ja, det ska vara en liten lustighet,
för Busen är inte alls fet, han är som Trisse, om någon minns honom, välväxt.
För en och en halv vecka sedan kom han linkande, skuttande, jamande, med gråten i halsen, och hade på något sätt skadat sig så han inte kunde hoppa upp på trappen som han brukar. Vet inte än vad som har hänt. Hade beställt en röntgentid INNE I STAN till idag men avbeställde den pga att han verkade lite bättre igår och han bara HATAR att åka bil och bara AVSKYR främmande människor så hur skulle den här lilla bonnkatten, f d stallkatten, klara av ett besök på, ja, den kliniken med röntgenutrustning inne i stan? Tänkte jag. Han sitter som en hare med vänster bakben och han linkar, så något har hänt. Läst om dysplepsi, ursäkta om felstavat men har inte lust att kolla, så det kan det ju vara. Degeneration kan det vara, vilket inte skulle förvåna mig med tanken på varifrån han kommer. Nå, jag har lite Ågren att han inte fick sin röntgen idag men nu får det vara två veckor till eftersom jag inte har någon bil nästa vecka. Han är kall på nosen, kall om tassen, ger inga signaler om värk men det gör faktiskt inte katter och inte hundar heller förrän de nästan kolar vippsan. Enda gången han har markerat är när han lade tassen på min hand och tittade mig i ögonen när jag försökte pilla på benet. Inga klor, inget fräs, bara: Gör inte så där.
Nu hoppar han i alla fall upp i min säng, i en fåtölj, i soffan, på byrån. Men kör inte sitt gamla trick att stå på huvudet på mattes fot. Ack ja, det är inte kul när husdjuren, sällskapsdjuren, blir sjuka eller gamla. Om vi åtminstone kunde förstå vad de säger - de verkar ju förstå vad jag säger. Vilket får mig att undra. Är människan så smart som vi tror? Nä.
Ha det gott!
Agneta W
för Busen är inte alls fet, han är som Trisse, om någon minns honom, välväxt.
För en och en halv vecka sedan kom han linkande, skuttande, jamande, med gråten i halsen, och hade på något sätt skadat sig så han inte kunde hoppa upp på trappen som han brukar. Vet inte än vad som har hänt. Hade beställt en röntgentid INNE I STAN till idag men avbeställde den pga att han verkade lite bättre igår och han bara HATAR att åka bil och bara AVSKYR främmande människor så hur skulle den här lilla bonnkatten, f d stallkatten, klara av ett besök på, ja, den kliniken med röntgenutrustning inne i stan? Tänkte jag. Han sitter som en hare med vänster bakben och han linkar, så något har hänt. Läst om dysplepsi, ursäkta om felstavat men har inte lust att kolla, så det kan det ju vara. Degeneration kan det vara, vilket inte skulle förvåna mig med tanken på varifrån han kommer. Nå, jag har lite Ågren att han inte fick sin röntgen idag men nu får det vara två veckor till eftersom jag inte har någon bil nästa vecka. Han är kall på nosen, kall om tassen, ger inga signaler om värk men det gör faktiskt inte katter och inte hundar heller förrän de nästan kolar vippsan. Enda gången han har markerat är när han lade tassen på min hand och tittade mig i ögonen när jag försökte pilla på benet. Inga klor, inget fräs, bara: Gör inte så där.
Nu hoppar han i alla fall upp i min säng, i en fåtölj, i soffan, på byrån. Men kör inte sitt gamla trick att stå på huvudet på mattes fot. Ack ja, det är inte kul när husdjuren, sällskapsdjuren, blir sjuka eller gamla. Om vi åtminstone kunde förstå vad de säger - de verkar ju förstå vad jag säger. Vilket får mig att undra. Är människan så smart som vi tror? Nä.
Ha det gott!
Agneta W
