Sv: Husbilskalles resa
Long time no see...
Har varit lite dålig på uppdatering. Jag kom iallafall hem till ranchen och min fästmö igen, levande men frusen....
Fortsätter här reseberättelsen:
Ludde åkte till Island för att i första hand fotografera norrsken. Men man ska också ha en gnutta tur för att få det.
Och vi hade mer än tur...prognosen för norrsken spåddes till en tvåa på en tiogradig skala. Tio är i princip omöjligt att uppleva. Nio kanske man kan uppleva vid polerna. Island har aldrig haft mer än fem-sex.
Den här kvällen blev det rekord, man bedömde att det hade varit ca sju.
Och just den hör kvällen var vi på rätt plats vid rätt tillfälle. Det ska ju vara fler faktorer som ska stämma. Klart väder är en förutsättning.
Som tur var så började molnen dra in runt midnatt. Alltså tur för mig och Egon...
Då hade vi också stått ute i mörkret och kylan i mer än sex timmar....så Egon och jag ville tillbaka till rummet, komma in i värmen, få lite mat och sen krypa ner i sängen....
Nästa kväll var det samma plåga...stå stilla ute i mörkret vid ett stativ och glo på himlen....tur att jag och Egon kunde sitta i bilen och värma oss ibland, den var på lite närmare håll den här kvällen. Men nu var det mer nomalt med norrsken.
Jaja, lite fint är det ju. En annan fotografs pannlampa syns i bilden. När man tittade på bilderna i efterhand så såg man hur många fotografer det var där ute i terrängen
Suck...aldrig får man vila....efter några timmars sömna ska vi vara på plats ute när det första gryningsljuset kommer. Så vi missar återigen frukosten........Ludde har inte fattat vad Bed and Breakfast betyder....
Ludde i action....
Vi skulle ta en liten åktur till nåt annat ställe. Bra tänkte jag, ätligen nåt nytt! Och vart åker vi...jo till ännu mera is!!!!
Svinafellsjökul....ja den var ju blå och fin, men det ser farligt ut att vara här, tror jag ska kolla vad det står på skylten...
Hoppsan....DANGER....hmmm.....
Och här ville dom ha en bild på mig.......plötsligt hördes flera kraftiga smällar, och en stor sten kom farandes över våra huvuden från fjällväggen ovanför. När solen står på fjällsidan, så smälter det som frostsprängst och då kan stora stenar bara lossna och rasa ner. NU VILL JAG INTE VARA HÄR MER!!!
Long time no see...
Har varit lite dålig på uppdatering. Jag kom iallafall hem till ranchen och min fästmö igen, levande men frusen....
Fortsätter här reseberättelsen:
Ludde åkte till Island för att i första hand fotografera norrsken. Men man ska också ha en gnutta tur för att få det.
Och vi hade mer än tur...prognosen för norrsken spåddes till en tvåa på en tiogradig skala. Tio är i princip omöjligt att uppleva. Nio kanske man kan uppleva vid polerna. Island har aldrig haft mer än fem-sex.
Den här kvällen blev det rekord, man bedömde att det hade varit ca sju.
Och just den hör kvällen var vi på rätt plats vid rätt tillfälle. Det ska ju vara fler faktorer som ska stämma. Klart väder är en förutsättning.
Som tur var så började molnen dra in runt midnatt. Alltså tur för mig och Egon...
Då hade vi också stått ute i mörkret och kylan i mer än sex timmar....så Egon och jag ville tillbaka till rummet, komma in i värmen, få lite mat och sen krypa ner i sängen....Nästa kväll var det samma plåga...stå stilla ute i mörkret vid ett stativ och glo på himlen....tur att jag och Egon kunde sitta i bilen och värma oss ibland, den var på lite närmare håll den här kvällen. Men nu var det mer nomalt med norrsken.
Jaja, lite fint är det ju. En annan fotografs pannlampa syns i bilden. När man tittade på bilderna i efterhand så såg man hur många fotografer det var där ute i terrängen
Suck...aldrig får man vila....efter några timmars sömna ska vi vara på plats ute när det första gryningsljuset kommer. Så vi missar återigen frukosten....
....Ludde har inte fattat vad Bed and Breakfast betyder....Ludde i action....
Vi skulle ta en liten åktur till nåt annat ställe. Bra tänkte jag, ätligen nåt nytt! Och vart åker vi...jo till ännu mera is!!!!
Svinafellsjökul....ja den var ju blå och fin, men det ser farligt ut att vara här, tror jag ska kolla vad det står på skylten...
Hoppsan....DANGER....hmmm.....
Och här ville dom ha en bild på mig....
...plötsligt hördes flera kraftiga smällar, och en stor sten kom farandes över våra huvuden från fjällväggen ovanför. När solen står på fjällsidan, så smälter det som frostsprängst och då kan stora stenar bara lossna och rasa ner. NU VILL JAG INTE VARA HÄR MER!!!
