Sv: Husbilskalles resa
Hej igen alla husbilsälskare!
Visst är det härligt att vara ute och fara med husbil. Nu har jag på den här resan varit runt lite i norvästa Europa. Det har varit enligt min smak en bra tur. Ni vet ju att jag inte ställer så stora krav. Är en rätt följam individ. Bara jag får hänga med folk som är hyggliga. Och det har ju alla varit hittills. Nu är vi i alla fall tillbaka i gamla fäderneslandet igen. Vi ska ju till träffen på Wapnö i eftermiddag. Den vill man inte missa. Har hört att dom har glass där. Jag har ju liksom blivit van med glass till lunch.
Titta! Det är inga dåliga luncher som bjuds. O med kaffe till. Passar mig utmärkt
Det här huset hittade vi i en stad som heter Hoya. Läskiga typer på väggen, va. Ställplatsen där var inget vidare. Den låg nämligen vid reningsverket med rötningsanläggning. Om jag säger så, man stannar bara en natt, om ens det.
Nu är vi i Flensburg. Sista utposten innan Danmark. Vet ni förresten att den har tillhört Danmark. Men titta på båten! Har dom kapat av den eller...
Synd att stövlarna är så stora. Det funkade inte. Försökte prova. Tänkte vada ut och hälsa på fåglarna o kolla om det fanns några fiskar i vattnet.
Ett par andra srövlar. Dom var också för stora. Men, ta bort mig. Det luktar ju fotsvett! Fy för den lede! Det är Birgitta som varit ute med stavarna. Nordic Walking som det ju heter utomlands.
Ser ni var vi är? Jo, utanför Barsebäck. Det ser lite läskigt ut det där med kärnkraft... men den diskussionen överlåter jag åt andra. Förresten påstås det, att denna anläggning är nerstängd. Det känns ju tryggt nu när jag är så nära.
Alla övernattningar är ju inte det optimala. Som i natt till exempel, hamnade vi vid en badsjö ute på bystan. Den såg nästan övergiven ut. Men sent på kvällen kom det ett gäng ungdomar. Ja, ni vet ju hur dom kan låta. Men till slut kunde vi i alla fall somna, när det gett sig iväg. Inte nog med det, på morgonen kom det ett gäng pigga fiskare och väckte oss. Men, men, sånt får man stå ut med när man lever husbilsliv.
Nu har jag inte mer att berätta för denna gång. Håkan och Birgitta ska efter träffen på Wapnö fara hem till Linköping och rusta om för nya resor om några veckor. Det där med att tvätta och dona är inte min stil. Så nu hoppas jag att det på Wapnö finns någon bil som jag kan få följa med på nya äventyr.
Vi hörs! Kalle
Hej igen alla husbilsälskare!
Visst är det härligt att vara ute och fara med husbil. Nu har jag på den här resan varit runt lite i norvästa Europa. Det har varit enligt min smak en bra tur. Ni vet ju att jag inte ställer så stora krav. Är en rätt följam individ. Bara jag får hänga med folk som är hyggliga. Och det har ju alla varit hittills. Nu är vi i alla fall tillbaka i gamla fäderneslandet igen. Vi ska ju till träffen på Wapnö i eftermiddag. Den vill man inte missa. Har hört att dom har glass där. Jag har ju liksom blivit van med glass till lunch.
Titta! Det är inga dåliga luncher som bjuds. O med kaffe till. Passar mig utmärkt
Det här huset hittade vi i en stad som heter Hoya. Läskiga typer på väggen, va. Ställplatsen där var inget vidare. Den låg nämligen vid reningsverket med rötningsanläggning. Om jag säger så, man stannar bara en natt, om ens det.
Nu är vi i Flensburg. Sista utposten innan Danmark. Vet ni förresten att den har tillhört Danmark. Men titta på båten! Har dom kapat av den eller...
Synd att stövlarna är så stora. Det funkade inte. Försökte prova. Tänkte vada ut och hälsa på fåglarna o kolla om det fanns några fiskar i vattnet.
Ett par andra srövlar. Dom var också för stora. Men, ta bort mig. Det luktar ju fotsvett! Fy för den lede! Det är Birgitta som varit ute med stavarna. Nordic Walking som det ju heter utomlands.
Ser ni var vi är? Jo, utanför Barsebäck. Det ser lite läskigt ut det där med kärnkraft... men den diskussionen överlåter jag åt andra. Förresten påstås det, att denna anläggning är nerstängd. Det känns ju tryggt nu när jag är så nära.
Alla övernattningar är ju inte det optimala. Som i natt till exempel, hamnade vi vid en badsjö ute på bystan. Den såg nästan övergiven ut. Men sent på kvällen kom det ett gäng ungdomar. Ja, ni vet ju hur dom kan låta. Men till slut kunde vi i alla fall somna, när det gett sig iväg. Inte nog med det, på morgonen kom det ett gäng pigga fiskare och väckte oss. Men, men, sånt får man stå ut med när man lever husbilsliv.
Nu har jag inte mer att berätta för denna gång. Håkan och Birgitta ska efter träffen på Wapnö fara hem till Linköping och rusta om för nya resor om några veckor. Det där med att tvätta och dona är inte min stil. Så nu hoppas jag att det på Wapnö finns någon bil som jag kan få följa med på nya äventyr.
Vi hörs! Kalle
