Allmänt.
Den generator som används i dagens bilar är en växelströmsgenerator och till skillnad mot den tidigare likströmsgeneratorn innehåller växelströmsgeneratorn ett antal likriktardioder för att likrikta växelströmmen till likström.
Antalet dioder är vanligtvis nio st, varav sex av dem är högeffektdioder och tre dioder är av lägre kapacitet och har till uppgift att likrikta strömmen för magnetiseringen av rotorn så att generatorn kan ladda.
Laddningsreläet som reglerar laddningen till batteriet är egentligen inget relä numera, det är halvledarbestyckat och reglerar mycket precist magnetiseringsströmmen till rotorn och därmed generatorns laddning.
Laddningsreläet kallas i dag vanligen regulator och känner regulatorn att spänningen från batteriet sjunker under 14,4 V så kopplar den in mera magnetiseringsström till rotorn och generatorn laddar mera.
Ökar spänningen över 14,4 V stryper regulatorn magnetiseringsströmmen och laddningen av batteriet minskar.
För att överföra magnetiseringsströmmen till rotorn används två st kolborstar - kol - och det vanliga är att kolen och regulatorn är hopbyggda till en enda enhet som monteras direkt på generatorn.
För att hjälpa igång generatorn med laddningen vid start av motorn kopplas ström från tändlåset via laddningslampan till rotorn som i detta läge via regulatorn är ansluten till B-.
Laddningslampan lyser då fullt ända tills dess generatorn börjar ladda då lampan får en lika stor plusspänning på båda sidor, ingen ström flyter då genom lampan längre och den slocknar och indikerar på så sätt att generatorn ger spänning.
[BREAK=Laddningsreglering på rotorns jordsida.]
Elektriskt principschema generator.
Reglering av magnetiseringen på rotorns jordsida.
[BREAK=Laddningsreglering på rotorns plussida.]
Reglering av magnetiseringen på rotorns plussida.
[BREAK=Felorsaker med motorn igång.]
Felorsaker med motorn igång.
Generatorn laddar ej, laddningslampan lyser:
Regulatorn trasig, batterikabeln skakat loss – vilket kan förstöra all påslagen elektronik i bilen (kolla ofta att kablarna sitter fast!), avbrott i magnetiseringsdioderna, avbrott i statorns lindningar, avbrott i effektdioderna,
Generatorn laddar ej, laddningslampan lyser inte :
Defekt laddningslampa eller lamphållare, tändlåset intermittent, internt avbrott inuti generatorn från D+ (kan vara avvriden vid montering av kabeln från laddningslampan), kabelbrott från laddningslampa till D+ på generator, kabelbrott från tändlås till laddningslampa, kabelbrott från B+ till tändlås, avbrott i rotorlindningen.
Generatorn laddar, laddningslampan lyser:
Ovanligt fel men kan teoretiskt vara ett defekt tändlås som felaktigt jordar laddningslampans anslutning efter start av motorn.
Generatorn laddar, laddningslampan lyser svagt:
Dåliga kabelanslutningar som orsakar spänningsfall i kabeln från generator till laddningslampa och tändlås, defekt regulator, otillräcklig jordning (klen kabel) av generator eller batteri, spänningsfall mellan B+ på generator och batteriet.
Kan också innebära att generatorn överladdar, mät spänningen!
Generatorn laddar dåligt, laddningslampan lyser svagt:
Avbrott i en eller flera effektdioder, avbrott i en eller flera magnetiseringsdioder, defekt regulator, utslitna kol, utsliten kollektor (släpringar) i generatorn, kollektorn sliten oval med studsande kol som följd, otillräcklig jordning (klen kabel) av generator eller batteri.
Generatorn laddar dåligt, laddningslampan lyser ej:
Kontrollera remspänningen på den rem som driver generatorn!
Generatorn överladdar:
Regulatorn defekt, kortslutning till jord från ett av kolen eller släpringen (ovanligt).
Med extern regulator, t.ex. på vissa Fiat kan överladdningen bero på spänningsfall från tändlås till regulator, oftast dåliga kabelanslutningar.
[BREAK=Jordproblem och tester]
Europeiska Fordar kan ha motorn dåligt jordad och detta kan orsaka en mängd olika fenomen, både vid laddning och vid start av motorn.
