Det måste gå

Ja, så är det.
Men kanske det inte är totalt negativt ändå att tänka igenom allt gott, allt roligt, allt man haft ihop med sin vän? Man kan ju snacka om sorgearbete när det gäller människor men detsamma gäller ju alla vänner/kompisar. Och fast man saknar dem och känner sig övergiven så kan man ju tänka på saker man gjort ihop elller haft ihop och då känns det lite bra mitt i all bedrövelsen.
Sköt om dig¨
Agneta W

Wanja! Kom ut till Korskrogen och fika och "prata av dig". Men ring först så jag hinner göra något gott till kaffet! Kan kanske vara skönt att komma ut lite. Du kan få "låna" en hund till en kort promenad. Jag går ju med gåstavar (har börjat lite smått) nu när snön är borta. Du är så välkommen!!

Jag är nu uppe på 100 mkg Levaxin och väntar på att effekten av den höjningen märks snart.

Kram kram
Inger

Jag vet vilket trauma du går igenom, fick göra samma sak med våran hund för 3 år sedan. Då sa jag aldrig mer, men nu sitter vi med en ny kille, men han är 10 år och behövde ett nytt hem eller avlivning, valet var inte så svårt, en helt underbar hund, schäfer och spetsblandning, så det finns ju äldre hundar att ta hand om ifall man vill det, för våran del är valp uteslutet, det skulle vi inte orka med. Hoppas det löser sig för er och att ni kan börja ha roligt åt era minnen med Ayo, men det tar tid.
Kram Plingis!

Tack till er alla för alla svar!!!
visst man saknar ju o sörjer, det är ju en familjemedlem som man mister.
man får tänka på alla roliga stunder man hade med Ayo.
Och det gör jag..
Sen får vi se hur vi gör till hösten..
men det blir nog o leta efter en valp då.
Visst är det en jobbig tid innan man får dom rums rena.
Har faktist hört på en omplacering hund RR..den är 8 mån.
Men den är van att bo på landet o vara lös ute hela dagarna.
Så det går nog inte, vi bor i lägenhet.

Ha så bra ni alla!
Kram
Wanja

Sorgeliga saker hända
men eftersom deras livslängd i normalfallet är kortare än vår så får man väga det ena mot det andra, som jag förstår att du gör. Kan bara säga att vi har haft blandade hundåldrar, från en bäbis till en ungdom och två övre medelålders, som vi fått följa till livs ände. Och det är alltid lika sorgligt för människan när hunden inte tyar längre. Kan inte komma ihåg att det var särskilt jobbigt med valpar, fast då hade vi ju flera på en gång och även mamman eftersom hon hade varit ute på vift och vi fick vara ett alternativt mödrahem så att säga. Vet inte säkert vad de skulle ha gjort med henne annars men hon fick i alla fall vara hos oss tills valparna var stora nog att få nya hem, sedan flyttade hon hem - och blev överkörd. En lekfarbror hade de i o f s men han tyckte det var mest genant att ha ett gäng valpar klängande på bakbenen. Äldre hundar har också sin charm, dels har de- oftast i alla fall- lärt sig hur man bär sig åt i möblerade rum och dels om de inte haft det så bra tidigare verkar det som att de uppskattar lite vänlighet och normal omvårdnad. Ja, saknar hundar, just nu har vi bara katter, kärleksfulla och bra råttfångare och sängvärmare. Men man tar dem inte där man sätter dem, de är inte riktigt lika inställda på att vara till lags i alla väder som en hund.

Vad är RR förresten?

Sköt om dig!!!
Agneta W

Agneta det står för hundrasen Rodesian Ridgeback, där av förkortningen RR

Mvh Camilla (Wanjas dotter)

Hej Agneta W!
Ja man vet att man inte har hundarna så många år
och stora hundar brukar inte bli så gammla som små hundar
men åren går alldeles för fort...
man tror ju aldrig att den tiden ska komma än
katter är ju ett kärt sällskap också om man kan ha det.
Det har varit en tung vecka..pluss att man åkt
på en förkylning igen..den 3:e förkylningen
Och det var gubben som smittade mig nu.

Ha så bra!

Wanja