gav en liten chock vid första anblicken. När vi närmade oss så fick vi se de andra husbilarna och husvagnarna stå utanför "ladan". Första tanke var "hur ser våran bil ut", "har vi missat nåt samtal"? Nej då det var lugnt, vår "murphy" och en husvagn var de enda som stod kvar säkert för taket hade gett med sej på andra sidan nocken. Ja gett med sej hade det väl inte gjort helt men börjat i alla fall så de hade ställt upp stöttor och förankrat med grova linor. PUH, så allt OK i alla fall. Nu kan man ju bara hoppas på att sista två-tre kilometrarna av vägen ska bli fria från is till den 1:a april, snön försvinna på parkeringen hemma. Om nu alla makter är på vår sida så tar vi hem "murphy" då, sätter ut ett element och sen kan man börja fixa och dona. Nu efter att ha delat med mej av detta lilla intermesso så ska jag inta en kopp java och sen blir det hundpromenad i solsken. Eva