Sv: Husbilskalles resa
Hej igen! Här kommer lite mer bilder från Santa Pola.
Klockan 16:00 Säger gubbarna att de skall titta om det kommit någon post i receptionen.
Sanningen är att de slinker in i baren för en öl. Men det har fruarna inte kommit på ännu, så säg inget!
Juan Manuel blev så glad att se mig igen att jag fick en stor kram. Trevlig kille det där.
Sven-Åke köpte mig ett glas rödvin som jag bestämt tackade nej till med gårdagens fest i färskt minne. Återställare är inget för mig.
Sven-Åke tyckte att jag skulle ha en stor blöt kyss av en galen engelsman. Tvi vale!! Aldrig mer!
Och så var det samkväm igen med några HBK:are. Där fick jag en alldeles egen flaska Statesman, vilket jag till en början tyckte var väldigt generöst.
Men sedan kom jag på att det var ingen annan som ville ha den. Jerry hade köpt den för att bjuda på. Det går liksom inte åt så mycket då sa han. Smålänning där!
Ove, vår egen Teddi hade solglasögonen på sig hela kvällen så han tog fel på mig och sin näsduk innan en rådig person stoppade honom innan det var försent. Han hade nämnligen en elak förkylning som han generöst delade med sig av.
Teddi glömde kvar sin snusdosa, och denna njutning har jag inte provat tidigare. Förtappad som jag är tog jag mig en pris. Gissa om det snurrade till. Jag blev totalt utslagen och fick sova ute på natten för säkerhets skull.
Efter allt festande (jag hoppas det lugnar ner sig) blev jag sugen på lite havets frukter så jag tog mig till affären. Jag säger bara: Vilken fiskdisk. Och vilka priser! Priserna skulle få svenska fiskhandlare och fiskare att gråta blod och hänga sig i trålen.
Vad sägs om € 6,95 för ett kilo super-duper-jumbo-räkor? Dom köpte jag.
En närbild på läckerheterna.
På kvällen dukade jag fram räkorna och lite vitlöksmajonäs. Gissa om det smakade bra.
Nu har jag satt upp kökstältet också. Här lagar jag min mat på ett litet gasolkök eftersom Inger sagt att jag inte får steka fisk od i husbilen.
Så här ser det ut på vår plats när allt kommit upp.
Ja, så har jag tagit mig ett par turer och kollat in sta´n. Nya fina hus byggs det. Men här liksom hemma hinner husen inte blir färdiga innan klåfingriga klottrare är där.
Må Belsebub ta dom.
Bakom denna diskreta fasad döljer sig ett av Santa Polas mest exklusiva varuhus. Jag undrar om arkitekten har jobbet kvar?
Att det skulle vara lågkonjunktur och dåligt med pengar i Spanien märks inte.
Här byggs så det knakar. Jag undrar var pengarna kommer ifrån? Något högskatteland kanske?
Det var allt för idag. Nu väntar jag att få se Jappe igen, det var ett tag sedan.
Er tillgivne Kalle. -(Nästan) alltid på G.
Hej igen! Här kommer lite mer bilder från Santa Pola.
Klockan 16:00 Säger gubbarna att de skall titta om det kommit någon post i receptionen.
Sanningen är att de slinker in i baren för en öl. Men det har fruarna inte kommit på ännu, så säg inget!
Juan Manuel blev så glad att se mig igen att jag fick en stor kram. Trevlig kille det där.
Sven-Åke köpte mig ett glas rödvin som jag bestämt tackade nej till med gårdagens fest i färskt minne. Återställare är inget för mig.
Sven-Åke tyckte att jag skulle ha en stor blöt kyss av en galen engelsman. Tvi vale!! Aldrig mer!
Och så var det samkväm igen med några HBK:are. Där fick jag en alldeles egen flaska Statesman, vilket jag till en början tyckte var väldigt generöst.
Men sedan kom jag på att det var ingen annan som ville ha den. Jerry hade köpt den för att bjuda på. Det går liksom inte åt så mycket då sa han. Smålänning där!
Ove, vår egen Teddi hade solglasögonen på sig hela kvällen så han tog fel på mig och sin näsduk innan en rådig person stoppade honom innan det var försent. Han hade nämnligen en elak förkylning som han generöst delade med sig av.
Teddi glömde kvar sin snusdosa, och denna njutning har jag inte provat tidigare. Förtappad som jag är tog jag mig en pris. Gissa om det snurrade till. Jag blev totalt utslagen och fick sova ute på natten för säkerhets skull.
Efter allt festande (jag hoppas det lugnar ner sig) blev jag sugen på lite havets frukter så jag tog mig till affären. Jag säger bara: Vilken fiskdisk. Och vilka priser! Priserna skulle få svenska fiskhandlare och fiskare att gråta blod och hänga sig i trålen.
Vad sägs om € 6,95 för ett kilo super-duper-jumbo-räkor? Dom köpte jag.
En närbild på läckerheterna.
På kvällen dukade jag fram räkorna och lite vitlöksmajonäs. Gissa om det smakade bra.
Nu har jag satt upp kökstältet också. Här lagar jag min mat på ett litet gasolkök eftersom Inger sagt att jag inte får steka fisk od i husbilen.
Så här ser det ut på vår plats när allt kommit upp.
Ja, så har jag tagit mig ett par turer och kollat in sta´n. Nya fina hus byggs det. Men här liksom hemma hinner husen inte blir färdiga innan klåfingriga klottrare är där.
Må Belsebub ta dom.
Bakom denna diskreta fasad döljer sig ett av Santa Polas mest exklusiva varuhus. Jag undrar om arkitekten har jobbet kvar?
Att det skulle vara lågkonjunktur och dåligt med pengar i Spanien märks inte.
Här byggs så det knakar. Jag undrar var pengarna kommer ifrån? Något högskatteland kanske?
Det var allt för idag. Nu väntar jag att få se Jappe igen, det var ett tag sedan.
Er tillgivne Kalle. -(Nästan) alltid på G.
