60 sjöng stora svarta Busen Jag mår illa, jag mår illa och lilla väna Mian sjöng Set me free och försökte öppna kattburen. Annars brukar de foga sig efter några mil men icke i Skramlan. Väl hemma blev allt underbart, både för människor och djur. Borta bra men hemma bäst!
Glad Sommar!
Agneta W
Skramlan är en Vw LT31 från 1978, bensindriven f d skolbuss som någon gång under årens gång blivit omarrangerad till campingbil. Efter att under ett antal år ha tillbringat all ledig tid på sjön eller i skogen kände jag i augusti 2008 att det var dag att testa bilcamping. Skramlan har generös dinette som görs om till dubbelbädd, gasolspis, kylskåp för gasol/12 V/230 V, en liten garderob, en porta potti (men tyvärr inte avskilt toalettutrymme), vattendunk och diskbänk. Plus 4 hjul, en ratt och en häftig motor som mullrar skönt. Om det beror på att Skramlan varit skolbuss eller inte vet jag inte men marschfarten ligger runt 70-74 km/tim men behagligast för öronen är max 60.
Det är som sagt ett experiment, ingen idé att lägga stora pengar om man inte trivs med bilcampande. Och några kortare turer har det blivit, max 3 dgr med 2 övernattningar i taget m h t katterna Mia och Busen (eg Mirre) som inte får vara ute på nätterna eftersom vi bor mitt i räv- och grävlingland. 3 dgr 2 nätter har vi testat att de utan att få märkbara psykiska problem pallar att vara instängda i huset med varandra och 4 kattlådor 6 vattenskålar 6 torrfodertallrikar och 4 tallrikar med mjukismat plus ett oräkneligt antal leksaker typ tomma toarullar, bollar och konstgjorda möss. Klart de tycker bättre om att få gå ut och in och ta riktiga möss men det funkar. Men nu ville jag till Öland! Så i samband med ILCO Östergötlands resa till Helsingborg bokade jag in katterna på kattpensionat 11 mil hemifrån men med stor golvtilltakbur och egen uteplats för var och en. Så först ILCO-resan med bl a besök på en Coloplast-fabrik 1-3/6 och sedan Skramlans öländska resa 5-12/6!
Vi hade i god tid skaffat Vägverkets rastplatskarta 2009 (gratis) och kollade den efter rastplatser med toalett. Fungerade väldigt bra och de flesta rastplatserna på fastlandet hade t o m varmvatten eller ljummet vatten. På Öland fanns det inte tillgång till vatten på rastplatstoaletterna men en stomist fixar lätt att ha med sig en liten flaska med vatten, eller hur.
Vi började med en sväng upp till Närke för att kunna åka på Vätterns västra sida, besökte Stjärnsunds slott, tittade in i Forsvik men tyvärr ett par dagar efter sjösättningen av hjulångaren för det enda som var öppet i Forsvik (Arns fotspår ni vet) var bruksmuséet och inget ont om det, tvärtom, men mer var det inte. Ingen mat. En kiosk. Övernattade på en rastplats vid Grevbäck, helt OK. Lyckades trassla in oss (hmpf, gps!) på en mycket liten väg efter Jönköping, från Barnarp till Rogersberg men anlände ändå framåt kvällen till Öland via bron. Efter ett snabbt besök på Färjestadens köpcenter kom vi till Eriksöre rastplats vid landborgskanten. Övernattade där, stilla och lugnt, toa men inget vatten. Dagen därpå, efter morgontoalett och frukost, tankade och handlade vi i Mörbylånga, sedan vidare ner till Ottenby och Ölands södra udde.Långe Jan har 197 trappsteg. Det kändes i benen! Men utsikten är fin. Och där fanns toa med vatten vid Naturum. Därefter for vi till Eketorps borg, med toa utan vatten, och därifrån till Möckelmossen på Stora Alvaret, stannade över natt, toa utan vatten men lugnt och skönt över natt. Efter några timmars strövande på Alvaret – såg massor av röda Adam och Eva men ingen gulvit så då var det nog inte Adam och Eva??? – drog vi vidare till Ismantorps 400-talsborg på Mittskogslandet. Spännande! Sanslöst vacker omgivning med mängder av fyra sorters orkidéer, bl a nattviol som de hade satt påsar på för att hindra nattflyn att pollinera dem, en studie av Uppsala universitet. Och en toa utan vatten och en mycket lugn natt med jublande fågelsång på kvällen och morgonen. På fredagen styrde vi kosan norrut till bl a Sandby och vände sedan söderut igen, kände att vi ville tillbaka över bron före lördag, stannade till vid Källa gamla kyrka från 1100-talet, väl värd ett besök, och där fanns toa utan vatten. Vid Källa gamla kyrka kom också fem skinande blanka Corvette, förklaringen fick vi på nervägen, Club Corvette hade träff i Borgholm 12-14/6 och vi mötte också ett par dussin Corvette på vägen ner mot bron. Tankade i Timmernabben, åt gott och mycket på en pizzeria där, övernattade på Emåns rastplats, toa med ljummet vatten och vacker omgivning, totalt ostört trots närheten till E22 – bortsett från en buss med körsångare som gjorde ett stopp för intagande av mat och dryck och som sjöng väldigt vackert någon timme. På lördagen stannade vi till i Påskallavik och besökte Källbergsgården, hoppas jag inte säger fel, Käll börjar det på i alla fall. Nakna damer och andra skulpturer. Väl värt en titt! Fortsatte hemåt/uppåt.Hämtade katterna hos Ylva Lindgren på Åsvikelandets kattpensionat. Stor konsert nästan ända hem. Vid hastigheter över 60 sjöng stora svarta Busen Jag mår illa, jag mår illa och lilla väna Mian sjöng Set me free och försökte öppna kattburen. Annars brukar de foga sig efter några mil men icke i Skramlan. Väl hemma blev allt underbart, både för människor och djur. Borta bra men hemma bäst!
Glad Sommar!
Agneta W
