Ja nu sitter jag här och ser klockan släpa sig fram orolig och nervös. Jag skjutsade in min Rolf till Linköpings lasarett kl.7 i morse han åkte upp till op.kl:8 och ännu har jag inte fått telefon samtalet jag väntar på, att allt gått bra.
Jag har tappat gnistan lite både när det gäller blog och chat men hoppas att den kommer tillbaka snart. Saknar ju alla goa HBK vänner och är så tacksam för allt stöd jag fått från er. Ingen nämnd och ingen glömd. Ni vet nog själva vilka ni är. Nu ringde min yngsta dotter och tar med mej för att köpa plantor till trädgården, då går ju tiden snabbare och mobilen har
jag koll på. Ta det försiktigt ni som ska ut på vägarna det är bättre att komma fram lite sent än inte alls.
Ha det gott !!!!
Gunilla (kanske går jag ut på chatten ikväll om jag orkar)
