Sv: Små dikter av diverse slag
Läkarna
Jag borde ha begripit, jag borde ha förstått vad som hände, men jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att dödshjälp, utförd av läkarna utan samråd med de anhöriga, var vanligt och accepterat av de styrande i Sverige idag.
Jag undrade lite över att jag inte såg några mediciner men trodde att min mor hade fått dem de stunder jag inte var på sjukhuset. Jag undrade lite över frånvaron av näringsdropp men tänkte inte närmare på det. Jag anklagar idag mig själv för att ha bidragit till mors död eftersom jag inte begrep vad som pågick. Bakom ryggen på min syster och mig hade beslutet redan tagits. Vår mor var en belastning för samhället, en icke längre önskvärd person i vårt samhälle. Hon blev 95 år.
Hennes storasyster är idag 101 år! Hon har haft tur. Hon har inte varit tillräckligt sjuk för att läkarna skulle få tag på henne.
Mor
Du försvann men likväl finns du
du finns i vinden, du finns i regnet
i varje liten solstråle finns du kvar
I bergen, i de djupa skogarna, på de stora haven
överallt finns din ande med mig, så länge jag vill!