Sv: Husbilskalles resa
Nyårsafton här på La Mangas camping var synnerligen lugn. I stort sett inga otrevliga smällare och raketer. Tänk så skönt för alla hundarna här, alla djur brukar ha så ont av allt oväsen vid tolvslaget.
Att det mesta är stängt på nyårsdagen blev en liten överraskning. Men Jappe visste på råd. Nu ska vi åka och titta på ett torn.
Så vi körde ut från campingen och vad såg vi om inte ett torn mitt emot!
Det var inte mycket till torn och det är svårt att säga vad detta torn kan ha utnyttjas för. Det är för litet för att kunna vara ett vakttorn. Det såg inte ut att vara i bruk längre heller.
Men vi körde vidare mot Cabo de Palos. På håll såg man ett torn men väl inne i gatuvimlet förlorade man tornet ur sikte. Vi åkte utåt och utåt och utåt och tänkte väl att vi till slut skulle hamna vid vägs ände och då, helt plötsligt, låg det där. Ett skapligt fyrtorn.
Hade vi varit lite piggare, GB och jag, så hade vi nog knatat upp och tagit byggnaden i närmare besiktning. Helt säkert har tidens tand gnagt lite även på detta imponerande landmärke.
Hela området var inte så trångbyggt som på andra ställen och vi hittade på återvägen hus i en varmt jordröd färg som vi inte sett någon annanstans.
Väl tillbaka på campingen fick vi skaffat en tillfällig internetuppkoppling så att kvällen inte skulle vara alldeles förstörd. En påse chips skulle förgylla nyårsdagens kväll men chipsen smakade gammal baconolja så det blev slaskpåsen. I stället trollade Jappe fram den sista apelsinen och lärde mig hur man smartast skalar en sådan frukt. Och den var smaskens!
Nu är väl både Jappe och GB så pass återställda att vi kan klara oss utan camping så i morgon bär det iväg. Vi måste ju hinna lite mer innan GB ska ta flyget till Sverige på onsdag …
Hasta la vista!
Kalle och GB
Nyårsafton här på La Mangas camping var synnerligen lugn. I stort sett inga otrevliga smällare och raketer. Tänk så skönt för alla hundarna här, alla djur brukar ha så ont av allt oväsen vid tolvslaget.
Att det mesta är stängt på nyårsdagen blev en liten överraskning. Men Jappe visste på råd. Nu ska vi åka och titta på ett torn.
Så vi körde ut från campingen och vad såg vi om inte ett torn mitt emot!
Det var inte mycket till torn och det är svårt att säga vad detta torn kan ha utnyttjas för. Det är för litet för att kunna vara ett vakttorn. Det såg inte ut att vara i bruk längre heller.
Men vi körde vidare mot Cabo de Palos. På håll såg man ett torn men väl inne i gatuvimlet förlorade man tornet ur sikte. Vi åkte utåt och utåt och utåt och tänkte väl att vi till slut skulle hamna vid vägs ände och då, helt plötsligt, låg det där. Ett skapligt fyrtorn.
Hade vi varit lite piggare, GB och jag, så hade vi nog knatat upp och tagit byggnaden i närmare besiktning. Helt säkert har tidens tand gnagt lite även på detta imponerande landmärke.
Hela området var inte så trångbyggt som på andra ställen och vi hittade på återvägen hus i en varmt jordröd färg som vi inte sett någon annanstans.
Väl tillbaka på campingen fick vi skaffat en tillfällig internetuppkoppling så att kvällen inte skulle vara alldeles förstörd. En påse chips skulle förgylla nyårsdagens kväll men chipsen smakade gammal baconolja så det blev slaskpåsen. I stället trollade Jappe fram den sista apelsinen och lärde mig hur man smartast skalar en sådan frukt. Och den var smaskens!
Nu är väl både Jappe och GB så pass återställda att vi kan klara oss utan camping så i morgon bär det iväg. Vi måste ju hinna lite mer innan GB ska ta flyget till Sverige på onsdag …
Hasta la vista!
Kalle och GB
