Hej och hå,
visst kom vi till Fornåsa, en dag senare pga mellankommande omständigheter här hemma, men fredag f m bar det av och faktiskt fann vi mormorsfars grav kvar på kyrkogården vid Fornåsa kyrka. Han dog 1905, endast 31 år gammal. Träffade ett par supertrevliga damer vid kyrkogårdsgrindarna, gissar mor och dotter för vi glömde fråga pga
det intensiva informationsutbytet, den äldre av damerna var född och uppvuxen just här ute i Jonsbergs församling, Vikbolandet. Världen är liten. Nattade gjorde vi på Kungs Norrbys norra rastplats, vid Motala Ström och där Göta Kanal korsar väg 34, starkt vägljud och starkt ljus från de som passerade under kvällen, handikapptoan med varmvatten hade lömskt lås som man måste trycka till ordentligt. Dagen därpå, lördag, gästade vi ett par vänner i Motala, de hade en väldigt mysig atriumgård som de själva kallade fängelsegården, smaken är olika, och sedan tillbringade vi tre alltför korta timmar på Motala Motormuseum, sannerligen har mycket hänt där sedan vi var där för dryga tjugo år sedan. Åk dit om ni är i närheten! Våra tre timmar bestämdes av att det var 3 tim parkering på något slags torg? utanför. I avsaknad av bättre planer återvände vi för natten till Kungs Norrby men till den södra rastplatsen, mycket bättre! Inte mycket vägljud, inte störningar av billjus, varmare vatten på toa och bättre lås. Vi hade sällskap över natten av en skåpbil med en liten familj, på norra sidan såg vi en husbil med alkov men när vi stod på norra var i ensamma, villket jag förstår. Sov inte mycket den natten. Undrar just vad skillnaden är, förstås vägsträckningen som gör att billjusen stör mer på norra sidan, men kanske också att det finns en något avskärmande vall och trädskärm på södra sidan? Hur som helst, söndag blev det återtåg mot hemorten och katterna med ett turistiskt uppehåll vid Stjärnorps slottsruin. Tja.
Och nu blir det kallare så om jag kommer till Glimåkra vävdagar i slutet av oktober är väl tveksamt, i vart fall för Skramlans del.
Ha det!
Agneta W
visst kom vi till Fornåsa, en dag senare pga mellankommande omständigheter här hemma, men fredag f m bar det av och faktiskt fann vi mormorsfars grav kvar på kyrkogården vid Fornåsa kyrka. Han dog 1905, endast 31 år gammal. Träffade ett par supertrevliga damer vid kyrkogårdsgrindarna, gissar mor och dotter för vi glömde fråga pga
det intensiva informationsutbytet, den äldre av damerna var född och uppvuxen just här ute i Jonsbergs församling, Vikbolandet. Världen är liten. Nattade gjorde vi på Kungs Norrbys norra rastplats, vid Motala Ström och där Göta Kanal korsar väg 34, starkt vägljud och starkt ljus från de som passerade under kvällen, handikapptoan med varmvatten hade lömskt lås som man måste trycka till ordentligt. Dagen därpå, lördag, gästade vi ett par vänner i Motala, de hade en väldigt mysig atriumgård som de själva kallade fängelsegården, smaken är olika, och sedan tillbringade vi tre alltför korta timmar på Motala Motormuseum, sannerligen har mycket hänt där sedan vi var där för dryga tjugo år sedan. Åk dit om ni är i närheten! Våra tre timmar bestämdes av att det var 3 tim parkering på något slags torg? utanför. I avsaknad av bättre planer återvände vi för natten till Kungs Norrby men till den södra rastplatsen, mycket bättre! Inte mycket vägljud, inte störningar av billjus, varmare vatten på toa och bättre lås. Vi hade sällskap över natten av en skåpbil med en liten familj, på norra sidan såg vi en husbil med alkov men när vi stod på norra var i ensamma, villket jag förstår. Sov inte mycket den natten. Undrar just vad skillnaden är, förstås vägsträckningen som gör att billjusen stör mer på norra sidan, men kanske också att det finns en något avskärmande vall och trädskärm på södra sidan? Hur som helst, söndag blev det återtåg mot hemorten och katterna med ett turistiskt uppehåll vid Stjärnorps slottsruin. Tja.
Och nu blir det kallare så om jag kommer till Glimåkra vävdagar i slutet av oktober är väl tveksamt, i vart fall för Skramlans del.
Ha det!
Agneta W
