Sv: Husbilskalles resa
Hej husbilsvänner!
Nu har vi varit i Moseldalen. Oj vad fint där är! Alla dessa sluttningar med vinodlingar. Man pratar om miljontals vinstockar. Då kan man räkna ut att det blir många flaskor vin.
Gott är det också, och andra priser än hemma på systemet. Dom godaste vinerna kommer inte ens till Sverige. Och så alla dessa byar och städer, var och en med sin charm. Och alla vinhus där man får smaka innan man handlar. Inte dumt de. För att inte tala om ställplatserna, hur många som helst, o nära vattnet ligger dom. Helt perfekt! Konstigt nog träffade vi inte på många svenskar. Vad dom missar som inte åker dit. Nog om detta, nu tittar vi på bilder.
I Mosel fins det flera slussar och många långa pråmar. De längsta är 170 m långa och 12 m breda. När de skulle in i slussen var det inte mycket att "spela på.
Det fanns inte bara pråmar utan sightseeingbåtar och tjusiga kryssningsbåtar. En del ända från Schweiz.
Det här är nog den vackraste av de byar och städer vi stannade vid. Staden heter Bernkastel-Kues och är värd att besöka.
Tro mig eller ej, men detta är faktiskt en kollonistuga.
Nu ska ni få höra! Ibland säger Birgitta o Håkan "Ska vi käka lunch?" Vad menar dom då! Jo, glass o kaffe. Jag säger inte emot. Mig passar det utmärkt.
Här då! Har ni sett! Martin får följa med på restaurang. Häftigt, va!
På de flesta ställplatser kom bagaren på morgonen. Det var populärt och det blev genast kö. På eftermiddagen kom Glassbilen. Det tyckt jag var bättre.
Här sitter jag vid strandkanten och filosoferar. Och sällskap har jag som ni ser. Det fanns många svanar i floden.
Nu har vi tagit oss upp på vinsluttningen. O titta där nere, en bilfärja. Den tar sisådär en 6 personbilar. Håkan tyckte inte det var nån bra idé att försöka med vår husbil. Kanske var det tur det.
Nu är det lunch.
Oj, oj, oj, vad hon var trevlig, o snygg också. Bjöd på goda viner. Vi handlade, men jag säger inte hur mycket.
[Nu är vi i Koblenz där mosel rinner ut i Rhen. Ser ni mej? Jag sitter på Martins rygg. Häftigt va!
Ja, nu har vi lämnat Mosel med många mil. Någonstans på vägen fann vi detta hotell med vackra Rhododenronbuskar. Det var 400 olika sorter.
Nu är vi på en ställplats vid floden Weser ca 10 mil söder om Hamburg. I morgon far vi vidare mot okänt mål norrut.
Vi hörs!
Kalle
Hej husbilsvänner!
Nu har vi varit i Moseldalen. Oj vad fint där är! Alla dessa sluttningar med vinodlingar. Man pratar om miljontals vinstockar. Då kan man räkna ut att det blir många flaskor vin.
Gott är det också, och andra priser än hemma på systemet. Dom godaste vinerna kommer inte ens till Sverige. Och så alla dessa byar och städer, var och en med sin charm. Och alla vinhus där man får smaka innan man handlar. Inte dumt de. För att inte tala om ställplatserna, hur många som helst, o nära vattnet ligger dom. Helt perfekt! Konstigt nog träffade vi inte på många svenskar. Vad dom missar som inte åker dit. Nog om detta, nu tittar vi på bilder.
I Mosel fins det flera slussar och många långa pråmar. De längsta är 170 m långa och 12 m breda. När de skulle in i slussen var det inte mycket att "spela på.
Det fanns inte bara pråmar utan sightseeingbåtar och tjusiga kryssningsbåtar. En del ända från Schweiz.
Det här är nog den vackraste av de byar och städer vi stannade vid. Staden heter Bernkastel-Kues och är värd att besöka.
Tro mig eller ej, men detta är faktiskt en kollonistuga.
Nu ska ni få höra! Ibland säger Birgitta o Håkan "Ska vi käka lunch?" Vad menar dom då! Jo, glass o kaffe. Jag säger inte emot. Mig passar det utmärkt.
Här då! Har ni sett! Martin får följa med på restaurang. Häftigt, va!
På de flesta ställplatser kom bagaren på morgonen. Det var populärt och det blev genast kö. På eftermiddagen kom Glassbilen. Det tyckt jag var bättre.
Här sitter jag vid strandkanten och filosoferar. Och sällskap har jag som ni ser. Det fanns många svanar i floden.
Nu har vi tagit oss upp på vinsluttningen. O titta där nere, en bilfärja. Den tar sisådär en 6 personbilar. Håkan tyckte inte det var nån bra idé att försöka med vår husbil. Kanske var det tur det.
Nu är det lunch.
Oj, oj, oj, vad hon var trevlig, o snygg också. Bjöd på goda viner. Vi handlade, men jag säger inte hur mycket.
[Nu är vi i Koblenz där mosel rinner ut i Rhen. Ser ni mej? Jag sitter på Martins rygg. Häftigt va!
Ja, nu har vi lämnat Mosel med många mil. Någonstans på vägen fann vi detta hotell med vackra Rhododenronbuskar. Det var 400 olika sorter.
Nu är vi på en ställplats vid floden Weser ca 10 mil söder om Hamburg. I morgon far vi vidare mot okänt mål norrut.
Vi hörs!
Kalle