En första indikation på att generatorn laddar är att köra fram bilen mot en vägg och titta på strålkastarljuset på väggen dels när motorn står stilla och dels när den startas och varvas upp till c:a 1500 RPM.
En skillnad ska tydligt märkas. Varning, lossa aldrig batterikabeln när motorn är i gång, är inte generatorn defekt sedan tidigare så blir detta nästa säkert resultatet då.
En noggrannare undersökning görs med en voltmeter och med stillastående motor ska spänningen mätt direkt på batteriet vara 12 – 12,5 V, med motorn på tomgångsvarv c:a 13,5V och med 1500-2000 varv på motorn omkring 14 V.
Kopplas då tunga strömförbrukare in, strålkastare, extraljus, elsits mm, så ska ändå inte spänningen sjunka mer än några tiondels volt, regulatorn fungerar då som den ska.
Vid felsökning tillrådes försiktighet, bl.a. tipset att med tändningen påslagen jorda D+ på generatorn och då få laddningslampan att lysa kan fungera om alla dioder i generatorn är hela.
Men om en eller flera effektdioder är kortslutna så kan man då onödigtvis förstöra även magnetiseringsdioderna.
Laddningslampan kontrolleras alltså genom att ta loss kabeln på D+ som går till laddningslampan, slå på tändningen och jorda den losstagna kabeländen, lampan ska då lysa.
Samtidigt kan man med en 4 W 12 V testlampa (ej lysdiod!) få en indikation på om generatorn är hel, anslut mellan B+ och D+ på generatorn, slå på tändningen, då ska lampan lysa. Startas motorn ska lampan slockna helt – ej lysa svagt.
Kontrollera att generatorn har ordentlig anslutning till jord, jordfläta mellan generator och motorn samt motor till chassie alternativt direkt jordledning till batteriet.
Kontrollera också att fläktremmen/generatorremmen är tillräckligt sträckt, den kan slira ganska mycket med åtföljande dålig laddning utan att det hörs på något sätt.
Börjar remmen tjuta hör man tydligt problemet.
Kjell HBK25
Den generator som används i dagens bilar är en växelströmsgenerator och till skillnad mot den tidigare likströmsgeneratorn innehåller växelströmsgeneratorn ett antal likriktardioder för att likrikta växelströmmen till likström.
Antalet dioder är vanligtvis nio st, varav sex av dem är högeffektdioder och tre dioder är av lägre kapacitet och har till uppgift att likrikta strömmen för magnetiseringen av rotorn så att generatorn kan ladda.
Laddningsreläet som reglerar laddningen till batteriet är egentligen inget relä numera, det är halvledarbestyckat och reglerar mycket precist magnetiseringsströmmen till rotorn och därmed generatorns laddning.
Laddningsreläet kallas i dag vanligen regulator och känner regulatorn att spänningen från batteriet sjunker under 14,4 V så kopplar den in mera magnetiseringsström till rotorn och generatorn laddar mera.
Ökar spänningen över 14,4 V stryper regulatorn magnetiseringsströmmen och laddningen av batteriet minskar.
För att överföra magnetiseringsströmmen till rotorn används två st kolborstar - kol - och det vanliga är att kolen och regulatorn är hopbyggda till en enda enhet som monteras direkt på generatorn.
För att hjälpa igång generatorn med laddningen vid start av motorn kopplas ström från tändlåset via laddningslampan till rotorn som i detta läge via regulatorn är ansluten till B-.
Laddningslampan lyser då fullt ända tills dess generatorn börjar ladda då lampan får en lika stor plusspänning på båda sidor, ingen ström flyter då genom lampan längre och den slocknar och indikerar på så sätt att generatorn ger spänning.
[BREAK=Laddningsreglering på rotorns jordsida.]
Elektriskt principschema generator.
Reglering av magnetiseringen på rotorns jordsida.
[BREAK=Laddningsreglering på rotorns plussida.]
Reglering av magnetiseringen på rotorns plussida.
[BREAK=Felorsaker med motorn igång.]
Felorsaker med motorn igång.
Generatorn laddar ej, laddningslampan lyser:
Regulatorn trasig, batterikabeln skakat loss – vilket kan förstöra all påslagen elektronik i bilen (kolla ofta att kablarna sitter fast!), avbrott i magnetiseringsdioderna, avbrott i statorns lindningar, avbrott i effektdioderna,
Generatorn laddar ej, laddningslampan lyser inte :
Defekt laddningslampa eller lamphållare, tändlåset intermittent, internt avbrott inuti generatorn från D+ (kan vara avvriden vid montering av kabeln från laddningslampan), kabelbrott från laddningslampa till D+ på generator, kabelbrott från tändlås till laddningslampa, kabelbrott från B+ till tändlås, avbrott i rotorlindningen.
Generatorn laddar, laddningslampan lyser:
Ovanligt fel men kan teoretiskt vara ett defekt tändlås som felaktigt jordar laddningslampans anslutning efter start av motorn.
Generatorn laddar, laddningslampan lyser svagt:
Dåliga kabelanslutningar som orsakar spänningsfall i kabeln från generator till laddningslampa och tändlås, defekt regulator, otillräcklig jordning (klen kabel) av generator eller batteri, spänningsfall mellan B+ på generator och batteriet.
Kan också innebära att generatorn överladdar, mät spänningen!
Generatorn laddar dåligt, laddningslampan lyser svagt:
Avbrott i en eller flera effektdioder, avbrott i en eller flera magnetiseringsdioder, defekt regulator, utslitna kol, utsliten kollektor (släpringar) i generatorn, kollektorn sliten oval med studsande kol som följd, otillräcklig jordning (klen kabel) av generator eller batteri.
Generatorn laddar dåligt, laddningslampan lyser ej:
Kontrollera remspänningen på den rem som driver generatorn!
Generatorn överladdar:
Regulatorn defekt, kortslutning till jord från ett av kolen eller släpringen (ovanligt).
Med extern regulator, t.ex. på vissa Fiat kan överladdningen bero på spänningsfall från tändlås till regulator, oftast dåliga kabelanslutningar.
[BREAK=Jordproblem och tester]
Europeiska Fordar kan ha motorn dåligt jordad och detta kan orsaka en mängd olika fenomen, både vid laddning och vid start av motorn.
En första indikation på att generatorn laddar är att köra fram bilen mot en vägg och titta på strålkastarljuset på väggen dels när motorn står stilla och dels när den startas och varvas upp till c:a 1500 RPM.
En skillnad ska tydligt märkas. Varning, lossa aldrig batterikabeln när motorn är i gång, är inte generatorn defekt sedan tidigare så blir detta nästa säkert resultatet då.
En noggrannare undersökning görs med en voltmeter och med stillastående motor ska spänningen mätt direkt på batteriet vara 12 – 12,5 V, med motorn på tomgångsvarv c:a 13,5V och med 1500-2000 varv på motorn omkring 14 V.
Kopplas då tunga strömförbrukare in, strålkastare, extraljus, elsits mm, så ska ändå inte spänningen sjunka mer än några tiondels volt, regulatorn fungerar då som den ska.
Vid felsökning tillrådes försiktighet, bl.a. tipset att med tändningen påslagen jorda D+ på generatorn och då få laddningslampan att lysa kan fungera om alla dioder i generatorn är hela.
Men om en eller flera effektdioder är kortslutna så kan man då onödigtvis förstöra även magnetiseringsdioderna.
Laddningslampan kontrolleras alltså genom att ta loss kabeln på D+ som går till laddningslampan, slå på tändningen och jorda den losstagna kabeländen, lampan ska då lysa.
Samtidigt kan man med en 4 W 12 V testlampa (ej lysdiod!) få en indikation på om generatorn är hel, anslut mellan B+ och D+ på generatorn, slå på tändningen, då ska lampan lysa. Startas motorn ska lampan slockna helt – ej lysa svagt.
Kontrollera att generatorn har ordentlig anslutning till jord, jordfläta mellan generator och motorn samt motor till chassie alternativt direkt jordledning till batteriet.
Kontrollera också att fläktremmen/generatorremmen är tillräckligt sträckt, den kan slira ganska mycket med åtföljande dålig laddning utan att det hörs på något sätt.
Börjar remmen tjuta hör man tydligt problemet.
Kjell HBK25
