Kortvåg betydde väldigt mycket under andra världskriget.
Inte minst i Norge bland motståndet.
En telegrafisändare som kunde nå England, kunde vara byggd i en matlåda.
Ett medelande kunde göras kompakt och sändas krypterat under högst en minut.
Idag finns större möjligheter att pejla, som tony o nette nämner.
Men det är alltid mycket svårt att pejla kortvågssändare då de tar rymdvåg redan efter några km.
Någon visade en bil på en trampgenrator.
Jag har en sådan, barnen fick roa sig med den för länge sen, de kunde få en 55 W bilstrålkastare att lysa, dvs kunde trampa 12 V 55 Watt.
För att ladda ett bilbatteri måste man trampa 15 timmar rätt hårt........
Dessa är militärt överskott men idag lite svåra att få tag på.
Skall vi ha radiokontakt melln familjer vänner husbilar, om elnät, internet etc är sönder ja då blir det komradio, 27 MHz, jaktradio 155 MHz, PMR 430 MHz. Numera även 69 MHz men där är det nog lite svårt att få tag på radiogrejer.
Viss kunskap krävs för att få ut max av komradio, antennteknik, kablar, vågutbredning, hur man talar i en mik, anropsförfarande passning,
Flygutbildning innebär en del radiokunskap för att sköta komradion.
De som har fritidsbåt, måste ha ett sk VHF certifikat för att få nvända den marina VHF radion, på 156 MHz, men har god räckvidd över sjön.
90 % av denna kunskap har gått förlorad sen mobiltelefonerna kom.
Roysan
