F
F.d. 13265
Guest
Hej.
Vi hade, ett sällskap på fyra mogna ungdomar i åldern 50-60, planerat semestern i ett års tid och gjorde alla förberedelser så noga vi kunde. Platser vi ville besöka, människor vi ville hälsa på m.m. Resan då?
Jo, vi skulle till Nordkap, i juni månad. Vi hade hört så mycket om hur fantastiskt det är däruppe. Så vi planerade och funderade. Slutgiltigt valde vi att resa norrut via Finland med början från Åbo. Finland ville vi se. Runebergs hemtrakter, Bombahuset, naturen, timmerhusen, världens största träkyrka ja det fanns mycket att planera in. Nåväl vi åkte också genom hela Finland kors och tvärs på väg norrut. Billig deisel, maten dyr.
Så småningom måste vi över på norska sidan och det skedde utan malörer. Men nu började prisbilden bli en annan. Allting dyrare, även dieseln betänkligt. Så började vi drabbas av ångerkänslor när mjölkvädret dök upp. Dimman alltså. Ju längre norrut, ju långsammare gick det i mjölktät dimma. Renar började också dyka upp utmed vägarna men det gick så långsamt nu så det var ingen större fara, de hölls alltid på sidan av vägen.
Så småningom kom vi fram till tunneln. Numera är det tunnel till Nordkapsön, det är ju en ö fast Nordkap kallas nordligaste fastlandspunkt.
Eftersom vi är i Norge nu förberedde vi oss att på norska fråga preiset för tunnelresan men det visade sig att tullfolket var svenskar. Sak samma, 750 sek kostade kalaset att åka till Nordkap. Det får det väl vara värt då, att få se norsk dimma till det priset kändes bittert. Nåväl vi kröp vidare och plötsligt hamnade vi mitt för en vägbom? Det var själva Nordkapsklippan vi kommit fram till, men bommen var en ny tull. Nu kostade det 650 sek att parkera på klippan?! Vända och åka tillbaka? Vi kunde ha gjort det för dimman var så tät att vi knappt såg motorhuven. Vi betalade och kröp framåt igen i hopp att hitta parkeringen innan vi körde över stupet.
Nå det var staket runt klippan så vi stannade när vi kunde skönja ett par andra bilar parkerade.
Så traskade vi runt och kände oss fram var man kan gå, vart turistinformationen finns som kan beskriva vad vi har betalt för att inte få se osv. Hittade fram till turistfållan och gick in, köpte en varm korv för 50 sek. men då fick man ett bröd till den kokta korven.
Efter att ha sett allt inomhus trevade vi oss tillbaka till bilen för att helt enkelt åka därifrån, åtskilligt fattigare för ingenting. När vi vred om nyckeln och startade bilen smällte dimman plötsligt bort på några sekunder.
Bara att ta fram alla kameror och springa runt och fota innan mjölken sänkte sig över våra huvuden igen. Det var bedårande utsikt, och högt.
Nu kunde vi bila hemåt med lättare hjärtan. Utsikten var värd priset, nästan tyckte vi och kom fram till tunneln igen och förvånades över att det fanns en bom på denna sidan också.
Mycket riktigt. 750 sek ville de uslingarna ha för att släppa hem turisterna och äntligen mötte vi en norrman som skötte den "servicen" som annars sköts av enbart svenskar på hela Nordkap.
På min bästa oslonorska bad jag honom att sända faktura på beloppet till "Kongsveien 1 i Oslo, adressert till norska torist föreninga"!
Det dög inte, de ville ha cash eller kort.
Lärdomen blev att aldrig mera Norge, oljelandet som slugt räknar ut hur de ska slå dumma turister på pengar!
Gärna Finland, de har väl så mycket att se som Norge.
Tycker en svensk tiger.grrrrrr!
Vi hade, ett sällskap på fyra mogna ungdomar i åldern 50-60, planerat semestern i ett års tid och gjorde alla förberedelser så noga vi kunde. Platser vi ville besöka, människor vi ville hälsa på m.m. Resan då?
Jo, vi skulle till Nordkap, i juni månad. Vi hade hört så mycket om hur fantastiskt det är däruppe. Så vi planerade och funderade. Slutgiltigt valde vi att resa norrut via Finland med början från Åbo. Finland ville vi se. Runebergs hemtrakter, Bombahuset, naturen, timmerhusen, världens största träkyrka ja det fanns mycket att planera in. Nåväl vi åkte också genom hela Finland kors och tvärs på väg norrut. Billig deisel, maten dyr.
Så småningom måste vi över på norska sidan och det skedde utan malörer. Men nu började prisbilden bli en annan. Allting dyrare, även dieseln betänkligt. Så började vi drabbas av ångerkänslor när mjölkvädret dök upp. Dimman alltså. Ju längre norrut, ju långsammare gick det i mjölktät dimma. Renar började också dyka upp utmed vägarna men det gick så långsamt nu så det var ingen större fara, de hölls alltid på sidan av vägen.
Så småningom kom vi fram till tunneln. Numera är det tunnel till Nordkapsön, det är ju en ö fast Nordkap kallas nordligaste fastlandspunkt.
Eftersom vi är i Norge nu förberedde vi oss att på norska fråga preiset för tunnelresan men det visade sig att tullfolket var svenskar. Sak samma, 750 sek kostade kalaset att åka till Nordkap. Det får det väl vara värt då, att få se norsk dimma till det priset kändes bittert. Nåväl vi kröp vidare och plötsligt hamnade vi mitt för en vägbom? Det var själva Nordkapsklippan vi kommit fram till, men bommen var en ny tull. Nu kostade det 650 sek att parkera på klippan?! Vända och åka tillbaka? Vi kunde ha gjort det för dimman var så tät att vi knappt såg motorhuven. Vi betalade och kröp framåt igen i hopp att hitta parkeringen innan vi körde över stupet.
Nå det var staket runt klippan så vi stannade när vi kunde skönja ett par andra bilar parkerade.
Så traskade vi runt och kände oss fram var man kan gå, vart turistinformationen finns som kan beskriva vad vi har betalt för att inte få se osv. Hittade fram till turistfållan och gick in, köpte en varm korv för 50 sek. men då fick man ett bröd till den kokta korven.
Efter att ha sett allt inomhus trevade vi oss tillbaka till bilen för att helt enkelt åka därifrån, åtskilligt fattigare för ingenting. När vi vred om nyckeln och startade bilen smällte dimman plötsligt bort på några sekunder.
Bara att ta fram alla kameror och springa runt och fota innan mjölken sänkte sig över våra huvuden igen. Det var bedårande utsikt, och högt.
Nu kunde vi bila hemåt med lättare hjärtan. Utsikten var värd priset, nästan tyckte vi och kom fram till tunneln igen och förvånades över att det fanns en bom på denna sidan också.
Mycket riktigt. 750 sek ville de uslingarna ha för att släppa hem turisterna och äntligen mötte vi en norrman som skötte den "servicen" som annars sköts av enbart svenskar på hela Nordkap.
På min bästa oslonorska bad jag honom att sända faktura på beloppet till "Kongsveien 1 i Oslo, adressert till norska torist föreninga"!
Det dög inte, de ville ha cash eller kort.
Lärdomen blev att aldrig mera Norge, oljelandet som slugt räknar ut hur de ska slå dumma turister på pengar!
Gärna Finland, de har väl så mycket att se som Norge.
Tycker en svensk tiger.grrrrrr!
Senast redigerad av en moderator:
